Transcript Kostnadsutjämning - Sveriges Kommuner och Landsting

Kommunalekonomisk utjämning
– en beskrivning av 2014 års system för
kommunalekonomisk utjämning
Derk de Beer
Anders Folkesson
[email protected]
[email protected]
Mona Fridell
[email protected]
Disposition
-
Principiellt och bakgrund
Inkomstutjämningen
Kostnadsutjämningen
Strukturbidrag och regleringsbidrag
Myter kring utjämningssystemet
Kort om LSS-utjämningen
Den kommunalekonomiska
kontexten
- Det kommunala självstyret
- Beskattningsrätt
- Stor kommunal sektor
- 20 procent av BNP
- Enhetsstat
- Stora skillnader inom kommunkollektivet
- Utjämningssystemet; garanten för likvärdiga
ekonomiska förutsättningar mellan landets
kommuner
Kommunernas intäkter 2012
Kommunernas kostnader 2012 (529
mdkr)
per verksamhet
per kostnadsslag
Utjämningssystemets syfte
Att skapa likvärdiga ekonomiska
förutsättningar för alla kommuner och
landsting att kunna tillhandahålla sina
invånare service oberoende av skattekraft
och opåverkbara strukturella kostnader.
Likvärdighet och opåverkbarhet är
nyckelorden
Utjämningssystemets olika delar
- Inkomstutjämningen;
- skattekraft, mestadels statligt finansierad (det
generella statsbidraget)
- Kostnadsutjämningen
- strukturella behov, mellankommunal
- Strukturbidraget
- ”permanenta införandebidrag”, statligt
finansierad
- Regleringsposten
- Skillnaden mellan de generella statsbidrag (”påsen”) och
kommunernas anspråk utifrån ovanstående delar
Varför ett utjämningssystem?
Stora skillnader i inkomster
Vid en genomsnittlig skattesats på 20,59 %
Årjäng
Danderyd
Riket
29 933
71 310
40 490
Skatteintäkten med en genomsnittlig
skattesats på 20,59 % blir
Varför kostnadsutjämning?
- Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för
alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla
sina invånare service oberoende av strukturella
behov
- Demografin
- 17 % i Lerum och 27 % i Hagfors över 65 år
- Behovskillnader
- Socioekonomi
- Utländsk bakgrund
- Produktionsfaktorer
- Bebyggelsestrukturen
- 37 % tätortsgrad i Orust, 90 % i Jönköping
- Långa avstånd
- Lönestrukturer
- Byggkostnader
Utjämningssystemets omsättning
2014, miljarder kronor
Inkomstutjämningsbidrag
Inkomstutjämningsavgift
Kostnadsutjämningsbidrag
Kostnadsutjämningsavgift
Kommuner Landsting
Summa
61,5
27,1
88,6
-3,9
-0,3
-4,2
6,1
-6,1
2,0
-2,0
8,1
-8,1
Strukturbidrag
1,9
0,6
2,5
Införandebidrag
2,4
0,9
3,3
62,0
28,3
90,3
2,2
-2,4
-0,2
64,2
25,9
90,1
Summa
Regleringspost
Ramanslag
Staten (generellt statsbidrag 85,6 mdkr.)
Inkomstutjämn.
-bidrag
86 170 mkr.
59 534
mkr.
26 636
mkr.
Inkomstutjämn.
-avgift
-4 894 mkr.
-410
mkr.
Landstingen
Kommunerna
-4 484
mkr.
Strukturbidrag
2 176 mkr.
1 519
mkr.
657
mkr.
Regleringspost
2 120 mkr.
4 405
mkr.
-2 285
mkr.
Kostnadsutjämning
bidrag 1 563 mkr.
avgift -1 556 mkr.
Kostnadsutjämning
bidrag 6 492 mkr.
avgift -6 468 mkr.
Inkomstutjämningen
Inkomstutjämningssystemet
- Länsvis skattesats:
-
Kompensationsgraden (65, 85 resp 95 procent) (KG)
Medelutdebiteringen år 2003 (20,64 skattekronor för kommuner),
Skatteväxlingar i respektive län mellan 1991–2013 (SVLÄN)
-
Den vägda genomsnittliga skatteväxlingsnivån i riket mellan 1991–2003 (4,16),
- Skatteutjämningsunderlag
-
Garantinivån på 115 procent,
SK är medelskattekraften i riket och
SKi är skattekraften i kommun i.
Länsvisa
skattesatser
Stockholms
Uppsala
Södermanlands
Östergötlands
Jönköpings
Kronobergs
Kalmar
Blekinge
Skåne
Hallands
Västra Götalands
Värmlands
Örebro
Västmanlands
Dalarnas
Gävleborgs
Västernorrlands
Jämtlands
Västerbottens
Norrbottens
Bidrag Avgift 125- Avgift 115-125
(95%)
(85%)
(60%)
19,03
16,96
11,80
19,14
17,07
11,91
19,93
17,86
12,70
18,93
16,86
11,70
19,14
17,07
11,91
20,16
18,09
12,93
20,36
18,29
13,13
19,56
17,49
12,33
19,70
17,63
12,47
19,28
17,21
12,05
19,41
17,34
12,18
20,45
18,38
13,22
19,03
16,96
11,80
20,19
18,12
12,96
19,99
17,92
12,76
19,31
17,24
12,08
21,04
18,97
13,81
20,52
18,45
13,29
20,55
18,48
13,32
20,45
18,38
13,22
Länsvis skattesats
Hallsberg
Orust
Kungsbacka
A
Genomsnitt i riket 2003
20,64%
20,64%
20,64%
B
Därav 95/85/65 procent
19,61%
19,61%
12,38% A*(95%/85/60%)
C
Skatteväxlingar i länet
3,58%
3,96%
3,83%
D
Skatteväxlingar i riket
4,16%
4,16%
4,16%
E
Skillnad
-0,58%
-0,20%
-0,33% C-D
F
Länsvis skattesats
19,03%
19,41%
12,05% B+E
- ”Marginalbidrag”/”marginalskatt”
- Orust har större ansvar än Hallsberg=> får större bidrag
i inkomstutjämningen.
- Kungsbacka är en avgiftskommun. Får behålla 40% av
ny relativ skattekraft.
Skatteutjämningsunderlaget
- Inkomstutjämningens andra variabel
- Skatteutjämningsunderlaget är skillnaden mellan
kommunens skattekraft och garantinivån
- Garantinivå (115 % av rikets medelskattekraft) är
226 000 kr/inv
- Skattekraft över 115 % = avgift (14 kommuner)
- Skattekraft under 115 % = bidrag (276 kommuner)
Kungsbackas utfall i
inkomstutjämningen
A Skatteunderlag i kommunen kr/inv.
226 402
B Medelskattekraft, kr/inv. i riket
196 651
C Skattekraft, relativt riket (procent)
115,1%
D Garantinivån, kr/inv (B*1,15)
226 149
E Kommunens skattetjämningsunderlag, kr/inv (D-A)
F Länsvis skattesats (procent)
G Kommunens inkomstutjämningsbidrag, kr/inv. (E*F)
-253
12,05
-31
Hallsbergs utfall i
inkomstutjämningen
A Skatteunderlag i kommunen kr/inv.
179 621
B Medelskattekraft, kr/inv. i riket
196 651
C Skattekraft, relativt riket (procent)
91,3%
D Garantinivån, kr/inv (B*1,15)
226 149
E Kommunens skattetjämningsunderlag, kr/inv (D-A)
46 528
F Länsvis skattesats (procent)
19,03
G Kommunens inkomstutjämningsbidrag, kr/inv. (E*F)
8 854
Relativ
Relativ
skattekraft Bidrag (kr/inv)
skattekraft Bidrag (kr/inv)
96,7
6 996
88,3
10 485
9 057 Mariestad
91,7
8 909
93,8
7 969 Mark
91,5
8 976
Hagfors
88,5
10 640 Mora
92,2
8 953
Hallsberg
91,3
8 854 Munkedal
85,8
11 136
Jönköping
96,7
6 871 Orust
99,9
5 773
Karlsborg
96
90
10 037
85,3
11 164
90
9 544
2 393 Örebro
93,5
8 043
8 422 Östersund
95,1
8 016
Alingsås
97,8
Borgholm
85,2
Falkenberg
91,1
Gislaved
Karlskrona
94,3
Kungsbacka
115,1
Lerum
108,7
Lindesberg
92,5
6 571 Lysekil
11 950 Malung-Sälen
7 245 Storfors
7 970 Sävsjö
-31 Vårgårda
Utfall
inkomstutjämn
Marginalintäkter vid förändring av
skatteunderlaget (ex Hallsberg)
Inkomstnivå
0
250 000
450 000
650 000
850 000
Egna skatteintäkter
0
52 700
94 860
137 020
179 180
Skattesats
21,08%
21,08%
21,08%
21,08%
21,08%
Total skatt
0
52 700
94 860
137 020
179 180
0
250 000
450 000
650 000
850 000
Garanterad skattekraft
226 149
226 149
226 149
226 149
226 149
Skillnad
226 149
-23 851
-223 851
-423 851
-623 851
Länsvis skattesats (95 %)
19,03%
19,03%
19,03%
19,03%
19,03%
Totalt inkomstutj.
43 036
-4 539
-42 599
-80 659
-118 719
Totalt efter utj.
43 036
48 161
52 261
56 361
60 461
Inkomstutjämning
Inkomstnivå
Marginalintäkter vid förändring av
skatteunderlaget (ex Hallsberg)
Långtgående inkomstutjämning
Kommun
Skattekraft Skatte%
intäkter
Kr/inv
Inkomstutjämning
kr/inv
Skatt inkl
utjämning
kr/inv
I relation till
riket
Kommun A
82%
33 207
12 780
45 987
113,6%
Kommun B
100%
40 537
5 766
46 304
114,4%
Kommun C
129%
52 303
-3 713
48 591
120,0%
Kommun D
176%
71 310
-19 368
51 941
128,3%
*Kommun A-D beräknade med genomsnittlig skattesats och genomsnittlig länsvisskattesats
Kostnadsutjämningen
Varför kostnadsutjämning?
- Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar
för alla kommuner och landsting att kunna
tillhandahålla sina invånare service oberoende
av strukturella behov
- Åldersstruktur
- Behovsvariationer:
- Socioekonomi
- Produktionsfaktorer
- Bebyggelsestrukturen
- Lönestrukturer
- Byggkostnader
Kostnadsutjämning
- Systemet ska inte utjämna för de kostnadsskillnader som
beror på varierande:
- ambitionsnivå
- effektivitet
- avgifter
- Inomkommunalt system, nollsummespel mellan
kommunerna
- Ingen statlig finansiering
Standardkostnad
- Kostnadsutjämningen består av olika delmodeller (9+1
för kommunerna och 3+1 för landstingen), där varje
delmodell avser olika verksamheter eller faktorer som
används i verksamheten. För varje delmodell räknas det
fram en standardkostnad
- Standardkostnaden är den kostnad som kommunen
(enligt systemet) bör ha om verksamheten bedrivs med
en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och
effektivitetsnivå
- Delmodellernas
uppbyggnad
- ÅS: ålderstruktur
- BV: behovsvariationer
- PF: produktionsförutsättningar
(källa: Statskontoret
2009)
Omfördelning per delmodell (mdkr)
Fördeln
Tillägg
Avdrag
Barn med utländsk bakgrund
0,57
32
258
Befolkningsförändring
0,79
126
164
Bebyggelsestruktur
1,20
100
190
Kollektivtrafik
1,22
130
160
Löner
1,94
38
252
Gymnasieskola
2,19
251
39
Barnomsorg
4,05
73
217
Individ- och familjeomsorg
4,28
38
252
Grundskola
4,48
161
129
Äldreomsorg
Totalt, netto
8,10
6,06
214
174
76
116
Kostnadsutjämningens delmodeller
– Förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg
- Aktuella variabler:
- Barn i åldrarna 1–12
- 1-5-åringar: 92 255 kr
- 6-12-åringar: 16 321 kr
- Vistelsetidsindex kommungrp (1-5 år)
- Inskrivningsgradsindex kommungrp (6-12)
- Vistelsetidsindex begränsas till 50%
Ska spegla efterfrågan givet
antalet barn
Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola eller familjedaghem
2003
2009
Storstäder
81,3
83,4
Förortskommuner till storstäder
83,2
86,7
Större städer
83,5
87,0
Förortskommuner till större städer
80,2
86,3
Pendlingskommuner
80,1
85,0
Turism- och besökskommuner
80,5
86,1
Varuproducerande kommuner
80,8
85,0
Glesbygdskommuner
79,6
86,7
Kommuner i tätbef. region
81,3
85,8
Kommuner i glesbef. region
82,4
86,1
Riket
81,3
85,9
31
Vistelsetidsindex år 2005
Storstäder
1,076
Förortskommuner
1,055
Större städer
0,972
Pendlingskommuner
0,966
Glesbygdskommuner
0,869
Varuproducerande kommuner
0,934
Övr. kommuner, över 25 000 inv.
0,928
Övr. kommuner, 12 500 - 25 000 inv.
0,900
Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv.
0,848
Riket
1,000
32
Vistelseindex
Förskola
Alingsås
Borgholm
Falkenberg
Gislaved
Hagfors
Hallsberg
Jönköping
Karlsborg
Karlskrona
Kungsbacka
Lerum
Lindesberg
0,96
0,92
0,96
0,97
0,95
0,95
0,99
0,92
0,99
1,03
1,03
0,95
Fritidshem
0,97
0,95
1,02
0,93
0,93
0,97
1,07
1,02
1,07
1,19
1,19
0,93
Förskola
Lysekil
Malung-Sälen
Mariestad
Mark
Mora
Munkedal
Orust
Storfors
Sävsjö
Vårgårda
Örebro
Östersund
Riket
0,95
0,93
0,95
0,96
0,95
0,98
0,98
0,98
0,97
0,97
0,99
0,99
0,99
Fritidshem
0,95
0,95
1,02
1,02
0,92
0,97
0,97
0,97
0,93
0,97
1,07
1,07
1,05
Grundskola och förskoleklass
- Modellen har funnits sedan utjämningsåret 1996,
kompletterades med förskoleklass 2005, uppdaterad
2014
- Aktuella variabler:
- barn i åldrarna 6–15
- 47 097 kr/6-åring
- 89 682 kr/7-15-åring
- tillägg/avdrag för skolskjutsar och småskolor
- barn 7–15 år födda utanför Sverige, Norge, Danmark
eller något övrigt EU-land
•Källa: Glesbygdsverket
- Glesbygdsverkets GIS-modell för
beräkning av merkostnader inom
grundskolan
- Utfall för Krokoms kommuns
lågstadieskolor
- Lågstadieskolor
- Utplacerade (●)
- Befintliga (●)
- Antalet elever angivna
- En första skola i kommunens
centralort
- En ny skola där elevunderlaget är
tillräckligt stort
- Minst 7 elever per skola
- Inte mer än 30 km resväg
– Gymnasieskolan
- Modellen har funnits sedan år 1996, uppdaterad 2014
- Aktuella indikatorer
- ungdomar i åldrarna 16–18
- Programvalsfaktor
- 74 400 kr/humanistelev
- 177 000 kr/NP-elev
- tillägg/avdrag för bebyggelsestruktur (små skolor)
Kostnadsutjämningens delmodeller
– Äldreomsorg
- Modellen har funnit sedan utjämningsåret 1996, förändrad
2000, 2005 och 2012
- Kostnadsmatris:
Gifta
65 - 79 år
6 948
Ej gifta
80 - 89 år
47 954
90 -w år
129 050
65 - 79 år
80 - 89 år
90 -w år
27 875
124 042
258 227
- Dödlighetskorrigering
- Lerum: -118 kr/inv
- Hagfors: 600 kr/inv
- Utländsk bakgrund (5% tillägg)
- Gles bebyggelse (Tillväxtanalys-modellen)
- Institutionsboende i glesbygd (tätortsgrad x inv/km)
Individ- och familjeomsorg
- Standardkostnaden bestäms av variblerna:
- arbetssökande utan arbetslöshetsersättning,
kategori 11 och 12 enligt AMS definition
- andel lågutbildade 20-40 år sv
- andel med ekonomiskt bistånd mer än 6 mån
- boende i flerfam.hus byggda 1965-1975
- Tätortsgrad
- SKL: negativt påverkbara variabler.
- Statskontoret utreder fn delmodellen.
Rapporterar 30 september. Möjligen stora
ändringar.
Kostnadsutjämningens delmodeller
– Barn med utländsk bakgrund
- Aktuella variabel:
-
Andel barn och ungdomar 0–19 år med minst en förälder född
utanför EU och Norden
Beräknas utifrån kommundel (församling enl indelning 2009)
- Ersättning utgår med 75 kronor per invånare för varje
procentenhet över genomsnittet i riket (5,6 %)
Löner
- Modellen tillkom utjämningsåret 2008
- Ska mäta strukturella merkostnader för kommunens
personal
- Aktuella variabler:
-
taxeringsvärdet på småhus
länets genomsnittliga bostadsrättspriser
andel förvärvsarbetande utanför kommun- och
landstingssektorn
Löneindex
Alingsås
Borgholm
Falkenberg
Gislaved
Hagfors
Hallsberg
Jönköping
Karlsborg
Karlskrona
Kungsbacka
Lerum
Lindesberg
99,7
98,9
100,1
99,1
97,3
98,2
99,5
98,8
98,4
101,8
100,8
97,6
Lysekil
Malung-Sälen
Mariestad
Mark
Mora
Munkedal
Orust
Storfors
Sävsjö
Vårgårda
Örebro
Östersund
100,3
97,6
98,7
99,1
97,8
98,7
100,3
97,7
97,8
99,2
99,1
99
Kostnadsutjämningens delmodeller
– Bebyggelsestruktur
-
Sammanslagning av de tidigare delmodellerna för
-
-
Uppvärmningskostnader
Byggkostnader
Merkostnader för administration och räddningstjänst
Gator och vägar
Aktuella indikatorer
- Faktiska index över byggkostnader och uppvärmningskostnader
- Folkmängd, tätortsgrad samt befolkningstäthet (invånardistans)
- Uppmätt vägslitage utifrån trafikmängd och klimat
-
Stora bidrag till fr a glesbygdskommuner
-
Åsele får 2000 kr/inv
Kostnadsutjämningens delmodeller
– Befolkningsförändring
- Modellen är ny från och med 2005. Negativ
befolkningsförändring har det kompenserats för sedan
1996
-
-
Aktuella indikatorer – minskning
- Total befolkningsförändring 10 år bakåt i tiden (2%)
- Förändring av antalet ungdomar i åldern 7–18 år (2%)
Aktuella indikatorer – ökning
- Förändring av antalet ungdomar i åldern 7–18 år (5%)
- Befolkningsförändring under de fem senaste åren (1,2% + 1,2%
senaste året)
- Medför att minskande kommuner får ett mindre bidrag
vid befolkningsökning
Kollektivtrafik
- Gemensam delmodell för kommun och landsting
- Aktuella indikatorer:
-
-
Befolkningstäthet
Andel personer som bor i tätorter över 11 000
invånare
Andel personer som pendlar över kommungräns
- Kostnadsfördelning inom respektive län
-
Hög ambitionsnivå = hög standardkostnad,
påverkbart!
- Vid regionalt huvudmannaskap, samma
standardkostnad för länets kommuner
-
Sthlm-kommunerna får ett bidrag på 450 kr/inv
Falköping och Göteborg har lika standardkostnad
- Statskontoret utreder delmodellen. Rapport 31/3.
Strukturbidrag
-
-
-
Strukturbidraget består av delar i den tidigare
kostnadsutjämningen som ansågs vara av regionalpolitisk karaktär
vid införandet av 2005 års utjämningssystemet
104 kr/inv till 277 bidragskommuner för att kompensera för 2014
års avgiftssänkning i inkomstutjämningen
”Permanent införandebidrag” – 2005 års reform genomfördes bara
delvis
Regleringsbidrag
- Regleringsposten = generella statsbidrag –
kommunernas anspråk i inkomst- och
kostnadsutjämningen, strukturbidragen och
införandebidragen.
- Regleringsposten förbättras av ökade generella
statsbidrag och försämras av införandebidrag
- Enhetligt utfall (kr/inv) för samtliga kommuner
ggelsestruktur
Ink utj
Kostn utj
Strukturbidr
Införandebidrag
Regleringsbidrag
Totalt
Alingsås
Borgholm
Falkenberg
Gislaved
Hagfors
Hallsberg
Jönköping
Karlsborg
Karlskrona
6571
11950
9057
7969
10640
8854
6871
7245
7970
-623
-548
-74
434
2 109
427
-1 324
-468
-585
104
412
104
104
367
104
104
104
104
168
0
0
143
0
0
393
0
0
232
232
232
232
232
232
232
232
232
6 452
12 046
9 319
8 882
13 348
9 617
6 276
7 113
7 721
Kungsbacka
Lerum
Lindesberg
Lysekil
Malung-Sälen
Mariestad
Mark
Mora
-31
2393
8422
6996
10485
8909
8976
8953
798
971
629
-408
960
-1 310
909
-270
104
104
104
104
1 286
104
104
216
0
0
0
0
22
0
0
0
232
232
232
232
232
232
232
232
1 103
3 700
9 387
6 924
12 985
7 935
10 221
9 131
Munkedal
Orust
Storfors
Sävsjö
Vårgårda
Örebro
Östersund
11136
5773
10037
11164
9544
8043
8016
421
-1 775
2 511
2 428
-769
-252
-1 556
104
104
104
104
104
104
445
0
0
0
0
0
209
0
232
232
232
232
232
232
232
11 893
4 334
12 884
13 928
9 111
8 336
7 137
Vanliga missuppfattningar (1)
-
-
-
Det är ingen idé att höja skatten –
utjämningssystemet tar ändå hela
beloppet!
Skattesatsen påverkar inte avgiften eller
bidraget från inkomstutjämningen. Hela
skattehöjningen tillfaller kommunen eller
landstinget.
Utjämningen räknas ut med en fastställd
länsvis skattesats som inte förändras av att
kommunerna eller landstinget förändrar sin
skattesats. Skattesatsen i utjämningen ändras
endast vid skatteväxlingar med landstinget
eller vid beslut av regeringen.
Vanliga missuppfattningar (2)
-
Systemet missgynnar kommuner som är effektiva
alternativt gynnar ineffektiva kommuner!
-
Om en kommun eller ett landsting är effektiv och producerar
den tjänst de är ålagda att göra till en lägre kostnad än andra
(genomsnittet) straffas de inte genom ett lägre bidrag,
alternativt en högre avgift. Det motsvarande gäller för en
kommun som är ineffektiv i sin produktion.
-
I kostnadsutjämningen använder man inte den enskilda
kommunens eller det enskilda landstingets kostnad utan ett
riksgenomsnitt för verksamheten – vilket mycket marginellt
påverkas av den enskilda kommunens eller landstingets
kostnadsnivå.
Vanliga missuppfattningar (3)
-
Vårdbiträde i Danderyd betalar till en direktör i Enköping!
-
I Danderyds kommun tjänar invånarna betydligt mer än genomsnitt och kommunen
får då betala en avgift till systemet
I Enköpings kommun tjänar invånarna mindre än genomsnitt och kommunen erhåller
då ett bidrag från systemet
Olika personer påverkar genomsnittet i samma kommun på olika sätt. Ett
deltidsarbetande vårdbiträde med t.ex. en årsinkomst på 130 000 kronor påverkar
skattekraften, och därmed avgiften/bidraget i inkomstutjämningen, på samma sätt
oavsett om hon bor i Danderyd eller i Enköping.
Det samma gäller en direktör med exempelvis en årsinkomst på 900 000 kronor.
Eftersom man i Danderyd i genomsitt tjänar 260 000 kronor per person kommer
vårdbiträdets inkomstnivå att sänka genomsnittet, och, allt annat lika, ge Danderyd
en lägre avgift i inkomstutjämningen. Genomsnittet i Enköping är 126 600 vilket
innebär att direktörens lön kommer att höja skattekraften, och, allt annat lika, ge
Enköping ett lägre bidrag från inkomstutjämningen.
-
-
Vanliga missuppfattningar (4)
-
Kommuner som går med underskott betalar till andra välmående
kommuner!
-
Utjämningssystemet ska ge alla kommuner ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar
att bedriva den kommunala servicen givet samma ambitionsnivå och effektivitet.
Skillnader i ambition och effektivitet ska speglas i högre eller lägre skattesats.
Alternativt kommer kommunen att redovisa ett ekonomiskt överskott/underskott. Då
kommuner och landsting inte får redovisa ekonomiskt underskott kommer underskott
”tvinga fram” en ambition i nivå med den bland övriga kommuner eller landsting
alternativt en förändring av skattesatsen.
Det finns dock ingen intention med systemet att utjämna skillnader i skattesats på
annat sätt än att utjämna de ekonomiska förutsättningar i allmänhet. Man kan inte
förutsätta att en kommun med ekonomiskt underskott ska sluta betala alternativt få
mer bidrag bara för att de redovisar underskott. Det skulle kunna leda till att
kommunerna slutar ta ansvar för sin egen ekonomi.
Det kan naturligtvis vara så att ett underskott kan vara en effekt av att systemet inte
fångar några/någon strukturell faktor vilket leder till att bidraget från
systemet/avgiften till systemet inte kompenserar för de strukturella skillnaderna vilket
kan leda till att den enskilda kommunen eller landstinget måste höja skatten för att
kunna tillhandahålla samma service som andra. En aktuell diskussion är huruvida det
högre löneläget i Stockholmsregionen är av strukturell karaktär vilket det borde
kompenseras för i systemet.
-
-
-
Vanliga missuppfattningar (5)
-
Vi får allt fler barn i skolan; varför får inte mer
pengar?
-
Det som bestämmer kommunens/landstingets avgift respektive
bidrag är kommunens relativa struktur jämfört med riket. De
kommuner som har en befolkningsutveckling som t.ex. innebär en
ökad andel äldre jämfört med riket får ett ökat bidrag/minskad
avgift. Kommuner med en utveckling som innebär en minskad
andel äldre jämfört med riket får vara med och betala via ökad
avgift/minskat bidrag. Men om andelen äldre ökar lika mycket i
hela landet får de enskilda kommunerna inget ökat bidrag/minskad
avgift för sin befolkningsstruktur.
Det faktum att en kommun får fler barn, ungdomar och äldre
garanterar således inte kommunen eller landstinget ett högre
bidrag på det sätt som de tidigare specialdestinerade bidragen
gjorde. Kostnadsutjämningen är ett utjämningssystem, inte ett
bidragssystem. Om staten vill kompensera kommunerna för en
generell ökning av exempelvis andelen äldre kan det göras via
ökade anslag.
-
LSS-utjämning
LSS-utjämning
-
Separat utjämningssystem för kommuner
Inomkommunalt nollsummespel
Tre miljarder kr omfördelas inom LSS-utjämningen
Påverkbart
LSS-utjämningen består av följande delar:
- Grundläggande standardkostnad
- volymindex
- Personalkostnadsindex
- vårdtyngd
Grundläggande standardkostnad
(vägt volymmått)
• Antal verkställda beslut den 1/10 (SoS antalsstatistik)
gånger genomsnittskostnaden för varje LSS- insats
• Ersättning till Försäkringskassan för personlig assistans
• Insatsen särskild anpassad bostad räknas ej med
• Brukare som har både boende och personlig assistans
räknas ej dubbelt
• Daglig verksamhet endast personkrets 1 och 2
LSS-utjämning uppbyggnad
Grundläggande standardkostnad prislappar 2011
Personlig assistans LSS
Ledsagarservice
Kontaktperson
Avlösarservice
Korttidsvistelse
Korttidstillsyn
Barn i bostad m särskild service
Barn i familjehem
Vuxna i bostad m särskild service
Daglig verksamhet
Personlig assistans SFB
280
60
24
60
241
132
959
345
767
189
140
768
288
115
288
152
633
140
290
312
234
384
Personalkostnadsindex (pix)
-
Ska kompensera för skillnader i vård och omsorgstyngd
-
Beräknas genom att jämföra kommunens redovisade
personalkostnader för LSS (enligt RS) med de genomsnittliga i
landet.
-
Hänsyn tas till köpt verksamhet och betalningar till och från FK
-
70 % av skillnaden mellan redovisade och genomsnittliga
personalkostnader beaktas vid beräkning av index
Utfall
LSSutjämningen
2013
Personalkostnads- Standardindex
kostnad
Utfall
Arvika
1,03
3 754
-225
Eksjö
0,79
3 851
-128
Falköping
1,02
4 426
447
Haninge
1,05
3 564
-414
Lerum
1,04
3 598
-381
Mjölby
1,06
4 553
574
Munkedal
1,18
3 983
4
Norrtälje
0,94
4 077
98
Piteå
0,88
4 051
72
Strömsund
0,87
4 940
962
Söderköping
0,96
5 164
1 185
Upplands-Bro
0,94
3 209
-770
Varberg
0,87
2 720
-1 259
Ödeshög
1,01
3 003
-975
Östersund
0,93
6 850
2 871
Riket
1,00
3 979
0
Lästips
- SCB Underlagstabeller (www.scb.se)
- SKL (2009) Kommunalekonomisk utjämning
- Statskontoret, Löpande uppföljning av
utjämningssystemet
- LSS-utjämningsutredningen (SOU 2007:62)