Transcript Elevströmmar i Stockholms grundskolor

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
Elevströmmar i Stockholm grundskola
USK: Tidigare studie för 1998-2005 (2006)
 Elever med utländsk bakgrund pendlar i större utsträckning.
Dock minskade skillnader över tid.
 Elever med utländsk bakgrund byter skola något oftare
 Går i annan skola än de tillhör:
–
–
–
Utländsk bakgrund
Vårdnadshavare låg inkomst
Vårdnadshavare låg utbildning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
Ny studie
 Uppföljning av den tidigare studien
 15792 elever i tre kohorter – avslutade åk 9 2009, 2010, 2011
 Elever som bor i Stockholms stad
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
Elever som går i sin skolpliktsskola
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
Elever som pendlar
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
Utpendling och inpendling
stadsdelsnämndsområde
Hög utpendling
Låg utpendling
Hög inpendling
Kungsholmen
Norrmalm
Södermalm
Låg inpendling
Farsta (utpendling främst åk 9)
Skärholmen (genomsnittlig
utpendling åk 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
Hässelby-Vällingby
(genomsnittlig utpendling åk 9)
Bromma (främst låg
utpendling)
Vilka elever pendlar?
 Flickor
 Pojkar
 Utländsk bakgrund
 Svensk bakgrund
 Föräldrar högutbildade  Föräldrar lågutbildade
 Flickor!
 Utländsk bakgrund!
 Föräldrar lågutbildade!
Men….
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
…nyansering krävs!
 Elever med utländsk bakgrund med lågutbildade föräldrar pendlar
i lägre utsträckning än de med högutbildade föräldrar
 Elever med svensk bakgrund med lågutbildade föräldrar pendlar i
högre utsträckning (i två kohorter) än de med högutbildade
föräldrar
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
Ökad segregation utifrån socioekonomiska
förutsättningar? (årskurs 8)
 Innerstadsskolarna (undantaget Norrmalm) blir mindre
segregerade
 I ytterområdena är det vanligare att de elever som pendlar har
bättre socioekonomiska förutsättningar
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
Pendlingsmönster ytterstadsområdena, socioekonomiska
förutsättningar (årskurs 8)
Inpendling
Utpendling
Stanna
Rinkeby-Kista
169
167
188
Spånga-Tensta
95
124
134
Hässelby-Vällingby
134
99
103
Bromma
108
79
72
Enskede-Årsta-Vantör
107
98
110
Skarpnäck
129
92
113
Farsta
122
112
137
Älvsjö
95
110
95
Hägersten-Liljeholmen
104
103
90
Skärholmen
142
127
137
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
Närstudie Rinkeby-Kista, Skärholmen, Farsta
Rinkeby-Kista
- Andel utländsk bakgrund 75-90 procent
- Elever med svensk bakgrund pendlar till innerstaden i
högre utsträckning
- Högre årskurser, andel flickor som pendlar ut högre
- Elever med högutbildade vårdnadshavare pendlar ut
(högstadiet)
- Elever som pendlar till innerstaden har högre
genomsnittligt meritvärde än de som går kvar i RinkebyKista
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
Skärholmen
- 60 procent utländsk bakgrund
- Andel med utländsk/svensk bakgrund som pendlar varierar
- Tidigare pendlade pojkar i högre utsträckning, nu flickor
- Ingen större skillnad - vårdnadshavares utbildningsnivå
- Elever som pendlar till söderort (exkl. Skärholmen) och
innerstaden har högre genomsnittligt meritvärde än de
som går kvar i Skärholmen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
Farsta
- 20 procent utländsk bakgrund
- Pendling till innerstaden ffa från åk 6
- Något högre andel med utländsk bakgrund pendlar
- Högre andel flickor (ökat, pojkar minskat)
- Elever med högutbildade vårdnadshavare
- Elever som pendlar till söderort (exkl. Farsta) och
innerstaden har högre genomsnittligt meritvärde än de
som går kvar i Farsta
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
Närstudie Rinkeby-Kista, Skärholmen, Farsta
Gemensamt
- Elever som pendlar: elever vars vårdnadshavare har
relativt sett högre utbildning, högre andel flickor.
- Elever som pendlar till innerstaden – högre meritvärden
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN
Sammanfattning
 Minskad segregation i innerstadsområdena utifrån
socioekonomiska förutsättningar
 Ökad segregation i ytterstadsområdena utifrån
socioekonomiska förutsättningar i majoriteten av
stadsdelsnämnsområdena
 Indikationer på att pendlingen ökar den dolda segregationen
mellan innerstadsområdena och ytterstadsområdena
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN