Transcript Nya Religioner - Stockholms universitet

Nya Religioner
VT 2011
Religionshistoria, Stockholms universitet
Esoterism och nyreligiositet
Kennet Granholm
(Västerländsk) Esoterism
• Ett flertal olika definitioner och angreppssätt
• Fokus på historiskt studium, men mer sociologisk och
samtidsforskning har uppkommit under senare tid
• Fokus på västvärlden, alltså inte en ”universell
esoterism”
• Inte en ”tradition” med specifika trossatser, praktiker
och institutioner, utan ett sätt att närma sig och
diskutera frågor om kunskap
• Detta sätt kan hittas i flera ”traditioner”, både
vetenskapliga och religiösa. Vi kan t.ex. tala om Kristen
esoterism
• Ett perspektiv varpå man kan belysa ofta
marginaliserade fenomen
Tidigare angreppssätt
• Frances Yates
• Giordano Bruno and the Hermetic Tradition (1964)
• ”Den hermetiska traditionen”: Förbisedd tradition som står mellan
vetenskap och religion
• Problem: Pseudo-enhetlig tradition, homogeniserar det esoteriska
• Antoine Faivre
• Access to Western Esotericism (1994)
• En samling (västerländska) praktiker och filosofier som delar
familjelikhet och en specifik ”tankeform”
• Primärt: Korrespondenser, levande natur, fantasi(imaginatio) och
förmedling, transmutation. Sekundärt: Konkordans, lärans
förmedling (initiation)
• Problem: Baserad på begränsat material från en begränsad
tidsperiod; tar inte beaktande esoterismens historiska förändring;
enkel att använda som en ”kryssa för”-lista
Senare angreppsätt
• Wouter Hanegraaff
• New Religion and Western Culture: Esotericism in the Mirror of
Secular Thought (1996),
• Förnuft, tro och gnosis – esoterism som en tredje kunskapsväg i
europeisk kultur
• The Grand Polemical Narrative – hur vissa kunskapsformer
marginaliserats
• Kocku von Stuckrad
• Western Esotericism: A Brief History of Secret Knowledge (2005);
Locations of Knowledge in Medieval and Early Modern Europe
(2010)
• Esoterisk diskurs: påståenden om högre kunskap och metoder för att
nå denna kunskap; ofta baserat på ontologisk monism
Klassiska ingredienser
• Nyplatonism – Det Ena ursprunget till allt genom emanationer,
lära om att själen kan nå gemenskap med det Ena
• Prisca Theologia/Philosophia Perennis
(”Uråldrig teologi”/”tidslös filosofi”)
• En kärna av hemlig visdom går att spåra i en mängd olika traditioner
• Försök att harmonisera olika religioner och filosofier
• Kabbala –Judisk mystik och nyplatonism
• Ein Sof, gudomlig emanation, livets träd med 10 världar
• Spanien/södra Frankrike från ca. 1150, sprids i Europa från 1492
• Kristna och ”hermetiska” varianter utvecklas
• ”De ockulta vetenskaperna
• Alkemi, astrologi, magi – samband med vetenskap, religion och politik
• Problematiskt att klumpa ihop
”Hemliga sällskap”
• Rosenkorsarna:
• Från 1600-t baserat på fiktion om Christian Rosenkreutz (Fama
Fraternitatis, 1614)
• Frimurarna:
• Inspiration från rosenkorsordnar, modell från hantverkargillen
• Grand Lodge of England 1717
• Gradsystem, starkt påverkat senare magiska/ockulta ordnar
• Esoterism och ”hemlig kunskap”:
• ”Hemlighetsfull retorik” – Dialektiken mellan det dolda och det
avslöjade
• Erfarenhetsbaserade hemligheter – behöver upplevas för att nås
Esoterism i olika epoker
• Renässansen – esoterismens födelse?
• ”Återupptäckt” av antika källor
• Kristen esoterism
• Upplysningstiden – stora förändringar
• Sekularism, vetenskap framom religion
• Relativ frigörelse från Kristendom, ökat intresse för icke-kristen
religion
• Impulser från icke-kristen religion; evolutionism; kausalitet framom
korrespondenser; psykologisering
• Romantiken – revolt mot upplysningstiden
• Försök att “återförtrolla världen”, återinföra mystik i tillvaron
• “Upptäckten av naturen”; intresse för det förkristna
• Tankar om Nation och Folk
Senmodernitet
• Ökad individualisering, av-kristning, pluralism och avtraditionalisering
• Ökad fragmentering, nya kombinationer av praktiker och filosofier
uppstår
• Globalisering, mediatisering
• Postsekulära kritik av sekularism
• Occulture:
• Christopher Partridge – The Re-Enchantment of the West (2004/2005)
• En reservoar av idéer, trossatser, symboler, praktiker etc. som människor
använder som en resurs i konstruktionen av religiösa/andliga identiteter
• Populärkultur den arena där occulture frodas, ett forum där vi
konfronteras med en mångfald religiösa idéer, symboler etc.
• Populärisering av det esoteriska
• Från Kristen till ockult kultur
Ockultism
• ”Sekulariserad esoterism” vs. specifik 1800-tals inriktning av esoterism
• ”Vetenskaplig” esoterism, kritik av Kristendom
• Tankar om självständig ”ockult tradition”
• Spiritualism 1848->
• Systrarna Fox i delstaten New York, kommunikation med avlidna
• Den ockulta väckelsen
• Eliphas Lévi (Alphonse-Louis Constant, 1810-1875) – den första
moderna magikern
• Den Gyllene Gryningens Hermetiska Sällskap (1888) – model för
nästan alla senare magiska sällskap
• Aleister Crowley (1875-1947) – den mest inflytelserika moderna
magikern, ”världens ondaste man” och ”Satanismens fader”, Thelema –
viljans religion
• Ordo Templi Orientis (1912) – Crowley’s senare språkrör
Esoteriska strömningar som
diskurskomplex
• Diskurs – ett bestämt sätt att tala om och förstå
världen (eller ett utsnitt av världen)
• En esoterisk strömning är en samling specifika
diskurser i en specifik kombination
• Dessa påverkar vilken den ”högre kunskapen”
man söker är samt metoderna för att nå den
Teosofi och Antroposofi
• Teosofiska Samfundet
• New York 1875, Helena Blavatsky (1831-1891)
• Fokus på Indien, introducerade begrepp som reinkarnation, Karma
och Chakras till väst
• ”Den första nyreligiösa rörelsen”, stor påverkan på senare
utvecklingar
• Antroposofiska Sällskapet
• Rudolf Steiner (1861-1925), tidigare ledare för Teosoferna i
Tyskland, grundar sällskapet 1912
• Stor påverkan utanför rörelsen genom t.ex. Waldorf-pedagogik
(Steiner-skolan) och Biodynamisk odling
Modern magi
• Sexmagi
• Paschal Beverly Randolph (1825-1875) – den första inom att utveckla
en systematisk sexmagi
• Aleister Crowley & O.T.O. – Popularisering av sexmagi
• Den vänstra handens väg
• Uppkommit under senare hälften av 1900-talet
• Individualism, självdeifikation, antinomianism
• T.ex. Church of Satan, Temple of Set, Dragon Rouge
• Kaosmagi
• Ny magisk strömning från slutet av 1970-talet
• Väldigt svårt att definiera, utmärkande drag:
Extrem eklekticism; Undvikan av dogmer; ”Avprogrammering”;
Psykologiserad magi; Sigillisering; kaosteori – att påverka
sannolikheter
Nypaganism
• Naturens gudomlighet, återuppväckandet av
Europeiska förkristna religioner
• Sekundär påverkan från ras-fokus (racialism)
och feminism
• Asatro/Germansk nypaganism
• Tysk romantik, slutet av 1800-talet
• Ny-nyhedendom, fr. 1970-talet
• Wicca
• Gerald Gardner, fr. 1950-talet – ”Europas förkristna häxreligion”
• Gudinnedyrkan – fokus på Gudinnan, feminism
• Andra inriktningar: Druidism, nyschamanism
Traditionalism
• Antimodernt, anti-västerländskt, sökandet efter ”äkta
tradition”
• René Guénon (1886-1951), Julius Evola (1898-1974)
• Söker sig till t.ex. Ortodox Kristendom, Sufism, Hinduism
• Radikal Traditionalism
•
•
•
•
Fokus på Europeisk förkristen religion och kultur
Anti-demokratiskt
Tidskriften Tyr främsta språkrör
Visst intresse för radikal ekologi och Alan de Benoists ”Nya
höger”
• T.ex. Rune-Gild, grundat i Texas 1980
Esoterism och religionsforskning
• Eranos-möten i Ascona, Schweitz, sedan 1933
• Deltagare bl.a. Carl G. Jung (1875-1961),
Gershom Scholem (1897-1982), Mircea Eliade
(1907-1986), Joseph Campbell (1904-1987)
• Esoteriska impulser in i religionsforskningen
• Philosophia Perennis i en akademisk form –
sökandet efter universella strukturer
• Jung och psykologiseringen av alkemi
• Dessa författare stor inspiration för esoteriker