Transcript Utveckling av kriminalitet bland unga personer
Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr.
Fokus för föreläsningen • Ungdomsåren & kriminalitet • Risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet hos unga personer • Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?
Ungdomsåren • Omvälvande period • Barn vuxen?
• Förändrade krav (”maturity gap”) • Biologiska förändringar (t.ex. hormoner) • Omställning av sociala förebilder familj jämnåriga • Spänningssökande beteende • Många ungdomar är antisociala under tonåren - bara 10 % är inte antisociala
Piquero et al. 2005
Kriminalitet över livsförloppet • Kraftig ökning i tidiga tonåren • ”Topp” i sena tonåren • Minskar drastiskt i tidiga vuxenåren
Moffitt 1993
Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Tonårskriminalitet”
Moffitt 1993, 2007
• Börjar tidiga tonåren/mitten av tonåren • Samtidig process som puberteten • Avtar i tidiga vuxenåren • Spänningssökande beteende • Icke-aggressivt antisocialt beteende tillsammans med jämnåriga • Relativt vanligt
Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Tonårskriminalitet”
Moffitt & Caspi 2007
• Medel till god social bakgrund • Vinster med beteendet: - acceptans/”respekt” av jämnåriga - distansiera sig från föräldrar - påskyndad ”social mognad” • Kan medföra livslånga problem (har blivit dömd, missbruk, psykiska problem etc.)
Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Livslång kriminalitet”
Moffitt 1993
• Ovanligt • Mest pojkar/män • Börjar redan som barn (t.ex. eldsanläggelse, ljuger, stjäl, skadegörelse, skolk) • Dåliga biologiska & psykologiska förutsättningar i kombination med dåliga sociala förutsättningar (t.ex. brist på prosociala, vuxna förebilder) • Problem inom de flesta områden av livet (t.ex. missbruk, ingen sysselsättning, dålig ekonomi, svårt med bostad och partner, psykiska problem)
Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Livslång kriminalitet” • Står för de mest allvarliga våldsbrotten
Loeber et al 1998
• Svårt att finna prosociala alternativ till kriminell livsstil Livslång kriminalitet • Unga våldsbrottslingar (16-17 år) som förmodligen har påbörjat en livslång kriminalitet: - Män: 20-45 % - Kvinnor: 69 %
Stattin & Magnusson 1996
Riskfaktorer för upprepat våldsbeteende
Wallinius 2012
• Tidigare våld • Narkotikabrott • Ung ålder vid första våldsbrott • Psykopati?
• Psykiska störningar - uppförandestörning - drog- och/eller alkoholmissbruk - antisocial personlighetsstörning • Psykosocial bakgrund - man - problem i skolan - dåliga förutsättningar barndomen/ungdomsåren
Vad vet vi om upprepat våldsbeteende?
Wallinius 2012
• En liten grupp upprepat våldsamma (män) står för de flesta våldsbrott i samhället • Våldsamt beteende och utagerande psykiska störningar finns ofta samtidigt hos personer • Tidig debut i aggressivt och våldsamt beteende = viktigaste riskfaktorn • Finns ofta ett särskilt tankesätt som skyddar ungdomen från skuldkänslor
Vändpunkter i kriminalitet • Det som kan få en person att ändra livsstil, t.ex.
- livssituationer - partnerförhållande - religion - arbete - ändrade sociala nätverk Minskad kriminalitet (över tid) • Kan ofta ses först i efterhand- insiktsrelaterat
Unga vuxna i Kriminalvården
Billstedt & Hofvander 2013
• DAABS-studien (the Development of Aggressive Antisocial Behavior Study) • 18-25-åringar dömda för vålds- och/eller sexbrott (”hands-on”) • Kriminalvården Region Väst (9 anstalter) • 270 deltagare • Syfte - undersöka psykisk hälsa - undersöka stöd- och behandlingsbehov • Särskilt fokus
Tidigt debuterande beteendestörningar
Psykosocial bakgrund • Medianålder 22 år • Vanligast med misshandel/annat våld i aktuell dom (43% respektive 44%) • Ovanligt med sexbrott, särskilt mot barn (5%) • 2 av 5 hade föräldrar med allvarliga missbruksproblem • 1 av 5 hade växt upp i hemmet med båda föräldrarna • Varannan hade blivit slagen av vuxen i hemmet under uppväxten • 2 av 5 blev institutionsplacerade innan 18 års ålder • Nästan 9 av 10 är tidigare dömda
Psykosocial bakgrund • 3 av 4 hade gått ut grundskolan, men bara 1 av 5 gymnasiet • 3 av 4 hade fått särskilda stödinsatser i skolan, 9 av 10 hade skolkat • Nästan varannan hade mobbat andra, men bara 1 av 4 hade blivit mobbad själv • 2 av 5 hade haft kontakt med BUP respektive ungdomsvård • 15% AD/HD-diagnos sedan innan • 1 av 4 är själv förälder • 7 av 10 redan repetitiva våldsbrottslingar • Nästan 9 av 10 extremt höga nivåer av aggression över livstiden
Intelligens
Generell intelligens IK = 94
Tidigt debuterande beteendestörningar
Förekomst tidigt debuterande beteendestörningar
Procent 100 80 60
77 63 43
40 20
28
0 Up pf ör an de st ör ni ng Up < pf 1 ör 0 an år de st ör ni ng < 15 å r AD HD b ar nd om AD HD v ux en AS D
10 15
Ti cs Lå gb eg åv ad
2
Psykiska störningar Procent
Förekomst av psykiska störningar
120
99
100
82
80 60
54 52
40
20
20
8 1 1
0 Nå go n fo rm a v A xe l I Fö -s rs tö tä rn m ing nin gs sy nd ro Ån m ge st sy nd ro m Im pu Ps lsk yk on os tro lls tö rn ing ar Ät stö rn Se ing xu ar ell a stö rn M ing iss ar br uk /b er oe nd e
Sammanfattning av unga vuxna inom Kriminalvården • Unga vuxna inom Kriminalvården = tungt belastad grupp - social bakgrund - tidigare kriminalitet - psykisk hälsa • Svårigheter med skolgång trots genomsnittlig intelligens • Tidig debut av problem • Vanligt med psykisk problematik, särskilt: - Missbruk & beroende - Antisocial personlighetsstörning - AD/HD - Förstämningssyndrom - Ångestsyndrom
Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?
Tidiga insatser • Tidig identifikation av riskindivider - Mödra- och barnhälsovård - Förskola och skola • Skolan som möjligt ”sållningsinstrument” - lärares observationer kan tidigt identifiera riskindivider för aggressivitet och kriminalitet
Sourander et al. 2006, Zara & Farrington 2009
- allvarligt skolk som möjlig identifikator?
• Våga uppmärksamma tidigt riskbeteende!
Risk för stigmatisering vs risk för utveckling av kriminalitet?
• Hur få med de som mest behöver insatserna?
Samverkan • Många myndighetskontakter- lite samverkan - minskad samverkan har lett till ökad kriminalitet bland barn & ungdomar med psykiska problem?
Engqvist & Rydelius, 2007
• Sekretesslagen • Tydliga och samstämmiga mål och tillvägagångssätt • Multidisciplinärt - tillsammans är vi starkare- och smartare!
• Tydlig ansvarsfördelning • Vilka samarbetspartners behövs?
Individanpassat • Arbeta med ungdomen med hänsyn till den miljö där den befinner sig - umgänge - familjeförhållanden • Individuella egenskaper - styrkor - svagheter • Arbeta aktivt med ”vändpunkter” - vad kan motivera personen att byta livsstil?
• Hantera psykisk ohälsa?
Att gå vidare… • Använd kunskap som redan finns!
• Bidra till kunskapen - vetenskapliga utvärderingar Har ni frågor/funderingar?