Transcript Procent - Riksbanken

Kapitel 1
Femåriga CDS-premier
Räntepunkter
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
jul-08
jan-09
Grekland
Diagram 1:1.
jul-09
jan-10
Irland
jul-10
Portugal
jan-11
jul-11
Spanien
Källa: Reuters Ecowin
Räntor på tioåriga statsobligationer
Procent
Diagram 1:2.
Källa: Reuters Ecowin
Avkastningskurvan för grekiska
statsobligationer
Procent
30
25
20
15
10
5
0
2 år
3 år
5 år
2010-12-30
Diagram 1:3.
7 år
10 år
15 år
2011-05-24
Källa: Reuters EcoWin
Refinansieringsbehov för länder och
banker för 2011
Procent av BNP
Diagram 1:4.
Källor: Dealogic, Reuters Ecowin och Riksbanken
Internationella bankers exponeringar
Index, andra kvartalet 2008 = 100, euro
120
110
100
90
80
70
60
50
jun-07
dec-07
jun-08
Grekland
Diagram 1:5.
dec-08
Irland
jun-09
Portugal
dec-09
jun-10
dec-10
Spanien
Källa: Bank for International Settlements
Stadsskuld som andel av BNP (vertikal axel) och
skillnaden mellan nominell ränta och nominell
tillväxt i BNP (horisontell axel)
Procent
250%
Japan (2010)
Skuldkvot
200%
Grekland (2010)
150%
Italien (2010)
100%
Belgien (2010)
USA (2010)
Portugal (2010)
Spanien (2010)
Island (2008)
50%
Irland (2010)
Sverige (1992)
Sverige (2010)
0%
-10%
-5%
0%
5%
10%
15%
20%
Skillnaden mellan nominell ränta och tillväxttakten i BNP
Diagram 1:6.
Källor: IMF, Eurostat och Riksbanken
Tecken på jakt på avkastning
Vänster skala procent och höger skala index
Diagram 1:7.
Källor: Reuters Ecowin och The Economist
Internationellt stressindex
Diagram 1:8.
Källor: Reuters EcoWin, Bloomberg och Riksbanken
Europeiska bankers emissionsvolymer
Miljarder euro
Diagram 1:9.
Källa: Dealogic
Jämförelse av 5-åriga CDS-premier
för banker
Räntepunkter
250
200
Europa inkl Spanien
och Italien (143)
150
Portugal,
Irland,
Grekland
(790)
USA (119)
100
Norden (81)
50
0
Diagram 1:10.
Källa: Bloomberg
Förfall av bankobligationer
Miljarder euro
Diagram 1:11.
Källa: Dealogic
Centralbankers balansräkning
Procent av BNP
30
25
20
15
10
5
0
07
08
ECB
Diagram 1:12.
09
Bank of England
10
Federal Reserve
11
12
Riksbanken
Källor: Nationella centralbanker
Riskpremien på interbankmarknaden
Räntepunkter
Diagram 1:13.
Källor: Reuters Ecowin och Bloomberg
Förfallostruktur för icke-finansiella
företags syndikerade lån
Miljarder kronor
Diagram 1:14.
Källa: Dealogic
Förfallostruktur för icke-finansiella
företags marknadsfinansiering
Miljarder kronor
Diagram 1:15.
Källa: Bloomberg
Emissionsvolymer på företagsobligationsmarknaden i USA
Miljarder dollar
1200
1000
800
600
400
200
0
96
97
98
99
00
01
Goda kreditbetyg
Diagram 1:16.
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
Högavkastande/sämre kreditbetyg
Källa: SIFMA
Skillnaden mellan den kortaste
interbankräntan och Riksbankens reporänta
Räntepunkter
70
60
50
40
30
20
10
0
2002
Diagram R1:1.
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Källa: Reuters EcoWin
Grå yta i detalj
Räntepunkter
70
60
50
40
30
20
10
0
jan-10
Diagram R1:1.
apr-10
jul-10
okt-10
jan-11
apr-11
jul-11
Källa: Reuters EcoWin
Månatlig volatilitet i skillnaden mellan räntan
från imorgon till i övermorgon och reporäntan
Räntepunkter
20
15
10
5
0
2002
2003
2004
2005
2006
IMM-månad
Diagram R1:2.
2007
2008
2009
2010
2011
Ej IMM-månad
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Kostnad för att omvandla långfristig upplåning
i euro till svenska kronor med en valutaswap
Räntepunkter
60
50
40
30
20
10
0
-10
2002
Diagram R1:3.
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Källa: Bloomberg
Kapitel 2
De svenska bankkoncernernas utlåning
uppdelad på låntagarkategori, mars 2011
Procent av total utlåning
Företag exklusive
fastighetsbolag
37%
Hushåll
44%
Fastighetsbolag
19%
Diagram 2:1.
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
De svenska bankkoncernernas utlåning
uppdelad på geografiskt område, mars 2011
Procent av total utlåning
Övriga länder
7%
De baltiska
länderna
4%
Övriga Norden
35%
Diagram 2:2.
Sverige
54%
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
Priser på småhus och bostadsrätter
Index, januari 2008 = 100
130
120
110
100
90
80
70
60
05
06
07
Mäklarstatistik (bostadsrätt)
Diagram 2:3.
08
09
HOX (bostadsrätt)
10
11
Mäklarstatistik (villa)
12
HOX (villa)
Källor: Mäklarstatistik och Valueguard
Hushållens upplåning
Månadsförändring uppräknad till årstakt och tre månaders glidande
medelvärde, procent
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
02
03
04
05
Förändring i upplåning
Diagram 2:4.
06
07
08
09
10
11
Förändring i upplåning, 3 månaders glidande medel
Källa: Riksbanken
Hushållens nya lån fördelad på löptid
Procent
100%
80%
60%
40%
20%
0%
96
97
98
99
Rörlig ränta
Diagram 2:5.
00
01
02
03
04
Bunden ränta < 5 år
05
06
07
08
09
10
11
Bunden ränta > 5 år
Källa: Riksbanken
Utlåning till hushåll och tremånaders
bolåneränta
Årlig procentuell förändring och procent
14
13
Utlåning
12
11
10
9
8
7
0
1
2
3
4
Bolåneränta
2002-12 till 2008-08
Diagram 2:6.
5
6
7
2008-09 till 2011-03
Källa: Riksbanken
Hushållens skulder och ränteutgifter
efter skatt
Procent av disponibel inkomst
220
22
200
20
180
18
160
16
140
14
120
12
100
10
80
8
60
6
40
4
20
2
0
0
82
85
88
91
94
97
Skuldkvot (vänster skala)
Diagram 2:7.
00
03
06
09
12
15
Räntekvot (höger skala)
Källor: Boverket och SCB
Hushållens skulder, tillgångar och sparande
som andel av disponibel inkomst
Procent
Diagram 2:8.
Källor: SCB och Riksbanken
Företagens upplåning från kreditinstitut
och fasta bruttoinvesteringar
Årlig procentuell förändring
Diagram 2:9.
Källor: SCB och Riksbanken
Företagens kreditgap
Procent
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
99
Diagram 2:10.
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
Källor: SCB och Riksbanken
Räntetäckningsgrad i nordiska
börsnoterade bolag
Kvot
8
7
6
5
4
3
2
1
0
-1
03
04
05
Sverige
Diagram 2:11.
06
Danmark
07
Norge
08
09
10
Finland
Källor: Bloomberg och Riksbanken
Antal konkurser fördelat efter bransch
Tolvmånaders glidande medelvärde
160
140
120
100
80
60
40
20
0
95
97
99
01
Tillverkning
Transport
Parti- och detaljhandel
Diagram 2:12.
03
05
Bygg
Fastighetsförvaltning
Hotell och restauranger
07
09
11
IT-telekom
Tjänster
Källa: SCB
Transaktionsvolymer på den svenska
kommersiella fastighetsmarknaden
Miljarder kronor
160
140
120
100
80
60
40
20
0
99
00
01
02
03
04
Svenska investerare
Diagram 2:13.
05
06
07
08
09
10
Utländska investerare
Källa: Savills
Genomsnittligt direktavkastningskrav
på moderna kontorslokaler citylägen
Procent
16
14
12
10
8
6
4
2
0
86
88
90
92
Stockholm
Diagram 2:14.
94
96
Göteborg
98
00
Malmö
02
04
06
08
10
12
Femårig statsobligation
Källor: Newsec och Riksbanken
Reala huspriser
Index, mars 2004 = 100
160
150
140
130
120
110
100
90
04
Diagram 2:15.
05
06
07
Sverige
Danmark
08
Norge
09
10
11
Finland
Källor: Bank for International Settlements, Bank of Finland, Reuters EcoWin och Riksbanken
Förväntad konkurssannolikhet (EDF)
Procent
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
05
06
07
Sverige
Diagram 2:16.
08
Danmark
09
Norge
10
11
12
Finland
Källa: Moody's KMV
BNP
Årlig procentuell förändring
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
-25
99
00
01
02
03
Estland
Diagram 2:17.
04
05
06
Lettland
07
08
09
10
11
12
Litauen
Källa: Reuters EcoWin
Reala växelkurser
Index, 2000 = 100
140
130
120
110
100
90
80
01
02
03
04
Estland
Diagram 2:18.
05
06
07
Lettland
08
09
10
11
12
Litauen
Källa: Bank for International Settlements
Hushållens och företagens skulder i
förhållande till BNP
Procent
140
120
100
80
60
40
20
0
95
96
97
98
99
00
01
Estland
Diagram 2:19.
02
03
04
05
Lettland
06
07
08
09
10
11
Litauen
Källor: Nationella centralbanker och Reuters Ecowin
Betalningförseningar
Procent av utlåningen
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
01
02
03
04
Estland (mer än 60 dagar)
Diagram 2:20.
05
06
07
08
Lettland ( mer än 90 dagar)
09
10
11
12
Litauen (mer än 60 dagar)
Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Commission och Lietuvos Bankas
Kapitel 3
Banktillgångar i förhållande till BNP 2009
Procent
Diagram 3:1.
Källor: ECB, Schweiz Nationalbank och Riksbanken
De svenska storbankernas totala
tillgångar, december 2010
Miljarder kronor
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
Handelsbanken
Nordea
Sverige
Diagram 3:2.
SEB
Swedbank
Total
Utlandet
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
Uppdelning av de svenska storbankernas
resultat före kreditförluster 2010
Procent
De Baltiska
länderna
7%
Övriga länder
16%
Sverige
38%
Övriga Norden
39%
Diagram 3:3.
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
Resultat före kreditförluster och
kreditförluster i de svenska storbankerna,
mars 2011
Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser
120
100
80
60
40
20
0
Resultat före kreditförluster
Diagram 3:4.
dec-12
dec-10
dec-08
dec-06
dec-04
dec-02
dec-00
dec-98
dec-96
dec-94
dec-92
dec-90
-20
Kreditförluster
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
De svenska storbankernas intäkter
Rullande fyra kvartal, miljarder kronor
250
200
150
100
50
0
08:3
08:4
Övriga intäkter
Diagram 3:5.
09:1
09:2
09:3
09:4
10:1
Nettoresultat av finansiella poster
10:2
10:3
Provisionsnetto
10:4
11:1
Räntenetto
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
De svenska storbankernas marginaler
på nyutgivna bostadslån i Sverige
Procent
Diagram 3:6.
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
De svenska storbankernas lönsamhet
Fyra kvartals glidande medelvärde, procent
25
20
15
10
5
0
04:4
05:4
06:4
Räntabilitet på eget kapital
Diagram 3:7.
07:4
08:4
09:4
10:4
11:4
Genomsnitt räntabilitet på eget kapital
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
De svenska storbankernas utlåning till
allmänheten i de baltiska länderna
Miljarder euro och procent
Diagram 3:8.
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
Utlåning i de baltiska länderna,
marknadsandelar
Procent
100%
17%
20%
80%
17%
14%
23%
23%
47%
48%
42%
40%
11%
10%
28%
29%
20%
21%
2011 kv 1
2010 kv 1
60%
40%
20%
43%
14%
13%
14%
15%
24%
25%
2011 kv 1
2010 kv 1
43%
0%
2011 kv 1
2010 kv 1
Estland
Lettland
Övriga
Diagram 3:9.
Nordea
Litauen
SEB
Swedbank
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
De svenska storbankernas kreditförluster
Procent av utlåning vid respektive kvartals början
Diagram 3:10.
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
De svenska storbankernas
kreditförluster per kvartal
Miljarder kronor
16
14
12
10
8
6
4
2
0
-2
-4
08:3
08:4
09:1
Övriga länder
Diagram 3:11.
09:2
09:3
09:4
10:1
De baltiska länderna
10:2
10:3
Övriga Norden
10:4
11:1
Sverige
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
Svenska och utländska bankers
kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel II,
december 2010
Procent
Diagram 3:12.
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
Kärnprimärkapitalrelationer enligt
Basel II
Procent
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Swedbank
Nordea
08:4
Diagram 3:13.
09:4
SEB
10:4
Handelsbanken
11:1
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
Riskvikter på bolån enligt Basel II
Procent
60
50
40
30
20
10
Diagram 3:14.
Slovakien
Lettland
Ungern
Spanien
Litauen
Estland
Italien
Tyskland
Nederländerna
Grekland
Norge
Danmark
Finland
Belgien
Sverige
0
Källor: Nationella centralbanker och Riksbanken
De svenska storbankernas
finansiering, mars 2011
Procent
Diagram 3:15.
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
Statsgaranterad upplåning och Riksbankens
utlåning till de svenska storbankerna
Vänster axel: miljoner kronor, höger axel: procent av Sveriges BNP
Diagram 3:16.
Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken
De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och
dotterbolag
Miljarder kronor
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
98
99
00
01
02
03
04
Utlänsk valuta
Diagram 3:17.
05
06
07
08
09
10
11
12
SEK
Källor: SCB och Riksbanken
De svenska storbankernas utlåning som finansieras
av värdepapper i utländsk valuta emitterade från
Sverige
Procent av de svenska storbankernas marknadsfinansiering i utländsk valuta via
svenska moder- och dotterbolag
Diagram 3:18.
Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
Innehavare av svenska säkerställda
obligationer
Miljarder kronor
1 600
1 200
800
400
0
Utlandet
Diagram 3:19.
Banker
Försäkringsbolag
Övriga
Källor: SCB och Riksbanken
Finansiering i amerikanska dollar för banker i
euroområdet samt Feds utlåning till andra
centralbanker
Miljarder amerikanska dollar
Diagram R3:1.
Källor: Bank for international settlements, Federal Reserve och Riksbanken
Andel värdepappersfinansiering med ursprunglig
löptid kortare än ett år i det svenska banksystemet
Procent
Diagram R3:2.
Källa: Riksbanken
Storbankernas finansiering fördelat på inlåning
från allmänhet och emitterade värdepapper
uppdelad på valuta per december 2010
Procent
Diagram R3:3
Källor: Bankernas rapporter och Riksbanken
De svenska storbankernas tillgångar
i amerikanska dollar per december 2010
Miljarder kronor
600
500
400
300
200
100
0
Nordea
Finansiella tillgångar
Diagram R3:4.
SEB
Handelsbanken
Lån till allmänheten
Swedbank
Summa
Lån till kreditinstitut
Källor: Bankernas rapporter och Riksbanken
Kontracykliska kapitalbuffertar i Norden
Procent
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
81
83
85
87
89
Sverige
Diagram R3:5
91
93
95
Finland
97
99
Norge
01
03
05
07
09
11
Danmark
Källa: Reuters EcoWin och Riksbanken
Kontracykliska kapitalbuffertar i
de baltiska länderna
Procent
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
94
95
96
97
98
99
00
Estland
Diagram R3:6
01
02
03
Lettland
04
05
06
07
08
09
10
11
Litauen
Källa: Reuters EcoWin och Riksbanken
Kontracykliska kapitalbuffertar för
svenska banker
Procent
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
00
01
02
03
Swedbank
Diagram R3:7
05
04
SEB
06
07
Handelsbanken
08
09
10
11
Nordea
Källa: Riksbanken och bankernas årsredovisningar
Kontracykliska kapitalbuffertar utan
taket i Norden
Procent
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
81
83
85
87
89
91
Sverige
Diagram R3:8
93
95
Finland
97
99
Norge
01
03
05
07
09
11
Danmark
Källa: Reuters EcoWin och Riksbanken
Kontracykliska kapitalbuffertar utan
taket i de baltiska länderna
Procent
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
94
95
96
97
98
99
00
01
Estland
Diagram R3:9
02
03
Lettland
04
05
06
07
08
09
10
11
Litauen
Källa: Reuters EcoWin och Riksbanken
Kapitel 4
Resultat före kreditförluster och
kreditförluster i de fyra storbankerna,
mars 2011
Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser
Diagram 4:1.
Källor: Bankernas resultatrapporter, SME Direkt och Riksbanken
Fördelning av kreditförluster per
bank och år i huvudscenariot
Procent
Diagram 4:2.
Källa: Riksbanken
Fördelning av kreditförluster per region
under perioden 2011–2013 i huvudscenariot
Miljarder kronor
8
7
6
5
4
3
2
1
0
-1
-2
Sverige
Diagram 4:3.
Danmark
Finland
Norge
Estland
Lettland
Litauen
Övriga
världen
Källa: Riksbanken
Primärkapitalrelation hos den svenska storbank
som har lägst relation efter det att en annan svensk
storbank ställt in sina betalningar
Procent
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
2000
Diagram 4:4.
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Källa: Riksbanken
BNP för Sverige i stresstestet och i
huvudscenariot
Miljarder kronor, fasta priser
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
1997
1999
2001
2003
2005
Huvudscenario
Diagram 4:5.
2007
2009
2011
2013
Stresscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Förväntad konkurssannolikhet (EDF) för svenska
icke-finansiella företag i stresstest samt i
huvudscenario
Procent
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
00
01
02
03
04
05
06
07
EDF, stresscenario
Diagram 4:6.
08
09
10
11
12
13
14
EDF, huvudscenario
Källor: Moody's KMV och Riksbanken
De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelation
enligt Basel II och Basel III initialt och i stresstestet
Procent
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
11
Kv1
11
12
13
Handelsbanken
Diagram 4:7.
11
Kv1
11
12
Nordea
13
11
Kv1
11
12
SEB
13
11
Kv1
11
12
13
Swedbank
Källa: Riksbanken
Faktorer som bidrar till förändringen i bankernas
kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III i
stresstestet
Procent
Diagram 4:8.
Källor: Riksbanken
Riksbankens strukturella likviditetsmått för de
svenska storbankerna jämfört med genomsnittet
för ett urval av europeiska banker
Stabil finansiering i förhållande till illikvida tillgångar, procent
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
SEB
Handelsbanken
December 2009
Diagram 4:9.
Nordea
Swedbank
December 2010
Medel
europeiska
banker
Källor: Liquidatum och Riksbanken
Överlevnadsperiod för de svenska storbankerna i
det stressade scenariot jämfört med genomsnittet
för ett urval europeiska banker
Antal månader
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Swedbank
Nordea
Handelsbanken
December 2009
Diagram 4:10.
SEB
December 2010
Medel
europeiska
banker
Källor: Liquidatum och Riksbanken