Transcript Vår – Meningsfullhet - Fyrbodals kommunalförbund

VÄRDEGRUNDSARBETE
Åmålsgården, Åmåls kommun
2007 – 2011
Värdegrundsarbete
Åmåls kommun
• Åmåls kommun har ca 13 000 invånare
• Dalslands största arbetsgivare med ca 1 200 anställda
• Drygt 500 medarbetare arbetar inom Vård- och omsorgsförvaltningen
• Förvaltningen består av stab, äldreomsorg, individ- o familjeomsorg och
LSS
• Äldreomsorgen består av hemsjukvård, hemtjänst o 5 st särskilda boenden
Värdegrundsarbete
Vård- och omsorgsförvaltningens gemensamma mål
•
•
•
•
Kundfokus
Delaktighet och inflytande för meningsfull vardag
Värdegrund
Kundfokuserad uppföljning och utvärdering
Det är på dessa som den gemensamma värdegrunden för förvaltningen vilar.
Värdegrundsarbete
Definitioner
• Kund – I Åmåls kommun har man under tiden för värdegrundsprojektet
använt begreppet kund för att åsyfta personen som tar del av den service,
vård och omsorg som förvaltningen har att erbjuda.
• Var Dags Plan – I Åmåls kommun kallas genomförandeplanen för Var Dags
Plan.
Värdegrundsarbete
Kompetensstegen
• 2006 startade Kompetensstegen i syfte att ta fram en gemensam
värdegrund för förvaltningen
• Värdegrundsbudbärare intervjuade kunder, anhöriga och medarbetare
• Även förvaltningschef, utvecklingschef, enhetschefer,
verksamhetssamordnare och politiker intervjuades
• Syftet med intervjuerna – vaska fram gemensamma värden
Värdegrundsarbete
Åmålsgården
• Uppdrag – förslag på hur man skulle få den gemensamma värdegrunden
implementerad i verksamheten
• Åmålsgården utvecklade en metod för detta
• Viktigt att arbeta långsiktigt och målfokuserat
• Femårsplan
• Två spår
Värdegrundsarbete
Två spår
• Det ena spåret var personalinriktat och handlade om lärande och
reflekterande genom värdegrundspromenader.
• Det andra spåret var ett systematiskt arbete mot kund genom
kundfokuserad uppföljning. Där var syftet att tydliggöra rollen som
kontaktpersonal och att sätta kunden i fokus.
Värdegrundsarbete
Femårsplanen
De olika årens teman:
•
•
•
•
•
År 1 – Värdegrund och bemötande
År 2 – Förhållningssätt i möte med varandra
År 3 – Samarbete
År 4 – Meningsfullhet
År 5 – Uppföljning och repetition
Värdegrundsarbete
Uppstartsår
• Ombyggnation
•
Nya arbetsgrupper
•
Tur till Lurö
År 1 Värdegrund och bemötande
Vår – Dalslands gästgiveri
Syftet med dagarna var att stimulera personalen till reflektion över:
•
•
•
•
•
Sig själva
Sin egen livsstil
Uppdraget som anställd i Vård och omsorgsförvaltningen
Våra kunder
De mål vi ska jobba mot och värdegrundsarbetet
År 1 Värdegrund och bemötande
Vår – Dalslands gästgiveri
Dagen visade på betydelsen av att ha
förmåga till att kunna se helheten.
De provade på att se in ett rum med
fyra väggar och lika många fönster.
Det är först när man tittat inom
genom alla fönster från olika håll
som man kan se en helhet av
rummet.
Vi kan inte se helheten om vi inte
byter plats ibland
År 1 Värdegrund och bemötande
Vår – Dalslands gästgiveri
Medskapande och medarbetarskap
• Att var medskapande innebär att vara delaktig och att ta ansvar för
initiativ och utvecklingsinsatser.
• Medarbetarskapet är en form av delaktighet som handlar om att skapa
möjligheter för och underlätta för alla att vara aktiva, initiativtagande och
engagerade medarbetare som aktivt bidrar till utveckling.
År 1 Värdegrund och bemötande
Vår – Dalslands gästgiveri
Goda grannar
Du bor i en ganska liten fastighet som innehåller bara ett fåtal lägenheter. Du och dina nuvarande
grannar trivs mycket bra tillsammans trots att ni är väldigt olika som människor. Nu är det så att två
lägenheter har blivit lediga i fastigheten. Åtta personer har tittat på de tomma lägenheterna och alla har
sagt att de vill ha dem. Du och dina nuvarande grannar träffas för att besluta vilka ni, som en grupp,
kommer att acceptera. ”arbetsgrupperna” får beskrivning av åtta människor, två ska väljas ut för att
accepteras som grannar. Valet måste baseras på en diskussion om varför varje individ skall eller inte skall
få bo granne med er.
Resultat : Diskussion kring hur gärna vi rangordnar och dömer ut individer, trots att vi inte har mött
varandra utan ”dömer” genom vad ”andra uttrycker. Hur ser vår egen människosyn ut? Tankarna och
reflektioner kan kopplas till vår egen värdegrund.
År 1 Värdegrund och bemötande
Höst – Bemötande
•
Den första ”riktiga” promenaden. Temat var värdegrund och
bemötande.
•
Kommunens värdegrund var då ännu inte helt klar, men det
arbetsmaterial som då fanns användes som underlag för diskussion.
•
Man diskuterade bland annat vilket värde personalen såg i att ha en
gemensam värdegrund.
•
Värdegrunden kopplades ihop med bemötande.
År 1 Värdegrund och bemötande
Höst – Bemötande
De olika stationer som fanns efter promenaden var:
•
Vilket värde ser du i att ha en gemensam värdegrund?
•
Dikten ”Vad ser ni syster?” Funder över hur hon upplevde personalens
bemötande. Finns det bemötandet hos dig/på arbetsplatsen? Vad kan
det bero på isf? Hur kan man förändra bemötandet så hon känner sig
sedd?
År 1 Värdegrund och bemötande
Höst – Bemötande
De olika stationer som fanns efter promenaden var:
•
Har du haft någon bra/dålig förebild rörande bemötande av någon
medarbetare under din arbetstid i Vård och Omsorg? Beskriv vad det
betytt personligen i ditt arbete, ge exempel.
•
Människosyn – värdegrund, jämför nu och då.
•
Varför är jag på jobbet?
År 2 Förhållningssätt i möte med
varandra
Vår – Föreläsning med Kay Pollak, del 1
Såg föreläsning på storbild
Efter filmvisningen gick promenaden till stadens scoutstuga och under tiden
skulle man fundera på och diskutera vilka tankar filmen väckt hos en själv.
Som uppgift inför höstens promenad fick alla i uppdrag att läsa Kay Pollaks
bok ”Att växa genom möten”, vilket motsvarar föreläsningarna del 1 och 2.
År 2 Förhållningssätt i möte med
varandra
Höst – Föreläsning med Kay Pollak, del 2
Detta var en fortsättning av den föreläsning som sågs på våren.
Efter filmen gjordes en promenad på friluftsområdet Hannebol.
Meningen med filmen och promenaden var att få tänka till och diskutera hur
jag är och hur vi i gruppen är mot varandra.
År 2 Förhållningssätt i möte med
varandra
Höst – Föreläsning med Kay Pollak, del 2
De olika stationerna som fanns var:
•
•
•
Vilka tankar har filmstunden väckt hos dig/er?
Fick lukta på innehållet i två brevlådor, en med blomdoft och en med
surströmming. Lite längre fram kom frågeställningen : Sprider du/ni
glädje eller skitprat omkring er? Syftet var att reflektera över vilken
”doft” man själv sprider omkring sig.
Vem väljer du att vara? Frågan ställdes tillsammans med två bilder 
och .
År 2 Förhållningssätt i möte med
varandra
Höst – Föreläsning med Kay Pollak, del 2
De olika stationerna som fanns var:
•
•
•
Är du som du tror att du är?
På den femte stationen fanns ett ”brev” som en sommarvikarie skrivit
om hur han/hon såg på personalen och avdelning. Detta följdes av
frågan: På vilket sätt väljer du att se dina medarbetare?
Hur kan man omsätta filmens innehåll till arbetslivet alternativt
vardagslivet?
År 2 Förhållningssätt i möte med
varandra
Höst – Föreläsning med Kay Pollak, del 2
Det fanns olika uppfattningar om Kay Pollak och hans föreläsningar.
Vissa kunde se bortom hans gester och som han var som person, medan
andra hängde upp sig på det.
Men efter att ha sett första filmen och läst boken blev det mer koppling till
innehållet vid andra filmen.
Det har blivit en jargong att hänvisa till Kaj.
År 3 Samarbete
Vår – Samarbetsövningar
Genomfördes i samarbete med barn- och fritidsprogrammets avgångselever
på Karlbergsskolans gymnasium.
De fick i uppdrag att planera och genomföra utvecklingsdagar som skulle
handla om samarbete.
Övningarna genomfördes avdelningsvis för att stärka samarbetet i
arbetsgruppen.
År 3 Samarbete
Vår – Samarbetsövningar
De olika stationerna var:
•
Presenningen – stod på den och
sen skulle den vändas på, halva
gruppen hade bindel
•
Spindelnätet – skulle ta sig från
den ena sidan till den andra, en åt
gången.
•
Däcket – dra däcket på och av en
stör med hjälp av käppar
År 3 Samarbete
Vår – Samarbetsövningar
De olika stationerna var:
•
Stå på led och rangordna sig efter
födelseår, bokstavsordning. Först
utan bindel och alla fick prata. Sen
kom ögonbindlar, de som hade
bindlar fick prata, de utan vara
tvungna att vara tysta.
•
Rutan – med grejer i som skulle
plockas ut och när man fått ut alla
grejer blev det en större ruta. Till
hjälp hade man en hammare och
en innebandyklubba.
År 3 Samarbete
Vår – Samarbetsövningar
De olika stationerna var:
•
Stocken – stod på en stam som låg
på backen, där skulle de rangordna
sig i åldersordning,
bokstavsordning och därigenom
skifta plats på stocken utan att
ramla ner.
•
Plattan – alla skulle balansera på
en platta, till att börja med var det
en lastpall sedan blev den mindre
och mindre.
År 3 Samarbete
Vår – Samarbetsövningar
De olika stationerna var:
•
Gå över ån – skulle förflytta sig
framåt i led, flytta platta framför
sig, den sista fick skicka den sista
framåt osv, om en platta blev tom
togs den bort, var alltså alltid
tvungen att stå någon på plattan.
•
Bollar i röret – tjockt plaströr med
hål i och så skulle bollar uppåt
eller neråt i röret och man fick
skicka emellan hålen, utan och
med ögonbindel.
År 3 Samarbete
Höst – Boda Borg
En del av temat samarbete handlar även om att ha roligt tillsammans.
Därför anlitades under hösten Boda Borg i Karlskoga.
En del av syftet var att ingen innan visste vart de skulle eller vad de skulle
göra.
Hos vissa skapade detta frustration, medan andra tyckte det var spännande
och såg det som en överraskning att inte veta.
Vad händer med individen när man inte har kontroll?
År 3 Samarbete
Höst – Boda Borg
Personalen upplevde tydligt hur olika de hanterade de olika
problemlösningsuppgifterna de ställdes inför.
De fick lära sig att lyssna på varandra, att vi alla tänker olika och har olika
egenskaper. Känslan efteråt var att det stärkte samarbetet i arbetsgruppen.
Det fick även med sig hur viktigt det är att ta reda på vad uppgiften handlar
om innan man utför den.
År 4 Meningsfullhet
Vår – Meningsfullhet
Började med att se en film, ”Om att leva med Alzheimer”.
Filmen handlar om Agneta Ingberg som i unga år, 56 år, fick
diagnosen Alzheimers.
År 4 Meningsfullhet
Vår – Meningsfullhet
Därefter följde en promenad med stationer med olika frågeställningar:
•
Gör ett tankeexperiment – att det är du som ligger och sover och blir
väckt av en vilt främmande människa som verkar veta allt om dig.
Diskutera och redovisa i stora drag.
•
Vad är meningsfullhet för dig/er?
•
Hur skulle ni vilja gå till väga för att bli ännu bättre på att kunna sätta
fokus på den meningsfulla dagen i ”er verksamhet” på er boendeenhet?
År 4 Meningsfullhet
Vår – Meningsfullhet
Därefter följde en promenad med stationer med olika frågeställningar:
•
Är insatser som bidrar till meningsfullhet lågt eller högt prioriterade i
boendet som du företräder?
•
På vilket sätt tar ni reda på kundens uppväxtmiljö och andra faktorer i
livshistorien som har betydelse i nuvarande vardagsliv?
År 4 Meningsfullhet
Vår – Meningsfullhet
Efter promenaden begav man sig till Vikenborg.
Där fick de bekanta sig med Minneslådor.
Innehållet i minneslådorna är så kallade ”triggers”, som ska initiera ”goda
samtal” mellan personal och kund.
År 4 Meningsfullhet
Vår – Meningsfullhet
Personalen fick även själva botanisera i lådorna, bland annat Hattlådan.
Det bjöds på många härliga skratt när hattarna provades.
År 4 Meningsfullhet
Höst – Måltiden och levnadsberättelse
Måltidens betydelse för vardagen lyftes in under höstens promenad. Man såg
en film – ”Moderna måltider”.
Personalen fick sedan reflektera över och diskutera hur måltidssituationerna
såg ut då på Åmålsgården och hur de kunde förändras och förbättras.
År 4 Meningsfullhet
Höst – Måltiden och levnadsberättelse
Inför höstens promenad fick personalen i uppdrag att skriva sin egen
levnadsberättelse.
Utefter promenaden fick de i uppgift att tillsammans med en kollega berätta
sin levnadsberättelse.
Tesen var att man inte helt kan förstå betydelsen av en metod förrän man
själv får testa och vet vad den handlar om.
År 4 Meningsfullhet
Höst – Måltiden och levnadsberättelse
Reaktionerna på att skriva sin egen levnadsberättelser var många.
En del upplevde det som utlämnande och hade därför inte skrivit någon.
Andra tyckte att det var intressant att fylla i sin egen berättelse och har
därigenom tagit till sig levnadsberättelsen som ett verktyg i arbetet.
År 5 Uppföljning och Repetition
Inför det femte året fick personalen svara på hur de ville få repetition på det
som de hade gjort tidigare år, hur återkopplingen skulle ske.
Önskemålet från personalen var att:
•
Få repetition av det de genomfört i värdegrundsprojektet
•
Studieresa till Tre stiftelser i Göteborg
•
Möjlighet att se om Kay Pollaks föreläsningar
År 5 Uppföljning och Repetition
Vår – Repetition
Repetitionen genomfördes genom att återge åren vart för sig genom en form
av galleri.
De frågeställningar, stationer, kommentarer och bilder från vart och ett av
åren hängdes upp i konferensrummet.
År 5 Uppföljning och Repetition
Höst – Studiebesök
Studiebesök till Tre stiftelser i Göteborg
Resan var uppskattad av personalen.
De blev inspirerade och de fick en bekräftelse i att de gör många bra saker på
enheten.
Kundfokuserad uppföljning
Det andra spåret av värdegrundsarbetet handlade om att starta upp och att
systematiskt följa upp och utvärdera de insatser som kunderna har behov av.
Syftet var att gå igenom vilket behov av stöd och omsorg kunden gav uttryck
för samt att följa upp tidigare överenskommelser.
Insatserna skulle dokumenteras och en aktuell Var Dags Plan skulle upprättas.
En hel dag ägnades åt varje kund.
Kundfokuserad uppföljning
Efter att alla kunder hade fått möjlighet till egen uppföljning fick personalen
svara på två frågor:
•
Vad har metoden betytt för dig som personal?
Detta var något som uppskattades i stort sett rakt över hos personalen.
•
Vad tror du att det har betytt för kunden?
Personalens uppfattning var att kunden upplevde det som positivt och
att de fick känna sig sedda och lyssnade på.
Kundfokuserad uppföljning
Utbildning Social dokumentation
Utbildningen bestod av:
•
Teori – handlade om vad lagen säger om social dokumentation, syftet,
varför man ska dokumentera och hur den sociala dokumentationen ska
utformas.
•
Praktiskt moment – bestod av att tillsammans se på exempel från de
daganteckningar som personalen gjort i den sociala journalen.
Slutuppgift
Personalen fick 2011 i uppgift att individuellt göra en tillbakablick på de år
som gått och reflektera över tre frågor:
1.
Hur har dessa år påverkat dig som medmänniska och dig i din yrkesroll?
2.
Tycker du att verksamhetsmålen har blivit tydligare för dig och för
arbetsgruppen?
3.
Tycker du något har förändrats under resans gång? Vad i så fall?
Slutuppgift
1.
Hur har dessa år påverkat dig som medmänniska och dig i
din yrkesroll?
•
•
•
•
Många känner sig säkrare och tryggare i sin yrkesroll.
Samarbetet på avdelningen har stärks
Bra med ett gemensamt arbetssätt och synsätt.
Kundens behov och önskemål tas bättre tillvara och därmed kommer
kunden mer i fokus.
Ökad medvetenhet kring hur man bemöter kunder, anhöriga och
kollegor.
•
Slutuppgift
2.
Tycker du att verksamhetsmålen har blivit tydligare för dig
och för arbetsgruppen?
•
Här är svaren ett samstämmig JA.
•
Att målen inte var tydliga innan beror nog till största delen på att man
inte såg någon klar koppling mellan målen och det egna arbetet på
avdelningen, vilket man gör idag.
Slutuppgift
3.
Tycker du något har förändrats under resans gång? Vad i så
fall?
•
•
•
•
Öppenheten mellan personalen har blivit bättre
Bättre samarbete i personalgrupperna
Bemötandet till kunder och anhöriga
Kunden i fokus
Värdegrundsarbete
Målkort
•
Målkort är en del av det lönepolitiska programmet i Åmåls kommun.
•
Chefen har sedan i uppdrag att tillsammans med medarbetaren
utforma individuella mål.
•
Medarbetarsamtalen och tillhörande målkort har varit en del i att
återkoppla värdegrundsarbetet till det dagliga arbetet på avdelningen.
Värdegrundsarbete
Målkort
•
På Åmålsgården har enhetschefen valt att varje års tema ska återfinnas
på målkorten för alla medarbetare.
•
Det har inneburit att alla medarbetare på Åmålsgården har haft samma
individuella mål. Nattpersonalens mål har dock varit anpassade för just
nattarbetet.
•
Har målen inte uppfyllts av medarbetaren har de följt med till nästa år,
eller tills de blivit uppfyllda.
Värdegrundsarbete
Målkort
För 2009 var de individuella målen:
1.
Du ska genomföra och dokumentera uppföljning mot kund enligt
framtagen metod 2 ggr/år och aktivt delge enhetschefen
resultat.
Värdegrundsarbete
Målkort
För 2010 var de individuella målen:
1.
Du ska genomföra och dokumentera uppföljning mot kund enligt
framtagen metod 2 ggr/år och aktivt delge enhetschefen resultat.
2.
Du ska veta vad meningsfullhet betyder för dina kunder och aktivt
utföra hjälp till upplevelsen.
Dokumentera i SoL.
Värdegrundsarbete
Målkort
För 2011 var de individuella målen:
1.
Du ska genomföra och dokumentera uppföljning mot kund enligt
framtagen metod 2 ggr/år och aktivt delge enhetschefen resultatet.
2.
Du ska veta vad meningsfullhet betyder för dina kunder och aktivt
utföra hjälp till upplevelsen. Eller möjliggöra gemensam aktivitet efter
behov eller förslag. Dokumentera i SoL.
3.
Du ska aktivt arbeta med din roll som kontaktpersonal.
Värdegrundsarbete
Resultat
NKI – Nöjd-Kund-Index
Grupp
Kund
Anhörig
2008
78
80
2011
88
89
Man kan ana är att värdegrundsarbetet har fått genomslag även för kunderna
i upplevd kvalitet på verksamheten.
Värdegrundsarbete
Resultat
Under de här åren som värdegrundsprojektet genomförts har antalet
långtidssjukskrivningar minskat på enheten. 59 tillsvidareanställda på
enheten.
2008 – 6 stycken
I början av 2009 – 5 stycken
I slutet av 2009 – 3 stycken
I början av 2010 – 4 stycken
I slutet av 2010 – 2 stycken
I början av 2011 – 3stycken
I slutet av 2010 – 0 stycken
Här kan vi bara spekulera i att värdegrundsarbetet har resulterat i en ökad
trivsel på jobbet och därmed friskare personal.
Värdegrundsarbete
Framgångsfaktorer
Planering över tid har varit avgörande för att i praktiken genomföra
värdegrundsarbetet.
Ledarskapet måste vara tydligt och det krävs kontinuitet, envishet och
engagemang för att vara vägvisare mot målet i det dagliga arbetet.
Värdegrundsarbete
Framgångsfaktorer
Några faktorer som varit avgörande för projektets framgång är:
•
•
•
•
•
Våga ha ett långsiktigt perspektiv och att få stöd från det uppifrån.
Uthållighet och driv från enhetschef.
Möjligheten för arbetsgruppen att träffas och göra någonting
tillsammans utanför arbetsplatsen.
Att kombinera reflektion och diskussion kring värdegrund med friskvård.
Att bygga upp relationen kontaktpersonal – kund
Värdegrundsarbete
Framtiden – Förvaltningen
•
Vård och omsorgsförvaltningen måste anta en gemensam strategi för
det fortsatta värdegrundsarbetet.
•
Åmåls kommun har sagt ja till att utreda om lokala värdighetsgarantier
ska införas inom äldreomsorgen för att säkerställa att socialtjänstlagens
krav tillgodoses.
Värdegrundsarbete
Framtiden – Fortsättning på Åmålsgården
•
Planer finns på att arbeta vidare med värdegrundsfrågorna på
Åmålsgården och kommer att ske i form av värdegrundspromenader
•
”Göra om” de fem åren
•
Men att fördjupa sig inom de olika temana och bygga vidare på den
grund som nu lagts
•
Finns en förväntan från personalen om fortsättning
Värdegrundsarbete
Enhetschefen har ordet
Vi har nu:
•
Koll på uppdraget
•
Likvärdiga förväntningar på vår gemensamma värdegrund
•
Vi jobbar med tydliga mål
•
Vi har skapat tydliga roller
•
Vi medverkar till ständigt pågående förändringar och
därigenom förbättringsarbete
•
Vi har skapat en historia ihop genom gemensamma
upplevelser
•
Vi har skapat arbetsglädje
Värdegrundsarbete
Personalens tack:
www.fyrbodal.se