VHF Spelaregenskaper

Download Report

Transcript VHF Spelaregenskaper

Spelaregenskaper.
Mentala
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vilja i ren uthållighetsträning.
Vilja i teknisk/taktisk träning. T.ex. matchmoment.
Vilja i taktiskträning. T.ex. mycket snack/problemlösning.
Vilja beroende på uppställning. 1: resp 2: uppställningen.
Skall i alla lägen göra sig hörd. (Två öron och en mun)
För dålig på att hävda sig.”Jag har ingen chans att ta plats”
Reagerar negativt på kritik.
Har svårt att ta kritik/information från lagkompisar.
Spelar ut olika roller. ”Clownen”
Har hela tiden bortförklaringar till sitt agerande.
Mentala. forts
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Har hela tiden bortförklaringar till sitt agerande.
Bortförklaringar vid seger. D.v.s. motståndet var dåligt.
Bortförklaringar vid förlust. ”Domaren”.
Inställningen till träningen efter en förlust.
Inställningen till träning efter en vinst.
Inställningen till lagets kapacitet efter seger.
Inställning till lagets kapacitet efter förlust.
Tendens att komma med efterhandskonstruktioner.
Säger en sak och handlar tvärtom. ”Nu ska jag ta tag i
detta”
Disciplin på och utanför planen.
Förmåga att utföra taktiska direktiv
Mentala. forts
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förmåga att genomföra sin teknik. (skillnad på träning/match)
Förmåga att ta egna beslut på planen och utanför planen.
Har inga inarbetade rutiner. Träning/Skolarbete
Reaktion på mindre bra domslut.
Reaktion på medspelare.
Reaktion på provocerat beteende från motspelare.
Reaktion från publik.
Förmåga att anpassa sig till oväntade situationer på planen.
Förmåga att anpassa sig till oväntade situationer utanför planen.
Förmåga att kunna ta till sig träningsråd.
Förmåga att analysera sina svagheter.
Förmåga att följa upp dessa.
Förmåga att anpassa sig till domare. Hög/låg tolerans
Förmåga att kunna jobba sig in i matcher.
Förmåga att kunna uppmuntra medspelare på och utanför planen.
Förmåga att vara kreativ – hitta på saker t.ex. med bollen
Förmåga att ställa frågor – vara frågvis
B. Grundläggande och speciella fysiska
kvalitéer:Styrka:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Allmän styrka (mage, rygg, ben och arm/axlar)
Specifik arm/axlar, mage rygg och ben.(statisk/dynamisk)
Benstyrka – spänst – försvar. 0 – 3steg
Benstyrka – spänst – anfall – 3-steg
Benstyrka – spänst – anfall – 1- steg
Benstyrka – spänst – anfall – 0-steg
Benstyrka – spänst – anfall – stegisättning
Benstyrka – spänst – anfall – vikskott
Benstyrka – spänst – anfall – fallskott
Benstyrka – spänst – skott i trängda situationer.
Benstyrka, smidighet, arm/mage/rygg styrka i situationer där det gäller att
hindra genombrott.
Benstyrka – spänst på höger.
Benstyrka – spänst på vänster
Benstyrka – jämfota
C. Snabbhet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Snabbhet i ren sprint. 0-30m.
Snabbhet med boll. 0-30m
Snabbhet baklänges. 0-15m
Snabbhet i sidled. Utan korsade ben.
Snabbhet i sidled. Kombination med/utan korsning av ben
Snabbhet i riktningsförändring./Kvickhet
Snabbhet i armarna. T.ex. blockeringar/täckning
Snabbhet från position. Kontring
Snabbhet från position tillbakalöpning
Snabbhet i arm/axlar vid pass.
Snabbhet i arm/axlar vid skott.
Snabbhet i arm/axlar vid genombrott.
Snabbhet i riktningsförändringar med boll.
Snabbhet i att frigöra sig från motståndare.
Tempoväxling i försvar och anfall
D. Uthållighet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Allmän uthållighet – distansträning
Allmän uthållighet – intervall
Snabbhetsuthållighet – att kunna göra många ruscher
Uthållighet vad gäller styrka
Uthållighet och koncentration vad gäller intensivt och
rörligt anfallsspel
Uthållighet och koncentration vad gäller intensivt och
rörligt försvar.
Uthållighet vid varierat max skytte. Precisions skytte.
Förmåga att växla tempo i försvar och anfall
För att orka träna
E. Rörlighet och Smidighet.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Rörlighet i arm/axlar.
Rörlighet på fram/baksida lår
Rörlighet på in/utsida lår.
Rörlighet i fotled.
Rörlighet i handled.
Rörlighet/smidighet i rörelser som kräver flexibilitet i hela
kroppen. T.ex. fallteknik, vikskott,underarmssott
Motorisk färdighet i andra idrotter.
Skytte/pass i aviga situationer.
Skytte/pass efter knuff.
Lek och improvisation med boll.
Bra fysträning?
All träning du lägger ner på fysträningen
skall omvandlas till rörelsemönster på
handbollsplanen annars är det ingen bra
fysträning
F. Teknik/Taktik Anfall
• Allsidig teknik vid pass/skott från alla
kropps/armställningar.
• Genombrottsteknik
• Inspelning till medspelare i rätt ögonblick.
• Uppspel till medspelare i kontring
• Pass i växling
• Pass till bäst placerad
• Förmåga att skapa möjligheter i rätt ögonblick.
• Förmåga att utnyttja blottor/luckor.
• Förmåga att skapa lägen med/utan boll
• Förmåga att bryta passningsvägar. Vända boll. D.v.s.
spela i förhållande till försvarets rörelser
F. Teknik/Taktik Anfall
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förmåga att genomföra på förhand uppgjorda
kombinationer.
Förmåga att genomföra/se alternativen i
kombinationerna.
Variation i skott/i andra positioner
Skott i kampsituationer
Förmåga att skjuta i rätt läge.
Förmåga att skjuta efter övergång i fler zoner.
Förmåga att gå över zoner med bollen
Förmåga att vara på väg mot bollen.
Attraktiv teknik för publiken
G. 9-metersspelare
• Samarbete med andra 9-meters spelare.
Växel/nedhåll/spärr
• Samarbete med m-6 spelare/rörlig/stationär
• Samarbete med k-6 spelare/rörlig/stationär
• Skott från zon 3 vänster/höger
• Skott från zon 2 vänster/höger
• Skott från zon 1 insida/utsida
• Skott efter fint. Finta lågt/skjut högt och tvärtom
• Skott efter stegisättning. Vänster/höger
H. M-6 spelare
• Mottagande av pass i rörelse. Låga/höga/en/två
hand
• Mottagande av pass i kampläge
• Förmåga att göra sig fri från markering
• Förmåga att vända.
• Förmåga att skjuta från olika zoner.
Kamp/frilägen
• Spärrteknik
• Passningsteknik- frilägen
• Passningsteknik - kamplägen
I. K-6 spelare
• Mottagande av pass.
Låga/höga/stillastående/rörelse.
• Passningsteknik i stegisättning/efter inlöpning.
• Dribblingsteknik.
• Skott från specialposition
• Skott från kant i kontring.
• Skott från annat läge. T.ex. inlöpning.
• Skott på växel.
• Inspelning till m-6.
• Spel utan boll
Teknik- Taktik- Försvar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förmåga att förhindra kontring.
Förmåga att skära av bollvägar.
Förmåga att hindra anfallspelare utan grövre regelbrott.
Förmåga att täcka skott. Låga/mellan/höga.
Förmåga att hindra hoppskott i upphoppet.
Förmåga att hindra hoppskott över zon.
Individuellt försvar.
Förmåga att analysera motståndare.
Förmåga att samarbeta med medspelare.
Förmåga att ta egna initiativ i försvar.
Förmåga att överblicka/överta
L. Målvakter
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Grundställning/viloställningen/aktionsställningen
Höga parader
Låga parader
Mellanparader
Parade från kant.
Parader från linjen
Parader på hoppskott
Parader på straffar.
Dämpning av skott.
Utkast.
Förmåga att ändra parader.
Samarbete med uteförsvar
Förmåga att läsa spelare.
Förmåga att läsa spelsituationer.
Reaktion efter misstag
Vad kan vi som ledare göra för att förbättra
spelarnas förståelse/uppfattning av spelet?
• Organisationen kring laget.
• Teoretisk förberedelse av träningarna.
Kombinationsspelet skrivs ut till varje spelare.
• Jobba mer med analys/statistik och video
• Realistiska övningar. Max satsning/tempo i alla övningar
• Jobba med helheter
• Ta hjälp av spelare
• Att förbättra självförtroendet. Detta görs genom:
–
–
–
–
–
att du vet din uppgift
du vet att du klarar den och du får missa
att vi är ödmjuka mot varandra
att vi har disciplinen
att vi vågar kritisera varandra
Vad är målet med träningen?
Att utveckla:
• Initiativförmågan
• Spelförståelsen
• Taktiken
• Snabbheten
• Rörligheten
• Konditionen
• Styrkan
• Förmågan att göra mål
• Förmågan att förhindra mäl
• Analysförmågan
• Att kunna kommunicerar. D.v.s. ta och ge kritik
• Att uppmuntra varandra
Betydelsen av mental träning
• ” P.g.a. ett bra psyke kan ett sämre fysiskt
tränat lag vinna över ett bättre fysiskt
tränat lag”
• Vad kan inte då ett bra fysiskt tränat lag
med ett bra psyke åstadkomma?
Hur kan man få med den mentala
träningen lika naturligt som t.ex. den
te/ta eller den fysiska?
Anfallspelet:
Vad är målsättningen?
• Det går ut på att man får en spelare fri och
att man gör mål. Detta är det optimala.
Hur får man fram avslutningslägen?
• Detta gör man genom att försöka skapa
övertalssituationer. För detta krävs det oftast ett
samarbete mellan ett antal spelare. Nästan all
träning går ut på att skapa övertalssituationer i
spelet. I handbollen har vi många hjälpmedel för
att få fram dessa. Här kommer några exempel;
• spärrar av olika slag
• nedhållning
• uppbackning
• individuell teknik/dribbling/pass/skott/finter
• tillöpningar
Vi skiljer på två typer av spel.
Det fria/improviserade spelet. Här försöker
anfallspelarna ensamma eller tillsammans
utifrån egna värderingar och
förutsättningar att skapa lägen utifrån en
ram/grundspel t.ex.3-3 eller 2-4 spel. Detta
spel bygger på att varje spelare kan
värdera och har förståelse för grundspelet
och kan värdera situationerna.
A Det improviserade spelet
• Förståelse för grundspelet innebär att man
har blick för sådana självklarheter som
djup och bredd i spelet. Detta har inte alla.
Gäller alla nivåer. Här har varje spelare
utifrån sin individuella skicklighet möjlighet
att vara farlig
Kombinationsspelet
•
. Det bygger på fasta/bestämda
löpvägar. Här drillas spelet in efter ett
bestämt mönster. Fördelen är att alla vet
vad som händer. Vilket även inkluderar
motståndarna och detta är en stor
nackdel. En annan negativ sida av denna
typ av spel är att det är bara vissa
spelare som skall fram till läge. Vilket
medför att motivationen sjunker hos de
som inte är med.
Vårt anfallsspel skall grundas på:
– Organisation/en ram. 3-3/2-4
– Fria/improviserade spelet
– Kombinationsspelet
– Självständigt tänkande
– Intuition/känsla
– Initiativförmåga
Motiv:
• Vi spelar alltid vårt anfallsspel mot ett tänkande försvar.
Det går inte att till 100 % förutsäga vad/hur
motståndarna tänker. Därför är en det naturligt att
kombinera de två typerna av spel. Vi ska kunna ta till
kombinationsspelet när det fria spelet låser sig och vis
vissa speciella matchsituationer, typ 6-5 spel.
Personligen tror vi mycket på bestämda öppningar där
man har ett antal handlingsalternativ för att komma till
övertal. Men återigen vill jag betona att det är den
enskildes tekniska/taktiska kunnande som är helt
avgörande.
• ”Tränar man upp den individuella tekniken/taktiken ökar
också lagets kunnande”
Taktiskt tänkande
• Det är att välja det för situationen bästa passet, skottet
eller genombrottet. På denna nivån är det den enskilde
spelaren som väljer.
• Lagets taktiska tänkande är oftast bestämt på förhand
genom sina grunduppställningar och besättningar av
spelare i position. Inom denna ram finns det sedan plats
för ett individuellt taktiskt tänkande. D.v.s. varje spelare
måste vid ett otal tillfällen ta ställning till vad som ska
göras i de olika faserna av spelet. Alla dessa kan inte
förutses utan måste lösas här och nu, med hjälp av
tekniska och taktiska färdigheter
Man kan urskilja olika sätt att
tänka
• Kollektivt tänkande. Här har man en grunduppställning
som är bestämd på förhand. Bollvägarna/löpvägarna är
relativt förutbestämda. Alla är med på det och det
inkluderar även motståndarna. Vi får en form av
”terapispel”
• Självständigt tänkande. Här har man en ram/ett
grundspel som man utgår ifrån, men spelarna bryter
mönstret utifrån sitt individuella tänkande. Vi får då en
större variation. Det blir svårt för motståndarna att läsa
spelet.
• Kritiskt tänkande. Här försöker man att analysera och
påverka spelet. Det gäller både det individuella och det
kollektiva. Vad var bra och vad var mindre bra?
•
•
•
•
Det är laget som spelar, inte bara du.
Det är laget som vinner, inte bara du.
Det är laget som förlorar, inte bara du.
Det är tillsammans vi kan spela det effektiva och
attraktiva spelet, inte bara du.
• Lär dig förstå betydelsen av den individuella tekniken
• Lär dig vad begreppen spelförståelse, speluppfattning,
spelintelligens och splitvision står för.
• Lär dig betydelse av att se träningen som en helhet. Se
triaden och prestationstriangeln Du kan inte slarva
bort vissa moment. Har du dålig kondition så har det
ingen betydelse att du har en bländande teknik.
Några sammanfattande synpunkter
på anfallsspelet
•
•
•
•
•
•
•
•
Spelbredd/speldjup i alla faser.
Tempoväxlingen
Att utnyttja skyttet i alla faser
Att utnyttja våra snabba kantspelare
Angripa motståndarna där de är som svagast.
Varje anfallspelare måste vara farlig i position mot mål. Alla faser.
Alla spelare måste behärska spelet med/utan boll
Att söka eget avslut .Det är först då du visar att du är farlig som du
kan sätta andra i läge.
• Taktiskt spel. Ibland måste man spela på klockan.
• Vårt spel bygger på att varje spelare ska kunna klara av man/man.