Transcript 1-ställningsbyggnadsutbildning

Bygg & Anläggnings programmet
Ställningsbyggnad
En byggnadsställning består av ett
konstruktionssystem som oftast är
tillverkat av rör i stål eller aluminium,
och som används tillfälligt vid
byggnadsarbeten, konserter m.m.
På byggarbetsplatserna används olika
typer av byggnadsställningar beroende
på vilket arbete som ska utföras.
Ställningsbyggnad
Bygg & Anläggnings programmet
Beroende på vilken ställning man ska bygga, delas utbildningen in i
tre olika klasser:
 Särskild information: Denna klass är lämplig om man bygger ställningar som är maximalt
två (2) meter höga och där utformningen av ställningen framgår av en generell
monteringsinstruktion.
 Allmän utbildning: Denna klass är lämplig om man ska arbeta med ställningar som är
maximalt 9 (Nio) meter höga (dvs. 9 meter från marken till det arbetsplan där man ska
arbeta). Utformningen av ställningen ska, i sin helhet, framgå av en generell
monteringsinstruktion.
 Särskild utbildning: Denna klass är lämplig för den som arbetar med mer komplicerade
ställningar än de som beskrivs inom de två föregående klasserna, eller i de fall där
ställningarna är högre än 9 meter.
Bygg & Anläggnings programmet
Ställningsbyggnad
För att få montera eller riva en ställning krävs att man genomgått en utbildning i
ställningsbyggnad. Utbildningen består av en teoretisk och en praktisk del.
I den teoretiska delen läser man om olika ställningstyper, säkerhet, skyddsutrustning m.m. Det
avslutas med ett skriftligt prov. För att bli godkänd krävs ett visst antal rätt, annars får man
göra om provet.
Under den praktiska delen an utbildningen ska man bygga och riva en ställning på ett korrekt
sätt. Om man blir godkänd i denna utbildning får man bygga ställningar upp till nio (9) meter.
Bygg & Anläggnings programmet
Ställningstyper
Byggnadsställningar tillverkas oftast av stål eller aluminium. Fördelen
med aluminiums-ställningar är att de är lätta att hantera eftersom de inte
väger lika mycket som en stålställning, men nackdelen är att den är
känsligare för slag och stötar eftersom aluminium är ett mjukare material
än stål.
Det finns olika modeller av ställningar, Här följer de vanligaste:
 Modulställningar: byggs ihop av tre delar: Spiror (rör), bommar och
trall. Bommarna låser ihop spirorna och på bommarna lägger man
trallen, som är den delen som man senare ska stå och gå på. På
spirorna monterar man också skyddsräcken för att ingen ska ramla
ner. Och på trallen monteras fotlisten som skydd mot
halkningsolyckor eller att verktyg och material ska ramla ner.
Ställningstyper forts.
Bygg & Anläggnings programmet
 Ramställningen: består av färdiga ramar. När man monterar en
ramställning hakar man i skyddsräcken i ramarna och lägger där efter
på gångplanet. Det innebär att det ofta går snabbare att bygga en
ramställning än en modulställning.
 Rullställning: Har fyra hjul i botten vilket gör den flyttbar. Det är ofta
en stor fördel att ha en flyttbar ställning, eftersom man då slipper att
riva ner och sedan montera upp den igen när den ska användas på
olika ställen.
 Plattformsställningen: Har en arbetsplattform som man kan hissa
upp och ner längs husets fasad. Fördelen med en plattformsställning
är just att man kan flytta den i höjdled, precis som en hiss. En höj- och
sänkbar arbetsplattform passar ofta vid murningsarbeten,
fasadarbeten, putsning, montering av fasadplåt, målningsarbeten
m.m.
Bygg & Anläggnings programmet
Val av ställning
Innan man väljer ställnings typ bör man fundera på följande punkter:
 Vilka arbeten ska utföras på ställningen?
 Hur mycket tyngd ska ställningen klara av?
 Hur bred behöver ställningen vara?
 Behövs det trappor eller hissar i ställningen?
 Behöver ställningen fästas i väggen?
 Behövs det ramper för inkörning av material på ställningen?
 Vilka markförhållanden råder och hur kan de påverka ställningens stabilitet?
 Ska ställningen kläs in med skyddsnät?
 Behövs det skyddstak över dörröppningar in i huset?
 Kommer ställningen att behöva flyttas ofta?
Bygg & Anläggnings programmet
Val av ställning forts.
Man måste också avgöra om man ska hyra eller
köpa ställning.
Om det är ett stort arbete som ska utföras, kan det
löna sig att köpa en ställning.
Man kan också bygga upp ställningen själv eller
anlita en firma som specialiserat sig på att bygga
ställningar.
Fördelen med att hyra in en ställningsfirma är att
det oftast går snabbare att få ställningen monterad
samtidigt som man kan utgå från att den blir
monterad efter gällande bestämmelser.
Bygg & Anläggnings programmet
Lastklasser.
Ställningarna delas in i olika lastklasser beroende på hur mycket tyngd de klarar av och vilket
arbete som ska utföras på ställningen. De olika lastklasserna är:
 Lastklass 2: För inspektionsarbeten eller arbete med lättare verktyg.
 Lastklass 3: För arbeten med uppläggning av material för omedelbart bruk som vid
putsning eller liknande.
 Lastklass 4: För murningsarbeten eller liknande
 Lastklass 5: För arbete med tyngre material, som t.ex. vid traditionell murning,
Ställningens olika delar.
Bygg & Anläggnings programmet
En ställnings olika delar varierar med vilken typ av ställning det gäller.
Spiror är de vågräta balkar som binder ihop ställningen .På
längdbalkarna läggs trallen. Även skyddsräcken hakas i spirorna.
Längdbalkar: är de vågräta balkar som binder ihop ställningen. På
längdbalkarna ligger trallen.
Trallar: utgöt den yta man går och står på och som ligger mellan
längdbalkarna. Trallen är tillverkade av trä eller aluminium. Ibland
använder man ställningsplank istället för trall,
Allplan: Är en annan typ av yta att stå och gå på. Dessa plan är tillverkade
i aluminium och har plywood som yta.
Skyddsräckesramar: Är speciella ramar som man fäster mellan
spirorna, Dessa ska förhindra att man ramlar ner från ställningen .Det
finns också skyddsgrindar som är klädda med nät. De används när det är
extra stor risk för att något ska ramla ner från ställningen.
Fotlister: Är monterade längst ner mot trallen. De ska förhindra att man
råkar sparka ner något från ställningen. Den ska också förhindra att man
Glider ner under skyddsräcket och faller av ställningen.
Diagonalstag: Är långa stålrör som man fäster diagonalt från botten på
Ställningen och uppåt. Dessa stag ska göra ställningen stabil i sidled.
Trappor: används för att kunna ta sig mellan de olika ställningsplanen. Det
Finns specialtillverkade trappor i stål eller aluminium som passar mellan de
olika balkarna i ställningen
Bottenskruv: Är speciella fötter till ställningen. Dessa kan man justera i
Höjdled tack vare att de är gängade. Detta innebär att man kan justera
ställningen i höjdledn då marken är ojämn.
Förankring av ställning:
Bygg & Anläggnings programmet
När man bygger ställningar som är höga, måste man förankra den i
byggnadens fasad. Detta för att ställningen inte ska rasa eller välta.
Haki- ställningar ska förankras på var fjärde meters höjd och i varje
innespira. Förankringen ska göras i anslutning till den knutpunkt där
längdbalk och spira möts.
Den Lägsta förankringen måste monteras lägre än 4,8
meter över marken.
När det gäller RAMSTÄLLNING är maxhöjden för lägsta
förankringen 4,6 meter över marken.
Där efter ska förankringar finnas på var femte ramspira i
längdled på varje förankringsnivå.
Man rekommenderar att man förankrar så högt upp som
möjligt.
Olika typer av förankringsöglor:
Bygg & Anläggnings programmet
De fasadmaterial man förankrar ställningen i, avgör vilka dragkrafter förankringen kan utsättas
för. Variationerna är stora.
Olika typer av förankringsöglor i fasaden.
Det fasadmaterial man förankrar ställningen i, avgör vilka
dragkrafter förankringen kan utsättas för. Variationerna är stora.
 Om man förankrar ställningen i en betongvägg med en
betongkvalitet av lägst K25 kan en expanderbult eller ankarskruv
hålla en påfrestning av 4,0 kN.
 Om man förankrar ställningen i en tegelvägg klarar en expanderbult
en påfrestning av 2,5 kN beroende på bultens tjocklek.
 Om man förankrar sin ställning i en trävägg, klarar förankringen en
påfrestning mellan 1,0 till 2,0 kN.
Detta betyder att om man vill uppnå samma hållfasthet på förankringarna i en träfasad
Som i en betongfasad, måste man ha betydligt fler förankringar.
Inklädd ställning.
Bygg & Anläggnings programmet
Ibland kläs ställningen in i en skyddsduk för att inget material eller skräp
ska falla ned och råka skada någon under eller utanför ställningen.
Om man klär in ställningen i skyddsduk måste antalet förankringar ökas
på grund av vindlasten. Vinden kommer att orsaka stora tryck- och
sugkrafter som drar i ställningen, eftersom inklädnadsduken fungerar som
ett ”segel” och mångdubblar krafterna som ställningen kommer att
utsättas för. Duken ska därför monteras på ett sätt som gör att den
släpper från ställningen om det skulle uppstå för stora krafter.
För att ta reda på hur många förankringar som behövs, bör man läsa
instruktionen för den typ av inklädnad som ska användas.
Vindkrafterna är störst på ändspirorna i en inklädd ställning. De kan vara
50 – 100 % starkare än de vindkrafter som förekommer längre in på
ställningen.
Om någon eller några förankringar på ändspirorna skulle släppa, bildar
den lösa förankrade ställningsgaveln ett stort vindfång dom kan komma
att överbelasta övriga förankringar så att hela ställningen rasar.
Bygg & Anläggnings programmet
Lätta ställningar
 Vissa lättare rullställningar av lättmetall är extra känsliga för
vindpåverkan. Därför kan dessa ställningar behöva förankras i
vissa lägen.
Trapptorn
 Om man har ett trapptorn i sin ställning ska även den förankras i
byggnadens fasad. Man förankrar då på varje bomlagsnivå, och i
både ytter- och innerspiran. Om trapptornet byggs samman med
ställningen är det ställningens förankring som gäller. Den ska
dimensioneras för en last på 4,0 kN.
 Om man klär in trapptornet med duk, måste antal förankringar ökas
på grund av vind lasten.
Bygg & Anläggnings programmet
Vem är ansvarig?
 Den som hyr ut ställningen är skyldig att se till att monteringsinstruktioner, skötselinstruktioner och användningsinstruktioner finns med vid leveransen.
 En ställning brukar normalt byggas av ett företag, men användas av flera andra företag.
 Det företag som har ansvar för samordningen på arbetsplatsen avgör vilket företag som är
ansvarig för att ställningen är korrekt monterad och att alla delar finns på plats.
 I den arbetsmiljöplan, som upprättats och som ska förvaras på arbetsplatsen, är lämpligt att
samla viktiga dokument om ställningen (monteringsinstruktioner, skötsel-instruktioner och
användningsinstruktioner m.m.)
 Varje arbetsgivare har ett skyddsansvar för sina arbetstagare, och de ska särskilt instruera de
av sina anställda som ska jobba från ställningen.
Bygg & Anläggnings programmet
Väderskydd
 Om man ska arbeta på tak eller när det är dåligt väder, kan man hyra en speciell typ av
ställning som kallas väderskydd. Väderskyddet monteras högst upp på byggnaden och
fungerar som ett jätteparaply. Det finns många fördelar med att använda väderskydd.
Denna typ av ställning är uppbyggd
av fackverksbalkar i aluminium. På
Balkarna finns tjock plast.
 Man kan jobba mer effektivt och därmed spara
arbetsdagar.
 Man minskar risken för att kostsamma fuktskador
uppstår. Vatten hålls borta under byggtiden och man får
ett torrare bygge.
 Man minskar olycksrisken och ökar trivseln.
Säkerhet vid ställningsbyggnad
Bygg & Anläggnings programmet
De regler som gäller när man bygger eller river en ställning bestäms av Arbetsmiljöverket.
Det ska finnas en arbetsplan, som kan hämtas från arbetsmiljöverkets hemsida (www.av.se)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vem som är ansvarig för byggandet av ställningen.
Var ställningen ska användas.
Vilken typ av ställning det gäller och hur stor den ska
vara.
Vilka arbeten som ska utföras på ställningen.
Vilka tider ställningen ska användas.
Vid vilka tider ställningen ska monteras och
nedmonteras.
Hur man ska bygga ställningen, t.ex. om man kommer att
använda en byggkran eller hiss till de olika ställningsdelarna.
Vilka skydd som ska användas för dem som som monterar
ställningen, t.ex. skyddsräcken.
Övriga bilagor som monteringsinstruktioner, ställningens
typkontrollintyg ( ett intyg som visar att ställningen är
kontrollerad och godkänd), beräkningar m.m.
Planen ska man kunna visa upp
Om Arbetsmiljöverket gör en kontroll
Personlig skyddsutrustning
Bygg & Anläggnings programmet
När man bygger eller river en ställning är det mycket viktigt att man använder rätt sorts
skyddsutrustning:
En Fallskyddsutrustning som består av en fallskyddssele. Selen ska fånga upp dej
om du skulle falla och då fördela kraften i fallet. När man fäster en selen måste man
förankra på ett sätt som gör att man inte riskerar att slå i ställningen eller byggnaden
om man skulle falla. Man bör förankra en sele rakt ovanför sig för då blir det låg kraft
i säkerhetslinan och man minskar risken att slå i något vid fall. Det är också viktigt att
man fäster in linan till selen i något som är hållbart. Selen ska vara typgodkänd och
kontrollerad enligt Arbetsmiljöverkets regler.
Hörselkåpor och hjälm ska användas för att undvika hörsel- eller skallskador. När
man arbetar med tunga ställningsmaterial är det lätt att man slår i huvudet eller att
något ramlar ner uppifrån. I båda fallen skyddar en hjälm mot den största smällen.
Hjälmen ska vara typgodkänd, vilket innebär att den är testad och kontrollerad.
Hjälmen bör även vara försedd med hörselkåpor som man kan fälla ner för att
skydda hörseln. Ljudet från att metall slår mot metall är ett ljud som man bör skydda
sig emot.
Bygg & Anläggnings programmet
Skyddshandskar är bra för att skydda händerna. Det är lätt att man
klämmer eller slår sig när man arbetar med tungt ställningsmaterial, och
ett par tjocka handskar är till att rekommendera.
Skyddsskor är viktigt att använda. Skyddsskorna är utrustade med en
stålhätta i tådelen så att man ska kunna få en smäll där utan att tårna
skadas. Skyddsskor brukar även vara med spiktrampskydd i sulan som
gör att spik inte kan gå in i foten.
Säkerheten runt ställningen
Bygg & Anläggnings programmet
Några av ställningens delar är till för att öka säkerheten för dem som
finns i närheten. Om man har byggt upp en ställning i ett köpcentrum
eller varuhus, kan det ju finnas mycket folk runt omkring.
Fotlisten är en bräda som man fäster i överkant av arbetsplanet (trallen).
Den ska förhindra att material eller verktyg sparkas ner från
ställningsplanet, och att någon som arbetar på ställningen glider under
skyddsräcket.
Skyddsnät är ett annat sätt att skydda sig mot nedfallande
föremål. Nätet fästs då i de olika ställningsdelarna.
Nackdelen med ett skyddsnät är att om det blåser så
fungerar nätet som ett segel och på så sätt orsakar det
väldigt stora drag- och tryckkrafter på ställningen.
Bygg & Anläggnings programmet
Skyddstak är ett sätt att förhindra att nedfallande föremål inte träffar
någon som passerar i dörröppningar eller liknade. Dessa skydd ska stå
emot om t.ex. en pall tegel skulle falla ner så ingen träffas och skadas
vilket innebär att taket bör byggas av så kraftigt material att det ska stå
emot detta.
Skyddsräcken: Det är viktigt att skyddsräcken monteras på varje
ställningsplan.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan man läsa:
•
•
•
•
•
”I en ställning skall skyddsräcke finnas där fallhöjden är två (2) meter
eller mer.
Där det finns särskild risk skall skyddsräcke finnas även vid lägre
fallhöjd.
Skyddsräcke skall ha tillräcklig styrka och vara säkert fastsatt.
Det skall normalt vara ca en (1) meter högt och tvåledigt eller ge
motsvarande skydd.
Skyddsräcke skall vara monterat i anslutning till ställningslaget och
skyddsräckeskomponenterna.” (AFS 2004:4 finns på www.av.se)
Bygg & Anläggnings programmet
Detta innebär att ett skyddsräcke ska finnas om man arbetar på
en ställning som är två meter eller högre.
Skyddsräcket ska monteras på ca en meters höjd och vara
ordentligt fastmonterat.
Skyddsräcket är lika viktigt att använda när man monterar
ställningen som när man använder den.
Diagonalstag är en annan viktig del i ställningen, det vill säga de
stålrören som är fästa i ställningen diagonalt och som gör att
ställningen blir stabil i sidled.
Bygg & Anläggnings programmet
•
•
Brister i ställningar
Många av de fallolyckor som sker inom byggbranschen beror på dåligt byggda eller felaktigt
använda ställningar.
En fallskada kan leda till sjukskrivning, invaliditet och i värsta fall dödsfall.
De vanligaste bristerna är:
 Dåligt förankrade eller uppställda ställningar.
 Att skyddsräcken saknas eller inte är kompletta.
 Att ställningslag är bristfälligt upplagda eller
fastsatta.
 Att tillträdesdelar (där man går på ställningen)
inte är bra.
 Att diagonalstagningen av ställningen är
bristfällig.
 Dessa brister kan uppstå om man bygger om ställningar på ett sätt som inte är rätt eller om
förankringar som är viktiga för säkerheten tas bort.
 Det är STRAFFBART att ta bort skyddsanordningar, t.ex. skyddsräcken, utan giltigt skäl.
 Det är viktigt att ställningen byggs och rivs av kompetent personal.
Bygg & Anläggnings programmet
Sammanfattning – hur man monterar en säker ställning
1. Se till att planer, monteringsinstruktioner och övriga dokument finns till hands. Arbetet ska
ledas av en person med rätt kunskaper.
1. Se till att ställningsmaterialet kan lyftas med hjälp av lyftanordningar, hissar eller på annat
sätt innan man monterar det.
1. Se till att de som monterar ställningen skyddas mot fall. Det ska finnas skyddsräcken och
personlig skyddsutrustning.
1. Montera ställningens fotplattor på plank eller liknande material. Det kan behövas även om
ställningen ska monteras på asfalt eller frusen mark.
1. Skyddsräckena ska bestå av överledare och mellanledare och de ska vara en meter höga.
En fotlist ska monteras på arbetsplanet för att undvika att man halkar ner eller råkar sparka
ner material från ställningen. Om man arbetar på tak kan skyddsräcket behöva vara helt
inklädda med brädor eller bestå av nät.
1. Det ska oftast finnas en trappa i ställningen, och ibland krävs det hiss. Det beror på hur hög
ställningen är och hur mycket man måste gå i den. En stege är oftast en olämplig tillträdesled till ställningen. Om en fara skulle uppstå måste man snabbt kunna ta sig ner.
Bygg & Anläggnings programmet
7. Se till att ställningen är tillräckligt fastsatt i väggen och att fästena är tillräckligt starka för att
hålla fast ställningen. Titta i instruktionen för ställningen för lämpligaste avstånd mellan
infästningarna.
7. Se till att ställningen är tillräckligt stabil genom att sträva av den vertikalt. Detta kan man
göra med diagonalstag eller med fackverksräcken. Instruktioner för avsträvning hittar man i
monteringsinstruktionen.
7. Avståndet mellan väggen och bomlaget (ställningen) bör inte vara större än 10 cm när man
utför murningsarbete, och det bör aldrig vara mer än 30 cm för övriga arbeten. Ibland
kan ett skyddsräcke behövas även på insidan av ställningen.
7. Det är viktigt att man sätter fast underlagsplanen som man går på ordentligt. Oavsett om
man använder trall eller plank får de inte glida av ställningen, för då kan svåra olyckor
inträffa.
7. Om man använder plank måste planken fästas ihop med speciella fästanordningar eller
med hjälp av reglar eller brädor. Om man inte fäster samman planken kan ”orgeltramp”
inträffa, vilket innebär att planken blir svajiga och instabila vilket i sin tur kan leda till
olyckor.
7. Om ställningsdelar sticker långt utanför ställningen måste de fästas ordentligt så att de inte
ger vika och tippar om man trampar på dem.
Bygg & Anläggnings programmet
Ställningsbyggna
d