Transcript File - Tinas NO

Välkommen till temautbildning
Från frö till frö!
Hållpunkter för dagen:
9-12
Presentation av temat
arbete med uppdragen
fikapaus när det passar
12-13
Lunch
13-15.30 arbete med uppdragen
fikapaus när det passar
15:30
sammanfattning och ev frågor som
dykt upp under dagen
[email protected]
Markus Nyhlén
I frö till frö följer eleverna en växts hela livscykel,
hur den förvandlas från frö till planta, vad
växten behöver och hur nya frön bildas.
Fröet uppdrag 1-4
Vår nytta av växter
Frukter och frön (spara frön, plantera)
Under skalet (jmf stora – små frön)
Vad handlar
temat om?
Vilken nytta har vi av växter?
Växters utseende kan kopplas till en
funktion och evolutionär process.
Hur går det till när frön gror och plantan
växer?
Hur växter påverkar och påverkas av
andra levande organismer.
Dags att så (ändra på en betingelse)
Plantan uppdrag 5-7
Gallring och konkurrens (jmf ogallrat)
Varför växer plantan?
Blad och knopp
Blomman uppdrag 8-10
Nu blommar det
Pollinering
Skördetid
Markus Nyhlén
Temat och Lgr 11 - Biologi
Mål för temat
Viktiga mål för alla NTA
teman är att
Eleverna lär sig lyssna och
argumentera
Eleverna övar sin förmåga att
kommunicera
Eleverna lär sig se mönster
och strukturer
Ta tillvara elevernas
nyfikenhet och utveckla deras
intresse för naturvetenskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
•
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och
ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
•
genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
•
använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället
Centralt innehåll i årskurs 4–6
Biologi
Temat ger dig som pedagog möjlighet att fokusera på följande moment i
kursplanerna:
•
•
•
•
•
•
Markus Nyhlén
Natur och samhälle
Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär
för en hållbar utveckling.
Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av
vatten och luft.
Djurs, växters och andra organismers liv.
Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse
kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på
vanligt förekommande arter.
Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
Centralt innehåll i
årskurs 4–6
Biologin och världsbilden
•
•
Biologi
•
Några historiska och nutida upptäckter inom
biologiområdet och deras betydelse för människans
levnadsvillkor och syn på naturen.
Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i
skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders
naturvetenskap.
Livets utveckling och organismers anpassningar till olika
livsmiljöer.
Biologins metoder och arbetssätt
•
•
•
•
Markus Nyhlén
Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande
och utvärdering.
Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras,
sorteras och grupperas.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller,
bilder och enkla skriftliga
rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till
biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Kunskapskrav för godtagbara
kunskaper i slutet av årskurs 3
Naturorienterande ämnen
Kunskapskrav
Åk 3
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i
naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen
och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.
Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för
material och hur de kan sorteras.
Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och
konst som handlar om naturen och människan.
Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och
andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen
och människan samt vatten och luft.
Eleven namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika
egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar
mellan dem i enkla näringskedjor.
I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan
egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina
undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan
använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.
Markus Nyhlén
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Biologi
Kunskapskrav
år 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa,
naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och
framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för
samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka
naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för
enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa
texter och andra framställningar med viss anpassning till
sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar
utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla
frågeställningar och planeringar som det går att arbeta
systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett
säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina
och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och
skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag
som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla
dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska
sammanhang och visar det genom att ge exempel på och
beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp.
Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors
beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till
organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar
eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers
anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om
några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Markus Nyhlén
Kopieringsunderlag
•
Handledningen erbjuder elevblad
som kopieringsunderlag till varje
uppdrag
Markus Nyhlén
•
Dessutom finns
kopieringsunderlag för tabeller
diagram och en extratext om bin.
Uppdrag 1
Vår nytta av växter
Begrepp:
Ekosystemtjänster
Funktioner i naturen som vi på olika sätt har nytta av
Förberedelse:
Mål
Eleven ska kunna:
ge exempel på några olika
sätt som vi människor
använder växter
Argumentera för vilken
nytta med växter som man
tycker är viktig/viktigast
Eleverna tar med något ”viktigt” hemifrån som kommer
från en växt.
Uppdrag:
Vilken del av växten används?
Argumentera för varför den egna växten är viktig. Vilken
växt är viktigast och varför? Sortera och kategorisera
gemensamt.
Vilka ekosystemtjänster kan växter bidra med?
Markus Nyhlén
Temaboken:
•Kakao - föda för gudar
Rangordna och motivera.
•Träden som kan rädda fiskar
Sammanfatta och diskutera
Uppdrag 2
Frukter och frön?
Förberedelser: Köpa eller samla in frukter
Begrepp:
Frukt, frön, botaniker, evolution
Frågor att fundera kring enskilt och
gemensamt:
Mål
Eleven ska kunna
Beskriva vad frön har för
funktion för växten
Beskriva vad frukten har
för funktion för växten
Ge förslag på hur frukters
eller fröns utseende kan
spela roll för hur fröna
sprids.
Hur ser växterna ut som frukterna kommer ifrån?
Känner du till några frukter med ett enda frö?
Vad är fröets uppgift?
Vad är fruktens uppgift?
Uppdrag del 1
Vilka är frukter?
Var hittar man frön?
Vi skär itu och ser hur det ser ut.
Rita och gör noggranna dokumentationer.
Hur sprids fruktens frön?
Uppdrag del 2
Temaboken – Hur sprids frön från växter
Leta frön och frukter
Värdefulla egenskaper för frön?
Temaboken:
De sprids med vinden – och
på många andra sätt
Markus Nyhlén
Sammanfatta och diskutera
Uppdrag 3
Under skalet på ett
frö
Förberedelser:
Lägg 1-2 limabönor per elevpar i vatten över natten.
(Ligger de längre finns risk att de ruttnar).
Allergier?
Begrepp:
Frövita, grodd/embryo, fröskal, bladanlag
Fundera på:
Vad behöver ett frö för att kunna gro och växa?
Mål
Eleven ska kunna:
Dra slutsatser om varför
vatten behövs för att frön ska
gro
Förklara vad olika delar av
fröet har för uppgifter för att
det ska kunna gro och bilda
en planta
Använda begrepp som
frövita, grodd och fröskal i
sina förklaringar
Temaboken:
Nytt liv efter skogsbranden
Linné sorterade växterna
Markus Nyhlén
Uppdrag:
Undersök och beskriv och rita den torra och blöta bönan,
använd tabellen/gör egen?
Skala och studera hur den ser ut inuti
Fundera över frågorna
Sammanfatta och diskutera
Hemuppdrag: ”Ärttricket”
Från ”gamla”
handledningen
Bra att ha till bilduppgiften i
uppdrag 3!
Markus Nyhlén
Uppdrag 4
Dags att så
Börja med detta en måndag eller tisdag,
våra plantor behöver nu ses till nästan
dagligen i 36 dagar. Tänk på lov!
Förberedelser:
Bevattningssystemet
Filtmatta och kopparsulfat
Belysningen - Släck inte ljuset!
Montera och säkra med kraftig tejp
Mål
Eleven utvecklar sin förmåga
att
Arbeta systematiskt utifrån en
instruktion
Ge exempel på några saker
som frön och växter behöver
för att leva
Planera och iordningställa ett
vetenskapligt experiment
Wisconsin
Presentera vårt speciella frö - Fast Plant
Fundera på:
Vilka olika sätt kan man använda för att gödsla växter?
Uppdraget del 1 Vi sår
Eleverna genomför uppdraget enligt instruktionerna,
eller klassen gör gemensamt?
Uppdraget del 2
Undersök egna frågor!
Så extra kuber ifall
några misslyckas!
Markus Nyhlén
Temaboken:
Gödsel – växternas
kosttillskott
Sammanfatta och diskutera
Observera och dokumentera fröets
utveckling fr o m nu!
Uppdrag 5
Gallring och
konkurrens
5 dagar efter sådd är det lagom att
gallra.
Fundera på
Mål
Eleven skall kunna:
Ge exempel på några olika
saker som växter kan
konkurrera om
Beskriva hur konkurrens kan
påverka hur en planta växer
Ge förslag på hur man kan
ställa i ordning ett försök som
undersöker skillnaden mellan
att gallra plantor och att inte
gallra
Temaboken:
Passionsblommans makalösa
försvar – (bra exempel på evolution,
mer än gallring)
Nytt liv efter skogsbranden
Markus Nyhlén
Vad konkurrerar växterna om?
Vad händer om vi inte gallrar?
Hur sker gallring utan människans hjälp?
Uppdrag
Vi gallrar
Planterar om
Planerar för ett nytt experiment
Sammanfatta och diskutera
Uppdrag 6
Plantan växer
Skapa tillfällen varje/varannan dag då eleverna kan
observera sina plantor?
Eleverna arbetar med uppdraget fram till dess att lampan
släcks dag 36.
Mål
Eleven ska kunna
Mäta och dokumentera hur
plantan växer
Förklara vad det är som gör
att den växer
Beskriva hur och var plantan
tar upp den materia som gör
att den växer
Förklara varför djur behöver
växer för att leva
Fundera på
Vad måste man tänka på vid mätningen för att få så
rättvisa resultat som möjligt?
Varifrån kommer materian som gör att plantan växer?
Hur kommer materian in i växten?
Begrepp:
Fotosyntesen, en kemisk reaktion som sker i
växter, där solljuset gör det möjligt för växten att
omvandla energifattiga ämnen som vatten och
koldioxid till energirika kolhydrater och syre.
Denna process utgör förutsättningen för
näringskedjor på jorden
blomma
solenergi
blad
stjälk
koldioxid
Vatten
Mineraler
Uppdraget del 1
Mät och dokumentera hur plantan växer
Välj en planta att följa!
Göra egna diagram (på dator) eller kopiera upp?
Dokumentera gärna även i bild plantans förändringar.
Uppdraget del 2 Varför växer plantan?
Undersök plantor som växt i mörker
Läs texterna i temaboken
Arbeta med frågorna
Temaboken:
Var kommer alla bladen
Sammanfatta och
ifrån?
diskutera
Det börjar med solen
När plantan är 10 cm behöver den stagas upp med
blompinnar. Halva eller naturliga.
Uppdrag 7 blad
och knopp
Mål
Eleven ska kunna:
Använda begrepp som rot,
stjälk, blad, hjärtblad, knopp
och blomma för att beskriva
växtens olika delar
Beskriva vad de olika delarna
har för funktion för plantan
Ge exempel på hur vi
människor kan utnyttja olika
delar av en planta
Begrepp:
Rot, stjälk, blad, hjärtblad, knopp och blomma
Fundera på
Vad behöver plantan bladen till?
Vad finns i en knopp?
Vad tror du händer om du sätter en vit tulpan i vatten som
färgats av blå karamellfärg?
Uppdraget
Undersök plantan noga
Dokumentera och namnge plantans delar
Följ en knopps utveckling under några dagar
Studera en annan växt och namnge dess delar
Sammanfatta och
Markus Nyhlén
Temaboken:
Varför är lingonbladen
hårda?
Genvägen till växternas
hemligheter
diskutera
Uppdrag 8
Nu blommar det
Gå gärna igenom innan blommorna slår
ut!
Mål
Eleven ska kunna:
Beskriva blommans olika
delar med vetenskapliga
begrepp
Förklara vad ståndare,
pistill, pollen och kronblad
har för funktion för växten
Beskriva några olika sätt
som växter befruktas på
Förberedelser:
Ta med några blommande krukväxter eller snittblommor.
(Tulpan eller Amaryllis är bra för att tydligt visa
blommans delar.)
Begrepp:
Ståndare, pistill, pollen och kronblad
Fundera på:
Varför blommar blommor?
Är det bara blommor som blommar?
Temaboken:
Pollinering för en stjärna
Orkidéerna blommar
Rädda skogsfrun
Uppdraget del 1 Blomman
Undersök den blomma ni får av er lärare
Arbeta med frågorna
Uppdraget del 2 Åkerkålens blommor
Dokumentera er växts blomma
Knappen
(här bildas
pollen)
Märket
(här fastnar
pollenkornet)
Uppdraget del 3 Planera ett eget experiment
Hur kan vi ta reda på hur Åkerkål pollineras?
(Enklast att bara planera)
Stiftet
Sammanfatta och diskutera
Uppdrag 9
Pollinering
Mål
Eleven ska kunna:
Ge exempel på varför bin
och andra pollinerande
insekter är en
ekosystemtjänst
Beskriva hur en pollinerad
blomma förändras efter
befruktningen
Begrepp
Bisamhälle, drottning, arbetare, drönare
Nektar, nyttodjur, skadedjur, insekter?
Fundera på
Vad har eleverna för erfarenhet av bin?
Vad gör bin? Hur ser de ut? Rita gärna ur minnet innan!
Varför besöker insekter blommor?
Varför kan det vara oroande att bina minskar i antal?
Vad skulle man kunna göra för att öka antalet bin?
Uppdraget del 1 biet
Obs! De är mycket
ömtåliga!
Finns det någon
biodlare att
kontakta?
Studera det torkade biet
Gör jämförelser med myra, spindel och skalbagge
Vilken insekt ser du som skadedjur?
Gör en begreppskarta utifrån texten ”Dansa med bin”
Temaboken:
Uppdraget del 2 Pollinera åkerkålen
Den perfekta jordgubben –
många pollinerares jobb
Humlor ger större skörd
Pollinera varje blomma som är utslagen med bi eller
pensel
Uppdraget fortsätter så länge blommorna blommar!
Sammanfatta och diskutera
Efter dag 36 (ca) släcker vi
lampan, tar bort
bevattningssystemet och låter
växten torka.
Markus Nyhlén
Åkerkålens livscykel i bilder
Efter tre dagar
Markus Nyhlén
Efter åtta dagar
Åkerkålens livscykel i bilder
Efter tolv dagar
Markus Nyhlén
Efter 15 dagar
Åkerkålens livscykel i bilder
Efter 20 dagar
Markus Nyhlén
Närbild
Åkerkålens livscykel i bilder
Några dagar efter pollinering
Markus Nyhlén
Närbild
Åkerkålens livscykel i bilder
• Dag 36 - vissnad med böna
Markus Nyhlén
Jordbruk i ett historiskt perspektiv?
Komplettera med historiska bilder och faktatexter på hur
jordbruket gick till förr.
Uppdrag 10
Dags att skörda
Mål
Eleven ska kunna
Förklara hur en växts
livscykel ser ut från frö till frö
Ge exempel på orsaker till
varför man kan få skörda
olika många frön
Ge förslag på hur man ska
sköta sin planta så att
avkastningen blir så stor som
möjligt
Begrepp
Skörda, tröska, avkastning
Fundera på:
Hur gör bonden idag för att skörda frön från åkern?
Hur gjorde man förr?
Hur tror du åkerkålens frön skulle spridas om plantan
växte i naturen och inte i klassrummet?
Uppdraget del 1 Skörda
Skörda dina fröskidor och tröska ur fröna.
Anteckna i tabellen
Obs! Håll till över vita
papper!
Uppdraget del 2 Gör en poster
Redovisa ert arbete på en poster?
Sammanfatta och diskutera
Markus Nyhlén
Det pratas mycket
om bedömning
nu..
Markus Nyhlén
Hur är NTA-temat
upplagt utifrån
formativ
bedömning?
Markus Nyhlén
•
Concept cartoons
Frön i mörker
Övriga kopplingar till
temat
Upp-och-nedvända frön
Nya växter
Tunga växter
Frön
Växter och djur
Kaktustaggar
•
Dino
http://www.skolverket.se/bedomning/natione
lla-provbedomningsstod/grundskoleutbildning/arsku
rs-1-3/bedomningsstod-i-arskurs-13/no/dino/systematiska-undersokningar
matriser
uppgifter:
Kan någon hitta mitt frö?
Spelar det någon roll om jag sår mitt frö med spetsen
upp eller ner?
Markus Nyhlén
NTA:s hemsida
Här finns:
http://www.ntaskolutveckling.se
• Ljudfiler till temaboken
• Förslag till LPP
• Bedömning
• Filmer
• mm mm
NTA och
kompetensutveckling
s. 27
Lärarens roll
i IBSE
”frågebaserad undervisning i naturvetenskap”
Sammanfattar
och ställer
frågor
Hjälper till att
designa experiment
Hjälper eleven
att analysera
data
IBSE
Jämför resultat
med etablerad
fakta
Leder diskussioner
Utgår från
elevernas
tidigare erfarenheter