Transcript 2.1. friluftsliv och rekreation

Friluftsliv och rekreation
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ylva Birkne, Skogsstyrelsen
Oskar Forsberg, Skogsstyrelsen,
Magnus Andersson, SCA
Mats Blomberg, Södra
Lotta Möller, Skogssällskapet
Ulrika Karlsson, Naturvårdsverket
Märta Berg, Naturskyddsföreningen
Göran Andersson, Friluftsfrämjandet
Birger Svanström, Sveriges hembygdsförbund
! ! !
?
! ?? ! ?
?
Avgränsning?
Samla fakta
gemensamt
utkast
Exkursioner
och möten
Ansvar
och roller
Målbilder
Utgångspunkter
Skogens sociala och estetiska värden är en
del av det skogspolitiska miljömålet och
ingår i flera av riksdagens fastställda
miljökvalitetsmål och friluftslivsmål.
Skogens värde för friluftsliv och rekreation
värderas högt av en bred allmänhet och är
ur folkhälso- och rekreationsperspektiv
viktiga för hela samhället.
Målbilder för
friluftsliv och rekreation
Upplevelsefunktion
Skogens helhet och harmoni
Skala och landskapsperspektiv
Avsättningar
för friluftsliv
Närskogar
Friluftsskogar
Uppehållsplatser
Stigar
Reservat och frivilliga
avsättningar
Miljövårdande skötsel
Den närmsta, tillgängligaste
och mest nyttjade skogen
Bevara skogskänsla och främja
tillgänglighet
Variera hänsynen efter
Allmänt nyttjade skogsområden nyttjandet och
upplevelsekvaliteter
Punkter där människor brukar
vistas eller stanna till
Bevara upplevelsevärden
och främja trivsamma miljöer
Alla typer av rörelsestråk för
friluftsliv och rekreation
Bevara framkomlighet och främja
attraktiva upplevelser
Närskogar
har betydelse för människors
livsmiljö, lekmiljö och naturvistelse
och har ofta lokalt unika värden
Finns i anslutning till:
• skolor, förskolor och
vårdinstitutioner
• friluftsanläggningar och
turistattraktioner
• tätorter, småorter och
fritidshusområden
Foto: Ulf Olsson
Lokala förutsättningar bestämmer
geografisk utsträckning. 200-300
meter in i skogen kan användas
som riktmärke.
Foto: Ylva Birkne
Attraktiva närskogar lockar alla åldrar till besök och
erbjuder goda möjligheter för lek, rekreation och
naturupplevelser
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skogsskötseln anpassas efter de lokala förutsättningarna så att närskogens värde för
människors livsmiljö, friluftsliv och rekreation långsiktigt bevaras eller förstärks.
I närskogen läggs stor vikt på bevarande och utveckling av upplevelsevärden.
Möjligheter för avsättning för friluftslivs- och rekreationsändamål, ekonomisk
kompensation till markägare och miljövårdande skötselåtgärder beaktas.
God framkomlighet främjas i närskogen.
Upplevelse av naturlighet och variation i struktur och trädslagsblandning eftersträvas i
närskogar. Art-, löv-, bär- och blomrik vegetation gynnas.
Närskogen har hög andel uppvuxen och äldre skog.
Skogsskötsel i närskogen sker med små åtgärdsenheter och förhöjd
avverkningsålder. I första hand används hyggesfria metoder som blädning,
luckhuggning och överhållning av skärmställningar. Om hyggen tas upp är dessa
mycket små och med omfattande hänsyn.
Närskogen föryngras i första hand med naturlig föryngring och utan markberedning.
Om markberedning utförs sker den mycket skonsamt.
Körskador undviks i närskog. Om skador uppkommer åtgärdas dessa snarast.
Närskogens nyttjare informeras och erbjuds samråd inför åtgärder med betydelse för
närskogens funktion för friluftsliv och rekreation.
Friluftsskogar
Attraktiva friluftsskogar är en förutsättning
för många friluftsaktiviteter.
För friluftsliv och rekreation allmänt nyttjade
skogsområden, ex områden med:
• hög tillgänglighet
• stignät, spår och leder
• många uppehållsplatser
• många friluftsanordningar
• besöksattraktioner och utflyktsmål
• attraktiva landskap med specifika naturoch kulturmiljöer
• ovanliga eller särskilt goda förutsättningar
för friluftsliv och rekreation
• allmänt kända, utpekade och populära
friluftsområden
• stor potential att utveckla höga värden för
friluftsliv och rekreation
Attraktiva friluftsskogar lockar till ett varierat och aktivt
friluftsliv samt erbjuder varaktigt tillgång till skog med höga
upplevelsevärden
•
•
•
•
•
•
Skogsskötseln anpassas efter nyttjandet och de lokala
förutsättningarna så att friluftsskogens värde för friluftsliv och rekreation
i ett landskapsperspektiv långsiktigt bevaras eller förstärks.
Förstärkt hänsyn koncentreras till där nyttjandet och upplevelsevärdena
är störst, dvs i anslutning till närskogar, uppehållsplatser och stigar
samt i lokalt ovanliga och attraktiva skogs- och kulturmiljöer.
Åtgärdsenheters upplevda storlek begränsas i friluftsskogar. I
landskapsperspektiv uppfattas friluftsskogen ha hög andel äldre skog.
Hyggesfria skötselmetoder och miljövårdandeskötselåtgärder beaktas.
Upplevelse av naturlighet och variation i struktur och
trädslagsblandning eftersträvas i friluftsskog. Art-, löv-, bär- och blomrik
vegetation gynnas.
God framkomlighet främjas. Körskador undviks i friluftsskog. Om
skador uppkommer åtgärdas dessa snarast.
Friluftsskogens nyttjare informeras och erbjuds samråd inför åtgärder
som påverkar skogens värde för friluftsliv och rekreation.
Uppehållsplats
Uppehållsplatser är naturliga mötesplatser och
målpunkter under skogsbesök och annan
utevistelse, ex
utsiktsplatser
rastplatser
grillplatser
badplatser
lekmiljöer
Foto: Dan Rydberg
Foto: Ylva Birkne
Attraktiva uppehållsplatser lockar till vistelse och är
trivsamma och funktionella för ändamålet
•
•
•
•
Hänsynen anpassas efter uppehållsplatsens funktion och
förutsättningar så att platsens huvudsakliga upplevelsevärden
bevaras eller förstärks. Miljövårdande skötselåtgärder och
skyddszoner beaktas.
En trivsam och attraktiv miljö främjas på uppehållsplatser, t.ex.
avseende estetik, utsikt, framkomlighet, solinstrålning, beskuggning
och vindskydd.
Friluftsanordningar och kulturmiljöer skyddas från skador.
Ägare och organiserade nyttjare av uppehållsplatser informeras och
erbjuds samråd inför åtgärder som har betydelse för
uppehållsplatsen.
Stigar
Stigar har stor betydelse för
tillgänglighet och framkomlighet i
skogen. Efter dessa stråk sker det
mest frekventa nyttjandet.
Med stigar avses alla typer av
rörelsestråk som nyttjas för friluftsliv
och rekreation, exempelvis:
skogsstigar
gång- och cykelvägar
motions- och skidspår
vandringsleder
kanotleder
skoterleder
Foto: Ylva Birkne
Bra stigar lockar till rörelse, är lätt framkomliga samt
erbjuder varierade och attraktiva upplevelser
•
•
•
•
•
Hänsynen till stigar anpassas efter nyttjandet så att stigarnas funktion
långsiktigt värnas.
Framkomligheten på stigar bevaras och främjas.
Led- och spårmarkeringar sparas och skyddas från skador.
Möjligheter att utforma åtgärder och hänsyn för att främja attraktiva
stigupplevelser beaktas, exempelvis vid placering av naturhänsyn och
beståndsgränser och genom att synliggöra karaktärsfulla träd,
särpräglade naturformationer och kulturlämningar.
Stighållare och andra speciella stigintressenter informeras och erbjuds
samråd inför åtgärder som har väsentlig betydelse för stigen.
Behov av åtgärder
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Uppmärksamma markägarnas målsättningar och drivkrafter.
Tydliggör ansvarsfördelning och samverkan mellan kommuner,
Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen.
Samla geografisk information, integrera i skogsbruksplaner och andra
planeringsinstrument.
Information, rådgivning och utbildning.
Samråds- och dialogprocesser i olika former behöver utvecklas.
Information och vägledning om aktuella bidrag, stöd, ersättnings- och
skyddsmöjligheter. Användningen av befintliga ekonomiska styrmedel
behöver utvecklas.
Behovsanalys av långsiktigt skydd för områden med särskilt höga värden
för friluftsliv och rekreation behövs.
Information om gällande regelverk.
Uppföljning.
Foto: Martin Lagerlöf
Reflektion över process och resultat
•
•
•
•
•
Hur ser du på processen som vi har haft det senaste året?
Vilka utmaningar har vi haft?
Hur ser du på de resultat vi nått?
Vad har du lärt dig?
Vad vill du skicka med om Skogsstyrelsen gör en sådan här
process igen?