Transcript ryggradsdjur teori

RYGGRADSDJUR
Biologi år 6
Källängens skola
RYGGRADSDJUR
Gemensamt för ryggradsdjur är att det
har ett inre skelett av ben eller brosk
 I skelettet ingår alltid en ryggrad som
består av kotor
 Skelettets funktion:

Stöd åt kroppen
 Fäste för musklerna
 Skyddar mjuka delar i kroppen

Ryggradsdjur
RYGGRADSDJURENS KLASSER
FISKAR – ca 22’000 arter. Ca 5000 miljoner år sedan
GRODDJUR – ca 4’000 arter
KRÄLDJUR – ca 6’500 arter
FÅGLAR – ca 10’000 arter
DÄGGDJUR – ca 4’000 arter
Ryggradsdjur
FISKAR








Anpassade till ett liv i vatten
Svävar i vattnet – rör sig med fenor
Många har en simblåsa med gas. Mängden gas kan
variera → fisken kan sväva på olika djup
Andas med gälar – tar upp syre från vattnet via tunna
blodkärl
Växelvarma – samma temperatur som vattnet.
Sidolinje – rad med små hål längst kroppens sidor →
fisken känner rörelser i vattnet
De flesta har yttre befruktning. Honan lägger äggen
(rom) och hanen sprutar sina spermier (mjölke) över.
Delas in i två grupper:


Broskfiskar (rockor och hajar) – skelettet består av brosk som
är mjukare än ben
Benfiskar – skelett av ben
Ryggradsdjur
GRODDJUR (AMFIBIER)


Kan leva både på vatten och på land
Tre ordningar:

Stjärtlösa groddjur (grodor och paddor)
Saknar stjärt, långa bakben, kan hoppa. Rovdjur, saknar tänder. Paddor har
knottrigare hud än grodor. Knottrorna innehåller giftkörtlar.




Stjärtgroddjur (t.ex. salamandrar och vattenödlor)
Lång stjärt, liknar ödlor.

Maskgroddjur
Yttre befruktning – äggen måste läggas i vatten
Grodyngel andas med gälar. Ersätts med lungor innan de blir
fullvuxna. Små, ineffektiva lungor → tar även upp syre genom
huden som då måste hållas fuktig → trivs ej i torr miljö
Växelvarma → Kalla och rör sig långsamt vid kalla temperaturer.
Sover hela vintern (t.ex. under lövhögar eller på botten i sjöar)
Ryggradsdjur
KRÄLDJUR

Ordningar:








Krokodiler – stora rovdjur. Hör och ser bra. Vaktar sina ägg och
ungar till skillnad från övriga kräldjur.
Sköldpaddor – rovdjur eller växtätare. En del på land, en del i
vatten. Alla lägger ägg på land.
Ormar – Kräldjur utan ben. Rovdjur. Giftbett eller kramar ihjäl sitt
offer. Blinkar aldrig – har genomskinliga, orörliga ögonlock. I stort sett
döva, känner vibrationer. Viftar med tungan för att fånga in
”doftämnen”.
Ödlor – Har rörliga ögonlock och kan blinka till skillnad från ormar.
De flesta har ben (ej t.ex. kopparödlan). Endast två arter är giftiga.
Växelvarma – vanligast i varma länder. Sex arter i Sverige
(huggorm, snok, hasselsnok, skogsödla, sandödla, kopparödla)
Effektiva lungor → kan även leva i torra miljöer
Torr hud täckt med fjäll eller plåtar → skyddar mot uttorkning
Inre befruktning – parning. Kan lägga ägg på land
Ryggradsdjur
FÅGLAR
De enda djuren med fjädrar – för flygning och
värmning
 Jämnvarma – kroppstemperatur alltid ca 40°C → kan
även vara aktiva på vintern
 Måste äta mycket för att hålla värmen – ont om föda
på vintern gör att en del är flyttfåglar
 Förmåga att flyga – vingar, kraftiga flygmuskler, lätt
skelett med ihåliga ben
 Effektiva lungor och snabbt pumpande hjärta
 Inre befruktning, lägger ägg med skal. Ruvar äggen
till skillnad från kräldjuren. Matar sina ungar.

Ryggradsdjur
DÄGGDJUR






Diar (däggar) sina barn
Har päls (undantaget valar)
Jämnvarma → kan leva i många olika miljöer
Inre befruktning
Djur som lever i kalla miljöer kan gå i dvala under
vintern när födotillgången är liten
Ordningar:



Kloakdjur – lägger ägg, har en öppning för urin, avföring och
könsceller. T.ex. näbbdjur.
Pungdjur – bär sina ungar i en pung som är ett veck i huden.
T.ex. kängurur.
Moderkaksdjur – största gruppen. Ungarna växer som foster
under lång tid i mammans kropp. Minst är näbbmus, störst är
valen.
Ryggradsdjur