Transcript Presentation Skandiabanken - 2014-04-11

Skandiabanken 2013-12-31
April 2014
Innehållsförteckning
• Övergripande om Skandiabanken
• Finansiell utveckling
3-7
8-13
• Finansiering och likviditet
14-17
• Skandiabankens bolåneverksamhet
18-24
• Skandiabankens säkerställda obligationer
25-31
• Bilaga 1 - Bostadsmarknaden i Sverige och relaterad data
32-36
• Bilaga 2 - Bostadsmarknaden i Norge och relaterad data
• Bilaga 3 - Kontakter och viktiga förbehåll
37-41
42-45
• Bilaga 4 - Övergripande om Skandia
46-48
Övergripande om Skandiabanken
3
Huvudbudskap 2013
Ökad utlåning med 33% till 77,9 miljarder SEK (17 % i Sverige, 63 % i Norge)

Robust kapital- och likviditetssituation
• Kapitaltäckningsgrad 13,5%
• LCR 145%

• NSFR 133%
Hård konkurrens om bolånekunder i Sverige resulterade i:
• Räntenettomarginalen återgick till en mer normal nivå om 1,3%, 13 punkter lägre än föregående år
• Avkastning på eget kapital 6,2% (7,6%). Utfallet överträffar dock förväntningarna drivet av en mycket stark
utveckling på den norska marknaden
Något förbättrat K/I-tal 78% (79%)
–

4
Kort om Skandiabanken
• Skandiabanken är ett helägt dotterbolag till Försäkringsaktiebolaget
Skandia (”Skandia AB”)
• Etablerades i juli 1994, då som den första renodlade svenska
telefonbanken
• Ett komplett utbud inom bank, sparande och placeringar
• Uppdelad i rörelsesegmenten ”Sverige bankverksamhet” och ”Norge
bankverksamhet” (bedrivs via filial med verksamhetsort i Bergen)
• Nyckeltal per 31 Dec 2013:
– 824 000 kunder i Sverige och Norge
– 98,6 miljarder SEK i tillgångar (varav utlåning till allmänheten 77,9 miljarder)
– Genomsnittlig kreditförlustnivå var 0,07% av utlåningen under 2013, 0,07% är
också snittet över 2009-2013
Bergen
Stockholm
• Rating från Moody’s: A3/P-2/Stable, bekräftad senast November
2013
5
Affärsområden och marknader
Utlåning fördelat på produkt 2013-12-31
• Skandiabanken bedriver verksamhet till privatmarknaden,
in- och utlåning, i Sverige och Norge primärt i form av:
– Bolån
– Privatlån
– Konto- och kortkrediter
Konto- och
kortkrediter
2,4%
Privatlån
0,3%
Depåutlåning
0.4%
Billån (Norge)
1,9%
– Depåutlåning
– Billån (Norge)
• Förutom in- och utlåningsverksamhet erbjuds tjänster för
aktiehandel och fondhandel
Sverige
• Skandiabanken i Sverige marknadsförs genom
multikanalsdistribution under varumärket Skandia:
Norge
• Skandiabanken i Norge marknadsförs under varumärket
Skandiabanken
Bolån
95,0%
• Självbetjäning via digitala kanaler
6
Strategiska prioriteringar 2014
• Fortsatt bolånetillväxt
• Fler aktiva vardagsekonomi- och helkunder genom kors- och
merförsäljning
• Förnya IT-plattform
7
Finansiell utveckling
8
Verksamheten i sammandrag
In- och upplåning från allmänheten
Kreditförluster (netto)
MSEK
100.000
CAGR 2009-2013 4,2%
80.000
71.302
61.739
62.969
77.365
75.677
60.000
40.000
20.000
0
2009
2010
2011
2012
2013
Balansomslutning
42
41
34
7
2009
2010
2011
MSEK
400
69.134
2012
325
98.597
100.000
80.000
62
2013
Resultat före respektive efter skatt
CAGR 2009-2013 7,4%
MSEK
120.000
MSEK
70
60
50
40
30
20
10
0
68.101
76.767
300
84.657
200
191
142
60.000
298
327
209
185
133
139 116
100
40.000
0
20.000
2009
0
2009
2010
2011
2012
2013
2010
Resultat före skatt
2011
2012
2013
Resultat efter skatt
Kommentar: Siffror för 2009-2012 avser Skandiabanken som koncern. Skandiabanken betraktas, efter avyttring av Skandia Fonder AB i slutet av 2012, inte längre som en
koncern. Siffror för 2013 avser därmed endast moderbolaget. Under 2013 mottog Skandiabanken ett koncernbidrag från Skandia AB om 147 mkr varav det högre resultatet
efter skatt. För 2012 lämnade Skandiabanken ett koncernbidrag om 31 mkr
Kreditförluster (netto): Under 2012 såldes osäkra fodringar i den norska verksamheten vilket påverkade utfallet positivt med 15,4 msek
9
Nyckeltal
Räntenetto i % av medelvolym (balansomslutning)
1,5%
1,4%
1,4%
1,3%
1,24%
1,3%
1,2%
1,2%
1,1%
2009
1,43%
K/I-tal före kreditförluster
1,00
1,39%
0,95
0,90
1,26%
1,25%
0,88
0,84
0,84
0,85
0,79
0,78
2012
2013
0,80
0,75
2010
2011
2012
2013
0,70
2009
2010
2011
K/I-tal före kreditförluster
Intjäningsförmåga och avkastning på totalt kapital1
Räntabilitet på eget kapital2
0,5%
10%
0,4%
0,39%
0,41%
0,33%
0,40%
0,34%
0,2%
0,1%
7,73%
8%
0,25%
0,3%
0,38%
6%
5,41%
6,23%
4,95%
4,38%
4%
0,22%
0,0%
2009
0,20%
0,20%
2010
2011
Intjäningsförmåga
2%
2012
2013
0%
2009
2010
2011
2012
2013
Avkastning på totalt kapital
1 Intjäningsförmåga
2
= Rörelseresultat exklusive kreditförluster i % av medelvolym. Avkastning på totalt kapital = Rörelseresultat i % av medelvolym.
Rörelseresultat efter faktisk skatt i % av genomsnittligt eget kapital.
10
Räntenettot är den viktigaste intäktsposten och
stod 2013 för 71% av intäkterna
Rörelseintäkter
Intäktsfördelning 2013 (MSEK och procent)
MSEK
1.800
1.539
1.461
1.535
1.567
1.574
1.500
Nettoresultat
fin. transakt.,
59 (4%)
1.200
Övriga
rörelseintäkter,
64 (4%)
900
600
Provisionsnetto,
333 (21%)
300
0
2009
2010
Räntenetto
Nettoresultat fin. transakt.
2011
2012
2013
Räntenetto,
111 8 (71%)
Provisionsnetto
Övriga rörelseintäkter
• Räntenettot är oförändrat sedan föregående år, 1 118 (1 119) MSEK. Under 2013 är räntenettot framförallt hänförligt till
ökade affärsvolymer på hushållsmarknaden samt samtidigt som pressade marginaler i utlåningen gör att det totala
räntenettot är oförändrat
• Provisionsnettots ökning till 333 (327) MSEK under 2013 är primärt hänförligt till värdepappersaffären.
• Nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade till 59 (47) MSEK under 2013. Det högre utfallet hänförs framförallt till
avyttring av räntebärande värdepapper innan förfallodatum.
11
Oförändrad kostnadsbas trots större volymer
Kostnader före kreditförluster
Kostnadsfördelning 2013 (MSEK och procent)
MSEK
1.500
K/I-tal
1 286
1 234
1,00
1 356
1.200
1 236
1 235
0,95
0,90
900
Av- och nedskrivningar*,
3 (0%)
Övriga
rörelsekostnader**,
68 (5%)
0,85
600
0,80
300
Personalkostnader,
366 (30%)
0,75
0
2009
2010
2011
Övriga rörelsekostnader**
Övriga administrationskostn.
K/I-tal före kreditförluster
0,70
2012
2013
Av- och nedskrivningar*
Personalkostnader
Övriga
adminkostnader,
798 (65%)
• Personalkostnaderna minskade till 366 (368) MSEK under 2013, inga större förändringar har gjorts på personalsidan
vilket förklarar den marginella förändringen
• Övriga administrationskostnader minskade till 798 (829) MSEK under 2013. Orsaken till de lägre kostnaderna hänförs
till synergieffekter i samband med ägarskifte och centralisering av gemensamma funktioner.
• Övriga rörelsekostnader ökade till 68 (33) MSEK under 2013 och avser främst ökade marknadsföringskostnader i
samband med Skandia Livs köp av Skandia
• Under året har 102 MSEK investerats i en ny bankplattform, varav 95 MSEK redovisas som en immateriell
anläggningstillgång. Systemet beräknas bli färdigställt under Q4 2014/Q1 2015
* Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar.
** Övriga rörelsekostnader inklusive andelar i intresseföretags resultat.
12
Kapitaltäckningen är stark och implementering av
intern modell pågår
• Övergång till intern riskklassificeringsmodell har
genomförts. Avvaktar godkännande från FI som
förväntas komma under 2014. Vid positivt besked ges
goda möjligheter till fortsatt tillväxt
Kapitaltäckningsgrad
15,0%
16%
• Skandiabankens interna krav på kapitaltäckning har
under 2013 ändrats till att kapitalrelationerna ska
överstiga legala minimikrav med 1 procentenhet
– Kärnprimärkapitalkvot:
7% (8%)
– Primärkapitalkvot:
8,5% (9,5%)
– Kapitaltäckningsgrad:
10,5% (11,5%)
12%
10,2%
14,2% 14,3% 14,2%
13,1%
12,9%
13,5%
9,6%
8%
4%
0%
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Tier 1 Capital
2011
2012
2013
Tier 2 Captial
• Stark ägare med möjlighet att skjuta till kapital
Mdr SEK
• Skandiabanken följer den diskussion som norska
Finanstillsynet initierat med FI avseende höjda riskvikter
på bolån i Norge
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Kapitalbas
3,3
3,5
4,0
3,6
3,7
3,8
4,0
4,3
4,8
Riskvägda
exponeringar
32,7 36,9 30,7 23,9 28,5 26,8 27,6 30,4 35,7
13
Finansiering och likviditet
14
Likviditetsreserven överstiger såväl externa som
interna limiter
Likviditetsreserv* (december 2013)
LCR (Finansinspektionens definition)
100%
4
80%
3
60%
2
40%
1
20%
0
Jan-13
0%
AAA
AA
A
NR**
Mar-13
Kassa och
dagslån
Likviditetsreserv om 16 034 MSEK (december
2013)
May-13
LCR
Jul-13
Sep-13
Nov-13
Internt golv
Jan-14
Trigger
NSFR (Basel III-definition)
1.5
100%
Kassa etc.
80%
1.0
60%
Stater (endast
AAA)
40%
Kommuner
0.5
20%
Säkerställda obl.
0.0
Jan-13
0%
SEK
NOK
Mar-13
May-13
NSFR
Jul-13
Sep-13
Internt golv
* Likviditetsreserven redovisas enligt Finansinspektions föreskrift (2010:7) och utgörs av belåningsbara tillgångar som ej är ianspråktagna som säkerheter.
** NR fördelas enligt följande: 10% norska säkerställda obligationer, 70% norska kommuner, 20% svenska kommuner.
Nov-13
Jan-14
Trigger
15
Skandiabanken har under 2013 diversifierat
finansieringen
 Inlåning från allmänheten (SEK och NOK) utgör
Skandiabankens främsta finansieringskälla
(Inlåning / Utlåning: 0,97)
Balansräkning (2013-12-31)
SEK miljader
120
100
99
80
19
4
99
4
17
– SEK: Inlåning / Utlåning: 1,12
– NOK: Inlåning / Utlåning: 0,87
60
40
 Utlåning till allmänheten i respektive valuta
finansieras av inlåning från allmänheten i
motsvarande valuta
74
76
 Utöver inlåning använder sig Skandiabanken av
kapitalmarknadsfinansiering i SEK och NOK:
– SEK certifikat-, MTN och säkerställda
obligationer (emittetat SEK 7,7 miljarder)
20
Tillgångar
Bolån
Övrig utlåning
Överskottslikviditet
Övrigt
Skulder & Eget kapital
– NOK certifikat- ,MTN och säkerställda
obligationer (emitterat NOK 8,7 miljarder)
Inlåning från allmänheten
Emitterade värdepapper
Efterställda skulder
Eget kapital
16
Kapitalmarknadsfinansiering är en viktig
finansieringskälla
SEK Miljarder
Estimat utestående emissioner 2012 – 2014
35
25 - 35
30
 Skandiabanken har sedan år 2012 emitterat bankcertifikat
och icke säkerställda obligationer (MTN) på den svenska
och den norska marknaden
 Under september 2013 emitterade Skandiabanken sin
första säkerställda obligation, vid årsskiftet hade banken
en utestående volym i det programmet på SEK 8,6
miljarder
25
20
16,9
 Framtida upplåning är främst tänkt att ske i säkerställda
obligationer men fortsatt upplåning avses också ske i
såväl certifikat som i icke säkerställda obligationer i SEK
och NOK
15
10
5
1,8
2012-12-31
2013-12-31
2014-12-31
Certifikat, SEK
Certifikat, NOK
MTN, SEK
MTN, NOK
Säkerställda obligationer, SEK
Säkerställda obligationer, NOK
 Upplåning med säkerställda obligationer möjliggör
långsiktig tillväxt, diversifierar Skandiabankens
finansieringsprofil, samt möjliggör upplåning med längre
löptider vilket kommer nyttjas för att reducera bankens
likviditetsrisk.
17
Skandiabankens bolåneverksamhet
18
Stark tillväxt i bolånevolymerna
Utveckling bolån, Sverige
MSEK
Utveckling bolån, Norge
CAGR 2008-2013
8,8%
50,000
45,000
40,000
35,000
30,000
25,000
20,000
15,000
10,000
5,000
0
MSEK
CAGR 2008-2013
11,0%
50,000
45,000
40,000
35,000
30,000
25,000
20,000
15,000
10,000
5,000
0
2008
2009
2010
2011
2012
• Stark tillväxt under 2013 till följd av ett mer
marknadsanpassat erbjudande, dock med
oförändrade kreditkriterier
2013
2008
2009
2010
2011
2012
2013
• Stark tillväxt under 2013 drivet av att konkurrenter
höjde utlåningsräntor under det andra kvartalet
medan Skandiabanken behöll dessa oförändrade
• Skandiabankens marknadsmässigt lägre
utlåningsräntor har medfört en tillströmning av nya
kunder till banken samt ökade bolånevolymer
• Kreditkriterierna är oförändrade och
räntenettomarginalen överstiger förväntningarna
19
Bolåneportföljerna är koncentrerade till
storstadsregionerna
Regionsfördelning bolån Sverige (2013-12-31)
Övriga
Sverige, 19%
Regionsfördelning bolån Norge (2013-12-31)
Övriga
Norge, 32%
StorMalmö, 4%
StorGöteborg,
9%
StorStockholm,
68%
Stavanger ,
4%
Trondheim,
4%
Stor-Oslo,
51%
Bergen, 9%
• Den svenska bolåneportföljen är tydligt koncentrerad
till de tre storstadsregionerna i Sverige, med
tyngdpunkt i Stor-Stockholm
• Den norska bolåneportföljen har en bredare
diversifiering än den svenska men är, trots det,
koncentrerad till de fyra största städerna i Norge
• Bolån knutna till säkerheter i storstadsregionerna har,
historiskt sett, presterat bättre än lån knutna till
säkerheter på landsbygden i tider av recession
• Merparten av lån i övriga Norge är till bostäder belägna
i områden relativt nära de större städerna
20
Bolånekunderna har högre inkomster och är äldre
än genomsnittet av Sveriges kreditaktiva befolkning
• Den norska bolåneportföljen domineras av kunder i
åldern 35-64. Snittålder 54 år.
Åldersdistribution i bolåneportföljerna
50%
• Den svenska bolåneportföljens andel kunder i åldern 3554 är högre än den totala andelen kreditaktiva i Sverige i
samma åldersegment. Snittålder 52 år.
40%
30%
20%
10%
0%
18-24 år
25-34 år
35-44 år
% av bolånekunder i SE
% av kreditaktiva i SE
45-54 år
55-64 år
+65 år
% av bolånekunder i NO
Inkomstdistribution i bolåneportföljerna
50%
40%
• Andelen bolånekunder i åldern 18-34 är lägre än
motsvarande andel av Sveriges kreditaktiva befolkning.
Detta är ett resultat av att Skandiabanken under lång tid
har tillämpat strikta krav för kreditgivning.
• En relativt stor mängd av Skandiabankens bolånekunder
återfinns i de högre inkomstintervallen, kunderna har en
större årlig genomsnittsinkomst än Sveriges
genomsnittsbefolkning.
• 45% av de norska bolånekunderna och drygt 30% av de
svenska bolånekunderna har en årlig inkomst större än
500 KSEK. I samma inkomstintervall återfinns mindre än
10% av Sveriges totala kreditaktiva befolkning.
30%
20%
10%
0%
Saknas
0-99 100-199 200-299 300-399 400-499 +500
KSEK KSEK KSEK KSEK KSEK KSEK
% av bolånekunder i SE
% av kreditaktiva i SE
% av bolånekunder i NO
• Snittinkomst
•
Norska bolånekunder som tagit lån 2013: 587 000 NOK
•
Svenska bolånekunder som tagit lån 2013: 360 000 SEK
Kommentar: Uppgifterna om Sveriges kreditaktiva befolkning (alla former av krediter) är baserade på data från UC per årsskiftet 2012/2013.
21
Skandiabankens tradition av strikt och försiktig
kreditgivning reflekteras i låga belåningsgrader
Utveckling belåningsgrader, Sverige
Utveckling belåningsgrader, Norge
80%
80%
70%
58.7%
61.4%
60.5%
70%
60%
60%
50%
50%
40%
30%
42.4%
42.0%
41.1%
43.8%
46.2%
46.7%
40%
30%
20%
20%
10%
10%
0%
59.5%
52.8%
39.0%
42.7%
37.2%
53.6%
42.3%
47.4%
36.8%
0%
2008
2009
2010
Genomsnittligt LTV
2011
2012
2013
Exponeringsviktat LTV
2008
2009
2010
Genomsnittligt LTV
2011
2012
2013
Exponeringsviktat LTV
• Skandiabanken har traditionellt haft en restriktiv kreditgivning, vilket har inneburit låga belåningsgrader hos bankens
kunder. Banken förväntas därmed kunna hantera eventuella nedgångar i fastighetsvärden.
• Belåningsgraderna har ökat något under 2013 i Norge som en konsekvens av högre utlåningsvolymer. Nya lån kan, på
marknader karaktäriserade av historiskt stabila eller stigande fastighetspriser, förväntas ha högre belåningsgrader än
äldre lån, vilka i viss mån redan har amorterats. Viktat genomsnittligt LTV för bolån utbetalda i Norge under 2013 är 66 %.
• I Sverige och Norge beviljas endast bottenlån med maximal belåningsgrad på 85%
22
Låg volym av oreglerade/osäkra bolån i både
Sverige och Norge
Utveckling i oreglerade/osäkra volymer i Sverige
Utveckling i oreglerade/osäkra volymer i Norge
MSEK
MSEK
BSEK
BSEK
100
50
100
50
80
40
80
40
60
30
60
30
40
20
40
20
20
10
20
10
0
0
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
0
2008
2009
2010
2011
2012
Bolånestock (Höger Axel)
Bolånestock (Höger Axel)
Oreglerade/Osäkra bolån (Vänster Axel)
Oreglerade/Osäkra bolån (Vänster Axel)
• Oreglerade bolån uppgår till 30,0 MSEK per sista
december 2013, vilket motsvarar 0,10% av den totala
bolånevolymen.
2013
• Volymen oreglerade bolån i Norge uppgår till 81,8
MSEK, vilket motsvarar 0,21% av den totala
bolånevolymen
23
Låga kreditförlustnivåer avseende bolån
Kreditförlustnivå Sverige
Kreditförlustnivå Norge
MSEK
Bps
MSEK
50,000
10.0
50,000
15.0
40,000
7.5
40,000
12.5
30,000
5.0
20,000
Bps
10.0
30,000
7.5
20,000
5.0
2.5
10,000
10,000
0.0
0
2008
2009
2010
2011
2012
-2.5
Bolån exponering
0
2013
-10,000
2008
2009
2010
2011
2012
2013
-10,000
Kreditförlustnivå bolån (höger axel)
• Kreditförlusterna netto avseende bolån är fortsatt
mycket låga under 2013 och uppgick till 1,5 MSEK.
Detta motsvarar en kreditförlustnivå på 0,5 bps
2.5
0.0
-2.5
Bolån exponering
Kreditförlustnivå bolån (höger axel)
• Per sista december 2013 uppgick kreditförlusterna
netto relaterat till bolån till 2,4 MSEK vilket motsvarar
en kreditförlustnivå på 0,6 bps
Kommentar: Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning avseende bolån till allmänheten
24
Skandiabankens säkerställda obligationer
25
Programöversikt
• Programmet har ett rambelopp på fyrtio miljarder (40.000.000.000) i SEK eller motvärde i NOK
Säkerställda
obligationer med
kreditbetyg Aaa
• Den svenska säkerhetsmassan används för emissioner i SEK och den norska säkerhetsmassan
används för emissioner i NOK
• Kreditbetyget Aaa från Moody’s, givet en översäkerhetsgrad (eng: Over Collateralisation) om
minst 8,5% för den svenska respektive 7,0% för den norska säkerhetsmassan
• De säkerställda obligationerna ges ut av Skandiabanken AB (publ), under den svenska lagen
(2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
• En norsk och en svensk säkerhetsmassa bestående av bolån med säkerhet i bostäder
• Endast rörliga lån (fastförräntade lån kommer successivt att inkluderas i den svenska
säkerhetsmassan)
Säkerheter i form
av bolån
• Endast krediter som uppfyller svensk lag samt Skandiabankens interna krav kan ingå i
säkerhetsmassorna. Eventuell skuld över maximalt tillåtna belåningsgrader (75% för
fastigheter avsedda för bostadsändamål) hålls utanför säkerhetsmassorna
• Säkerhetsmassorna är dynamiska och bevakas genom daglig risk- och limituppföljning
Daglig uppföljning
av säkerhetsmassor och limiter
• Styrelsebeslut på att aldrig understiga det av Moody’s ställda OC-kravet (eng: Over
Collateralisation)
• Respektive säkerhetsmassa utgör ett representativt urval av krediter utifrån bolåneportföljens
valbara krediter oavsett storlek vilket medför att ökning av säkerhetsmassornas storlek ej påverkar
dess kvalitet. Följande parametrar styr representativiteten:
• LTV, Region, Ålder, Fastighetstyp, Räntetyp, Intern kreditscore, Tid till förfall, Amorteringsfrekvens
26
Säkerhetsmassa Sverige (1/2): Övergripande data
Säkerhetsmassa Sverige per 2013-12-31
Tillgångar
Lån
Fyllnadssäkerheter
Summa
Regionsfördelning
Storstockholm
Storgöteborg
Stormalmö
Södra Sverige
Västra Sverige
Norra Sverige
Östra Sverige
Utanför Sverige
Summa
Försenade betalningar
Belopp, MSEK
%
Låneålder (Seasoning)
Belopp, MSEK
%
MSEK
9 790
0
9 790
%
100%
0%
100%
MSEK
6 935
853
570
291
141
328
672
9 790
1-30 d
5,2
0,05%
0-12 M
1 821
19%
Övergripande
Antal lån
Antal kunder
Antal fastigheter
Snittbelopp per lån, SEK
%
71%
9%
6%
3%
1%
3%
7%
0%
100%
31-60 d
0,0
0,00%
12-24 M
1 356
14%
>60 d
0,0
0,00%
Summa
5,2
0,05%
24-36 M 36-60 M
775
2 207
8%
23%
>60 M
3 630
37%
7 833
7 136
7 371
1 249 823
Fastighetstyper i poolen
Villa & Fritidshus
Bostadsrättslägenheter
Summa
MSEK
6 200
3 590
9 790
%
63%
37%
100%
Amorteringsprofil
Amorterar
Amorteringsfritt
Summa
MSEK
4 741
5 049
9 790
%
48%
52%
100%
Räntebindning
Rörligt
Bundet
Summa
MSEK
9 790
0
9 790
%
100%
0%
100%
Summa
9 790
100%
27
Säkerhetsmassa Sverige (2/2): Belåningsgrader
Säkerhetsmassa Sverige per 2013-12-31
Säkerhetsmassan fördelad över LTV-intervall I %*
Max-LTV per fastighet för lån i säkerhetsmassan i %**
2 500 2 277
2500
2 000
2 000
2000
1 692
1 369
1 500
MSEK
765
1123
1000
837
489
500
141
10-20 20-30 30-40 40-50 50-60 60-70 70-75
133
0
>75
935
471
500
0
0-10
1798
1364
1500
MSEK
1 057
1 000
1799
1538
0
0-10
10-20 20-30 30-40 40-50 50-60 60-70 70-75
>75
• Genomsnittlig (viktad) indexerad belåningsgrad på fastighetsnivå: 55,5 %
* Distribuerad LTV beräknad enligt definition av Association of Swedish Covered Bond Issuers (ASCB; www.ascb.se).
** Max-LTV enligt ASCB.
28
Säkerhetsmassa Norge (1/2): Övergripande data
Säkerhetsmassa Norge per 2013-12-31
Tillgångar
Lån
Fyllnadssäkerheter
Summa
Regionsfördelning
Ostlandet
Sörlandet
Vestlandet
Trondelag
Nordnorge
Summa
Försenade betalningar
Belopp, MSEK
%
Låneålder (Seasoning)
Belopp, MSEK
%
MNOK
10 000
10 000
%
100%
0%
100%
MNOK
6 439
209
2 365
474
513
10 000
%
64%
2%
24%
5%
5%
100%
1-30 d
126
1,26%
0-12 M
4 623
46%
12-24 M
1 559
16%
31-60 d
26
0,26%
Övergripande
Antal lån
Antal kunder
Antal fastigheter
Snittbelopp per lån, NOK
>60 d
0,00%
24-36 M 36-60 M
548
1 073
11%
5%
Summa
152
1,52%
>60 M
2 197
22%
6 934
6 882
6 932
1 442 227
Fastighetstyper i poolen
Villa & Fritidshus
Bostadsrättslägenheter
Summa
MNOK
7 518
2 482
10 000
%
75%
25%
0%
Amorteringsprofil
Amorterar
Amorteringsfritt
Summa
MNOK
7 426
2 574
10 000
%
74%
26%
100%
Räntebindning
Rörligt
Bundet
Summa
MNOK
10 000
10 000
%
100%
0%
100%
Summa
10 000
100%
29
Säkerhetsmassa Norge (2/2): Belåningsgrader
Säkerhetsmassa Norge per 2013-12-31
Säkerhetsmassan fördelad över LTV-intervall I %*
Max-LTV per fastighet för lån i säkerhetsmassan i %**
2 500
2 342
2 500
2 122
1 925
2 000
2 000
1 701
1 544
1 448
1 500
1 500
MNOK
1 148
1 272
MNOK
1 009
866
1 000
613
88
10-20 20-30 30-40 40-50 50-60 60-70 70-75
366
500
195
0-10
1 094
1 000
595
500
1 672
>75
0-10
10-20 20-30 30-40 40-50 50-60 60-70 70-75
>75
• Genomsnittlig (viktad) indexerad belåningsgrad på fastighetsnivå: 58,2 %
* Distribuerad LTV beräknad enligt definition av Association of Swedish Covered Bond Issuers (ASCB; www.ascb.se).
** Max-LTV enligt ASCB.
30
Känslighetsanalys av säkerhetsmassorna
Pool: Sverige, MSEK
2014-03-31
-5%
-10%
-15%
-20%
-25%
-30%
Summa tillgångar
6 001
5 931
5 839
5 724
5 584
5 418
5 227
Säkerställda obligationer
4 305
4 305
4 305
4 305
4 305
4 305
4 305
Aktuellt OC, nominellt
1 696
1 626
1 534
1 419
1 279
1 113
923
Aktuellt OC, %
39%
38%
36%
33%
30%
26%
21%
Pool: Norge, MNOK
2014-03-31
-5%
-10%
-15%
-20%
-25%
-30%
Summa tillgångar
14 473
14 281
14 027
13 714
13 344
12 919
12 434
Säkerställda obligationer
10 440
10 440
10 440
10 440
10 440
10 440
10 440
Aktuellt OC, nominellt
4 033
3 841
3 587
3 274
2 904
2 479
1 994
Aktuellt OC, %
38,6%
36,8%
34,4%
31,4%
27,8%
23,7%
19,1%
-
Stresstesterna visar att båda säkerhetsmassorna är motståndskraftiga vid sjunkande fastighetspriser
En stor andel av bolåneportföljerna har medvetet lämnats utanför respektive säkerhetsmassa i brist på behov
av säkerställd finansiering
-
Norge: ca 10 000 MNOK utanför säkerhetsmassan
Sverige : ca 12 000 MSEK utanför säkerhetsmassan
31
Bilaga 1
Bostadsmarknaden i Sverige och relaterad
data
32
Stadig ökning av svenska bostadspriser
Huspriser (index 1995 = 100)
Huspriser relativt hushållens inkomster
(index 2000=100)
Genomsnittlig årlig prisökning ~7% de senaste 15 åren
Huspriser steg snabbare än inkomsterna under 2000-2007
Prisökningen på bostäder kan förklaras av grundläggande faktorer;
 Ökning av hushållens disponibla inkomster.
 Låga boräntor; svenska boräntor uppvisar en neråtgående trend sedan 25 år tillbaka.
 Fastighetskatt och förmögenhetsskatt avskaffade sedan 2008 respektive 2007.
 Boräntor är idag avdragsgilla (för år 2013 är avdragseffekten 30% på kapitalunderskott understigande
100 000kr).
 Lågt bostadsbyggande och stark befolkningstillväxt, framförallt i stora städer.
Källor: SCB, Boverket, Macrobond, SEB Nordic Outlook February 2014.
.
33
Stabil husmarknad i början av 2014
Gradvis stigande huspriser, stark uppgång för
lägenheter (index = 2005)
Antalet påbörjade lägenheter ökade betydligt
under 2013, tusental per kvartal
 Husmarknaden stärktes gradvis under förra året och huspriserna ökade med knappt 5%.
 Lägenhetspriserna ökade med drygt 10%, med en stark uppgång under andra halvåret.
 Stark efterfrågan på lägenheter ledde också till ökat byggande med en nästan 50 procentig uppgång i
antalet påbörjade lägenheter.
 Småhusbyggande fortfarande historiskt lågt.
Källor: SCB, Valueguard, SEB Nordic Outlook February 2014.
34
Fortsatt strukturellt bostadsunderskott
Hushåll och bostadsbyggande 1990 – 2012
Bostadsinvesteringar, % av BNP
 Befolkningsutvecklingen i Sverige överstiger avsevärt nybyggnation av bostäder och skillnaden ser ut att
öka under de närmaste åren.
 Bostadsbyggandet har återhämtat sig under 2013 och mycket tyder på att uppgången fortsätter i år.
 Bostadsbyggandet relativt BNP och befolkningsmängd är trots uppgången låg i ett internationellt
perspektiv.
Källor: SCB, SEB Nordic Outlook February 2014.
35
Hushållens betalningsförmåga är fortsatt god
Hushållens sparkvot, % av disponibel inkomst
Hushållens tillgångar och skulder,
% av disponibel inkomst
 Sedan mitten av 1990- talet har hushållens skulder ökat betydligt mer än deras inkomster. Hushållens
tillgångar är dock ca tre gånger större än hushållens skulder.
 Hushållen med de högsta skuldnivåerna är också de hushåll med mest tillgångar och högsta
inkomsterna.
 Ökningstakten av utlåning till hushåll har stigit till 5.1% i början av 2014 från ungefär 4.5% i början av
förra året. Ökningen är dock betydligt lägre än under perioden 2003 -2010 då den var i snitt ca 10.5%.
 Svenska hushålls sparkvot har ökat under de senaste 15 åren, stor skillnad mot t.ex. USA där hushållen
sparade allt mindre före finanskrisen 2008.
Källor: SCB, The Riksbank’s Financial Stability Report December 2013, OECD Economic Outlook, SEB Nordic Outlook February 2014.
36
Bilaga 2
Bostadsmarknaden i Norge och relaterad
data
37
Bolånemarknaden i Norge
 Majoriteten av den norska befolkningen bor i ägda hem
 Begränsad marknad för andrahandsuthyrning
 Riktlinjer för LTV-tak <85% införda i december 2011 av Norska Finanstillsynet
 Bolånemarknaden består främst av lån med rörlig ränta
 Lånekostnader är avdragsgilla (för år 2013 är avdragseffekten 28%)
 Ett starkt välfärdssystem ger betydande inkomstskydd så att hushållen kan klara skuldbetalningar även under tid av
arbetslöshet (genomsnittlig arbetslöshet det senaste årtiondet ca 3,5%). Mycket starka statsfinanser också ett stöd
för hushållen.
Källor: Norges bank, Statistisk sentralbyrå, Finanstillsynet.
38
Prisutveckling på den norska husmarknaden
Husprisutveckling, index 1995 = 100
Norges husprisutveckling, index dec 2011 = 100
 Huspriserna har visat en nedåtgående trend under 2013, från en årstillväxt på 6% i Q1 till 1% i Q4. Svagare
utveckling av Norges ekonomi, lägre konsumentförtroende och högre utlåningsräntor faktorer som kan påverkat.
 Mäklarstatistik visar en uppgång av priser för januari och februari 2014, priser februari 2014 1,1% lägre än
samma period 2013.
 Senaste åren av prishöjningar kan förklaras av stark tillväxt av hushållsinkomst, förbättring (renovering etc.) av
bostäder och utbud/ efterfrågan.
Källor: Norges Bank Monetary Policy Report December 2013, Statistisk sentralbyrå, Eiendomsmeglerforetakenes Forening (Eff), Eiendomsverdi, Finn.no, SEB Nordic
Outlook February 2014.
39
Nybyggnation 2013 i linje med antal nya hushåll
Färdigställda bostäder och ökning av hushåll
Bopriser i relation till disponibel inkomst
*
*2013 projektion Norges bank
 Bostadsinvesteringar på rekordhög nivå Q4 2013, under året var bostadsinvesteringar 6,5% högre än 2012.
Färdigställda bostäder tros ha nått jämnvikt efter många år av underskott. Antalet färdigställda bostäder 2013* i
linje med antal nya hushåll.
 Korrigering av priser och lägre omsättning av bostäder kan leda till lägre investeringstillväxt av nybyggnation,
vilket motverkar prisfall. Statistisk Sentralbyrå spår att bostadsinvesteringar sjunker 2% under 2014 resp 2015.
 Bopriser i förhållande till inkomstutveckling har de senaste åren stabiliserats, dock fortsatt över historiska snitt.
Källor: Norges Bank Monetary Policy Report December 2013, Statistisk sentralbyrå, SEB Nordic Outlook February 2014.
40
Norska hushåll fortsatt starka
Skuldsättning och disponibel inkomst,%
Hushållens kredittillväxt och huspriser,%
 Stark inkomstutveckling, medan måttlig konsumtion bland hushållen. Ökat sparande gör hushållen bättre rustade
för eventuell boprisnedgång; hushållens sparkvot har under senaste åren nått en historiskt hög nivå, spås nära
9% 2013.
 Hög skuldsättningsnivå påverkas av strukturella faktorer; hög andel ägande av bostad i Norge, ränteavdrag etc.
Hushållens kredittillväxt relativt stabil de senaste åren på strax över 7%.
 Den stora majoriteten av hushållens skulder har säkerhet i bostäder. Analyser gjorda av Norges Bank visar att
bostadslån i default är sällsynta.
Källor: Statistisk sentralbyrå , Norges Bank Monetary Policy Report December 2013, Norges Bank, SEB Nordic Outlook February2014.
41
Bilaga 3
Kontakter och viktiga förbehåll
42
Kontaktuppgifter
Pia Tell Svensson, Chief Financial Officer
[email protected]
+46 8-788 39 81
Harald Urdal, Head of Finance Norway
[email protected]
+47 55 26 00 35
Ouisem Samoud, Head of Treasury
[email protected]
+46 8-788 39 23
Fredrik Böhm, Deputy Head of Treasury
[email protected]
+46 8-788 46 31
Daniel Hed, Covered Bonds Manager
[email protected]
+46 8-788 13 32
Sara Gunnarsson, IR
[email protected]
+46 8-788 27 68
43
Viktiga förbehåll
Denna presentation med tillhörande bilagor (dessa benämns härefter tillsammans som "Presentationen") har utarbetats och levererats av Skandiabanken
Aktiebolag (publ), 516401-9738,("Bolaget"). Presentationen och dess innehåll är strängt konfidentiellt och får inte, helt eller delvis, varken reproduceras eller
vidareförmedlas till någon annan person än dess tilltänkta mottagare. Presentationen har utarbetats endast i informationssyfte. Presentationen innehåller
information som hämtats in från tredje män som anses som pålitliga, men någon självständig validering av sådan information har inte företagits. Presentationen
kan innehålla vissa framåtblickande uttalanden relaterade till verksamheten och de finansiella presentationerna och resultaten för de relevanta emittenterna
och/eller deras industrier eller marknader. Varje framåtblickande, uttalande och all annan information som ingår i Presentationen, förutsättningar härunder,
yttranden och synpunkter som hänvisar till tredje man är uteslutande yttranden och spådomar som är föremål för risk, osäkerhet och andra faktorer som kan leda
till att de faktiska händelserna avviker betydligt från den förväntade utvecklingen.
Presentationen är endast avsedd för personer med erfarenhet av och kunskap om finansiella investeringar. Presentationen är inte avsedd att utgöra och ska inte
heller ersätta eller tolkas som juridisk, skattemässig, redovisningsmässig eller investeringsrelaterad rådgivning eller uppmaning. Inga investeringar, avyttringar
eller andra finansiella konstateranden eller handlingar bör baseras på Presentationen, och varje mottagare bör konsultera sina egna juridiska, affärsmässiga,
investeringsmässiga eller skattemässiga rådgivare beträffande sådan rådgivning. Varje investering innebär en risk, och ett antal faktorer kan komma att medföra
att de faktiska resultaten, prestationerna eller uppnående av målen för bolagen och instrumenten som här omtalas väsentligt avviker från framtida resultat,
prestationer eller uppnående av målen som kan vara uttalade eller indikerade i Presentationen. Mer generellt kan en investering medföra risk relaterat till
generella ekonomiska och affärsmässiga förhållanden, ändringar av lokala och utländska lagar och föreskrifter, skatter, ändringar i konkurrensförhållanden och
prisförhållanden, ändringar i valutakurser och räntenivåer och till andra faktorer. Skulle en eller flera av dessa risker eller osäkerheter materialiseras, eller skulle
bakomliggande förutsättningar visa sig vara felaktiga, kan faktiska resultat komma att avvika väsentligt från vad som omtalas i Presentationen. Vidare påpekas
att ett bolags eller ett finansiellt instruments tidigare resultat inte nödvändigtvis är en indikation på dess framtida resultat.
Presentationen har inte genomgåtts av eller registrerats hos/på någon offentlig myndighet, börs eller reglerad marknad. Distribution av Presentationen samt
anbud, teckning, köp eller försäljning av värdepapper emitterade av Bolaget är, under vissa jurisdiktioner, underkastade begränsningar i lag. Personer som får
tillgång till Presentationen är förpliktade att bekanta sig med och att följa alla lagar och föreskrifter som gäller under varje jurisdiktion som en sådan person
investerar under eller Presentationen träffas av, och han måste också inhämta och erhålla samtliga samtycken, godkännanden och tillåtelser som krävs enligt
lagar och föreskrifter under dessa jurisdiktioner.
Genom att delta eller motta Presentationen erkänner du att du ensam är ansvarig för din egen värdering av marknaden och marknadspositionen för Bolaget och
det relevanta värdepappret och att du ska genomföra din egen analys och ensam ansvara för att bilda dig en egen uppfattning av den potentiella framtida
utvecklingen av eventuella relevanta investeringar. Bolaget åtar sig ingen förpliktelse och lämnar ingen garanti för eller löfte eller indikation om noggrannheten
eller fullständigheten av information (oberoende av om sådan information är skriftlig eller muntlig och oberoende av om informationen ingår i Presentationen) om
de förhållanden som omtalas här, och varken Bolaget eller någon av dess rådgivare, och heller inte Bolagets moder- eller dotterbolag eller något annat bolag
med anknytning till dessa bolag, ledningen eller anställda påtar sig något ansvar av någon art relaterat till fel, utelämnanden eller oriktigheter i Presentationen
eller för övrigt baserade direkt eller indirekt på användande av Presentationen eller information som tagits in här.
Presentationen behandlar och reflekterar förhållanden och synpunkter gällande vid den tidpunkt som anges på Presentationens framsida. Den kan utan varsel,
vid var tid, komma att bli föremål för ändringar. Bolaget har inte någon avsikt att uppdatera eller korrigera informationen som tagits in här, och varken utgivande
av Presentationen eller vidare diskussioner från Bolagets sida med någon mottagare ska under någon som helst omständighet medföra att Bolaget åtar sig
förpliktelser att uppdatera eller korrigera informationen eller att det ska anses som en indikation på att det inte förekommit ändringar i Bolagets förhållanden
sedan den tidpunkt som anges på Presentationens framsida.
44
Viktiga investeraröverväganden
• Helägt dotterbolag till, och en integrerad del av, Skandia – en av Nordens största oberoende,
kundägda bank- och försäkringskoncerner
• Kreditbetyget A3/P-2 med stabila utsikter från Moody’s
• Retailorienterad affärsmodell med låg risk vilket återspeglas i en genomsnittlig
kreditförlustnivå om sju baspunkter under de senaste 10 åren
• God kreditkvalitet reflekterar Skandiabankens tydliga fokus på bolån i starka geografiska
områden samt en strikt utlåningspolicy
• God likviditetsreserv uppgående till ca 16 miljarder SEK – motsvarande 21 % av inlåningen
• Etablerad strategi för kapitalmarknadsupplåning i syfte att diversifiera finansieringen genom
en stark och väldiversifierad depositbas samt för att finansiera framtida volymtillväxt
• Kapitaltäckningsgrad överstigande 13%
45
Bilaga 4
Övergripande om Skandia
46
Vi är ett svenskt bolag med
verksamhet i Norden
Norge
• Banktjänster
• 365 000 privatkunder
Sverige
• Bank- och försäkringstjänster
Danmark
• Pensions- och försäkringstjänster
• 5 400 företagskunder
• 50 rådgivningskontor
• 1,9 miljoner privat- och
företagskunder
47
Förenklad resultat- och balansräkning
Skandiabanken
Resultaträkning, MSEK
Räntenetto
Provisionsnetto
2013-12-31
2012-12-31
1 118
1 119
333
327
Balansräkning, MSEK
2013-12-31
2012-12-31
Utlåning allmänheten
77 894
60 011
Tillgångar
Nettoresultat av finansiella tillgångar
59
47
Övriga tillgångar
20 703
24 627
Övriga rörelseintäkter
64
168
Totala tillgångar
98 597
84 638
1 574
1 661
Personalkostnader
-366
-367
In- och upplåning från allmänheten
75 677
77 365
Övriga administrationskostnader
-798
-829
Emitterade värdepapper
16 864
1 826
Totala rörelseintäkter
Skulder
Övriga rörelsekostnader
Totala kostnader före kreditförluster
Resultat före kreditförluster
-71
-39
Övriga skulder
2 009
2 213
-1 235
-1 235
Totala skulder
94 550
81 404
339
426
Eget kapital
Totala skulder och eget kapital
Kreditförluster, netto
-41
-7
Rörelseresultat
298
419
Bokslutsdispositioner, netto
147
-31
Resultat före skatt
445
388
Skatt på årets resultat
Periodens resultat
-118
-85
327
303
4 047
3 234
98 597
84 638
48