Transcript Staden som plats

Staden som
plats
´sidan 288
Stadens läge

Absoluta läget : internationella gradnätet


Förutsättningar för platsen genom
naturgeografiska studier: landformer, klimat,
vegeation, geologi och naturresurser
Relativa läget mäts gnm:

Kilometer, tid eller pengar (exempelvis ny
järnväg, flygplats ändras relativa läget = tid
minskar
Stadens fördelar
 Platsnytta
– utbildning, försörjning, social
samvaro mm.
 Försörjningsförmåga – hur många staden
kan försörja
 Båda beroende av relativ och det
absoluta läget - Öresundsbron (relativa
läget förändras, förändras platsnytta o
försörjningsförmågan
Vad är ens stad? S. 288
 Metod:





Morfologisk (hur det ser ut)
Funktionell (människor gör)
Juridisk ( lagstiftning)
Statistisk ( matematisk beräkning)
FN (20 000 inv) = hälften av världens
befolkning i städer = Urbaniseringsgrad
Vad är ens stad? S. 288
 Norden
1960 – tätort (200 inv + max 200 m
m mellan husen)


Sverige urbaniseringsgrad 90%.
FN – mindre än 60%
Stad
Stadens lokalisering och storlek:
resurser
- jordbruksbygd
- hamn
- malm


Landsbygd = motsats
- stad beroende
Slutar stad – börjar landsbygd?
 Zwischenstadt

(mellanstad)
Aktiviteter ut ur staden = mellanting
 Köpcentra
 Villaförorter
 Vindkraftverk
 Vattendrag
– dricksvatten
 Fritidsintressen
Gråzon – flyter i varandra
Megastäder s. 291
 Mycket
stora städer = ( över 10 miljoner
invånare – ca 20 st.)
 Utvecklingsländer
 1950 – 86 st
 Idag 500 st
Megalopolis





Stadslandskap av många städer
Städer växer ihop
Kan inte se var de börjar eller slutar
Människor flyttar till megalopolis
Megalopolis flyttar till människor



Städer brer ut sig = urbaniseras närliggande
områden
New York – London (1900 – talet)
Tokyo – Shanghai (ev)

Huvuddelen av kapitalrörelsen o
informationensker
Uppgift: Stadsplanering s. 298
– 305. Till måndag 5/11
 Grupp
1: stadsplanering (Maria )
 Grupp 2: 1900-talet + bilismen, LINA
 Grupp 3: bostäder, CARRO STEPHANIE
 Grupp 4: segregation, AXEL
 Grupp 5: svenska förorter, JIM LUAY
 Grupp 6 : Svenska stadsregioner, FRIDA
 Grupp 7: dagens tendenser, LELAV
 Grupp 8. grindsamhällen, GABBI
Stadsplanering
 1800-talet



Växande städer i Europa och Nordamerika
Gamla städer omvandlas + Industristäder
Ekonomiskt – kapitalism
 Allting
kan köpas och säljas – marken blev en
vara - privata markägare

Ideologiskt – liberalism
 Statsmaktens
inflytande begränsas = fria
marknaden styra
 Privata


markägare + spekulanter
Myndigheter så lite som möjligt = ekonomisk
snabb utveckling + urbanisering
Katastrofala sociala förhållanden
 1928



medellivslängd (man, brittisk
28 år (industriarbetare)
52 år(jordbruksarbetare )
Nya inslag i städerna
 Fabriksbyggnader
 Järnvägar
 Slumkvarter
 Torg
/marknader till bankpalats +
eleganta affärer
 Brist på planering
 Verksamheter blandades
Överbefolkade stadskärnor
 Social
oro
 Kriminalitet
 Epidemier
 Flytta – de som kunde!
 Spårvagn(elektiska)

Förmögna flytta - trädgårdar
Växande trafik
 Bredare
gator
 Stenlagda gator
 Trottoarer
 Parker
 Avlopp
 Rent dricksvatten
 Begravningsplatser
Paris slutet 1800-talet =
noggrann stadsplanering

Haussmann (Napoleon III) – modern huvudstad











Gatunät - stjärformade korsningar
Avlopp
Vattendistribution
Gasledningar
Parker
Saluhallar
Skolor
Stationer
Fängelser
Sjukhus
Kaserner