• Kroppens största organ • Funktioner: – Skydd mot solstrålning – Skydd mot främmande ämnen (t.ex. bakterier) – Viktig för kroppens värmebalans – Viktig för kroppens vätskebalans – Skydd mot stötar

HUDEN

Biologi år 8 Källängens skola

HUDENS LAGER

• Överhuden - skydd från uttorkning, smuts och bakterier.

• Läderhuden - känna kyla, värme, smärta och beröring tack vare känselkroppar. Värmereglering med svettkörtlar.

• Underhuden – mest fettrik. Håller värme.

Biologi år 8 Källängens skola ÖVERHUD LÄDERHUD UNDERHUD

Överhuden

• Ca 0,1 mm tjock (1 mm på fotsulor och handflator) • Hornlagret – Längst ut. Innehåller keratin – ett hårt hornämne. Skyddar mot stötar, gör huden nästan vattentät. Förnyas ständigt med celler från tillväxtlagret.

• Tillväxtlagret – Nybildning av celler.

• Pigmentceller – Gör oss bruna i sol. Det bruna pigmentet skyddar arvsanlagen i cellkärnorna mot UV-strålning.

Biologi år 8 Källängens skola

Läderhuden

• Största delen av huden (1 – 4 mm) • Består av: – Nerver och känselkroppar – Talgkörtlar – Svettkörtlar – Blodkärl – Hårsäckar • Blir stelare med åren → huden blir rynkigare

Biologi år 8 Källängens skola LÄDERHUD

Läderhuden - talgkörtlarna

Talgkörtlarna producerar kroppens egna hudkräm. Ibland kan det bli inflammation i en utförsgång från en talgkörtel, då får man en finne.

Manliga könshormon (testosteron) stimulerar talgkörtelproduktionen och kvinnliga könshormon (östrogen) hämmar produktionen. Detta leder till att pojkar får större och mer utbredda finnar än flickor. De finnar som ofta uppträder hos flickor strax innan mens, beror på att östrogenhalten i blodet går ner på grund av att den östrogenproducerande gulkroppen ”dött”.

Biologi år 8 Källängens skola

Underhuden

UNDERHUD

• Består till stor del av fettceller • Fungerar som kroppens isolering • Fungerar som vattenförråd (lagrar vävnadsvätska) • Feta personer har tjockare underhud än magra

Biologi år 8 Källängens skola

1 cm 2 hud innehåller:

• 25 beröringspunkter • 13 köldpunkter • 2 värmepunkter • 16 tryckpunkter • 200 smärtpunkter • 1 m blodkärl • 4 m nerver • 100 svettkörtlar • 10 – 200 hårstrån • 15 talgkörtlar

Visste du att…

• Håret bildas av celler i hårroten • I hårroten bildas det färgämne, pigment, som bestämmer hårets färg • Hårtyper: − Rakt hår kommer från raka och runda hårsäckar − Vågigt hår kommer från böjda och ovala hårsäckar − Krulligt hår kommer från böjda och platta hårsäckar • Håret växer ca 1 cm / månad • Naglarna växer med 0,5 - 1 mm / vecka • Hudytan är ca 1,5 – 2 m 2 , vilket utgör 15 – 20 % av kroppsytan • Huden innehåller kollagena trådar ordnade i stråk. Vid tvärsnitt uppstår gapande sår och vid längdsnitt går såret igen. Dessa stråk ligger till grund för hur snittet skall läggas vid kirurgiska ingrepp.

• Hornlagret sväller i vatten så att huden blir rynkig efter bad.

Källängens skola Biologi år 8

Biologi år 8

Skelettet – kroppens stomme

• Utgör ca 1/5 av kroppsvikten • Skelettets uppgifter är att: – Skydda viktiga organ – Stomme för musklerna att fästa vid → skapa förutsättningar för rörelse – Producera nya blodkroppar – Hålla upp kroppen (stadga) • Skelettet lagrar många viktiga mineraler, främst kalcium och fosfat

Källängens skola

Skelettet - bentyper

• Vi har över 200 ben i vår kropp.

• Olika slags ben: – Stora rörben: i armar och ben Små rörben: i händer och fötter – Platta ben: bl.a. skallen, skulderblad, bröstet och bäckenet – Tärningsformade ben: vrister och handlovar – Oregelbundet formade ben: bl.a. kotorna i ryggraden

Biologi år 8 Källängens skola

Skelettet – benens uppbyggnad

• Kompakt ben längst ut • Poröst ben innanför. Innehåller röd benmärg (här bildas röda och vita blodkroppar) • Märghåla med gul benmärg (består mest av fett) • Benhinna: – Finns runt benet – Innehåller blodkärl och nerver

Biologi år 8 Källängens skola

Skelettet - kraniet

Kraniet består av 29 ben som är sammanfogade med bensömmar

Biologi år 8 Källängens skola

Skelettet - Ryggraden

• Vår ryggrad består av fler än 30 kotor.

• I varje kota finns ett hål och genom alla kotornas hål bildas en kanal. I kanalen går ryggmärgen väl skyddad.

• Mellan kotorna sitter broskskivor för att minska slitaget och ta upp stötar samt underlätta ryggradens rörelser.

• Kotorna hålls samman av ledband och muskler vilket gör ryggraden till en elastisk stav.

Biologi år 8 Källängens skola

Leder

Biologi år 8

• Mellan många av kroppens skelettdelar sitter det leder som gör att vi kan röra oss.

• Det finns tre olika typer av leder • En led består av broskskivor som glider lätt mot varann. Dessa broskskivor är inkapslade i en ledkapsel med ledvätska.

• Ledband (ligament) är starka band som håller ihop benen.

Källängens skola

Skelett – några skador

• Diskbråck Om vi lyfter fel eller tungt. Delar av disken i ryggen kan tränga ut mellan kotorna och trycka på en nerv → stora ryggsmärtor. Kan botas genom operation • Menisken Meniskerna är halvmånformade broskskivor i knäleden. Skada kan uppstå vid snabba vridningar av knäet. Ger smärtor och gör att leden blir svår att röra. En skadad menisk brukar opereras bort.

• Pisksnärtskada Om bilen stannar tvärt slungas huvudet snabbt framåt och sedan bakåt (om du är fastspänd) → stora nackpåfrestningar. Ledband och andra vävnader tänjs ut. Kan ge långvariga besvär om det inte snabbt åtgärdas.

Biologi år 8 Källängens skola

Musklerna

• Ca 50 % av kroppsvikten

Biologi år 8 Källängens skola

Biologi år 8

Musklerna - muskeltyper

• Man skiljer på tre huvudtyper av muskler: • Skelettmuskulatur – påverkar vi med vår vilja. Ca 600 stycken. Har till uppgift att röra på oss. Exempelvis lårmuskel, triceps.

• Glatt muskulatur – arbetar utan att vi kan göra något åt det. Ex mag- och tarmmusklerna.

• Hjärtmuskeln – styrs av ”automatiska” elektriska signaler i muskelväggarna

Källängens skola

Musklerna - Samarbete

• Musklerna samarbetar. För alla leder i kroppen behövs två muskler. En som sträcker (sträckmuskel) och en som böjer (böjmuskel). • För att en muskel ska kunna böja eller sträcka en led måste muskeln sitta fast på båda sidor om leden → har en kraftig sena i vardera änden som fäster vid skelettet.

Biologi år 8 Källängens skola

Musklerna - Uppbyggnad

• En skelettmuskel består av många muskelfibrer i buntar. • Varje muskelfiber är en muskelcell, < 0,1 mm bred, kan vara flera cm lång. Cellen innehåller proteintrådar som kan dra ihop sig → muskeln böjs.

• Muskelcellen behöver energi – får druvsocker och syre via blodkärl. Kan även använda fett som bränsle.

Biologi år 8 Källängens skola

Biologi år 8

Muskler - proteiner

• Skelettmusklerna innehåller tunna trådar av två olika sorters protein, aktin och myosin. • Proteintrådarna kan förskjutas i förhållande till varandra: − När muskeln är avslappnad är proteintrådarna skilda från varandra (1). − När muskeln dras samman glider trådarna av aktin och myosin in mellan varandra (2).

Källängens skola

Muskler och syre

• Muskler behöver syre för att arbeta • Lättare muskelarbete – syret i muskeln räcker. Kallas aerob träning. Kolhydrater bryts ner till koldioxid och vatten (förbränning).

• Tyngre muskelarbete – muskeln får för lite syre. Kallas anaerobt arbete. Mjölksyra bildas. Blir ”förlamande” för musklerna.

• Vid anaerobt arbete får vi en syreskuld → betalas genom ökad andning och blodcirkulation.

Biologi år 8 Källängens skola

Muskler – Former av arbete

• Dynamiskt arbete Muskler som är omväxlande spända och avspända vid arbete • Statiskt arbete Muskler som hålls spänd under en viss tid (t.ex. vid en låst arbetsställning). Statiskt arbete är mycket tröttsamt.

Biologi år 8 Källängens skola

Muskler - Träning

• Träning gör att musklernas storlek kan öka. Muskelcellerna blir större (inte fler) → musklerna tar upp syre bättre. • Fler små mitokondrier (”kraftverk”) bildas i muskelcellerna • Explosiva idrottare får mer korta och grova muskler, uthållighetsidrottare får mer långa och smala muskler.

Biologi år 8 Källängens skola

Muskler - Kondition

• Kondition är ett mått på hur länge våra muskler orkar arbeta. • Avgörs främst av kroppens förmåga att ta upp syre ur luften och transportera det till musklerna • Träning ökar även musklernas förmåga att ta upp syre

Biologi år 8 Källängens skola

Muskler - Skador

• Träningsvärk Vanligen för att otränade muskler får arbeta för hårt → små brister i musklernas fibrer och bindväv. Behandlas med vila.

• Muskelsträckning En muskel tänjs för kraftigt → muskelfibrer slits av. Behandlas med vila. • Inflammation Överansträngning, ovana eller våldsamma rörelser → svullet kring senorna. Behandlas bäst med vila.

Biologi år 8 Källängens skola

Muskler – Mer om träning

• Muskelarbetet kräver energi och till det används en molekyl som kallas ATP.

• När en organism dör kan den inte längre producera ATP → likstelhet • Anaerob energiproduktion (utan syre) Musklernas ATP-reserver räcker ca 2-3 sekunder. I musklerna finns också socker lagrat i form av glykogen. Detta ger ATP energi i 2 min. Den energiproduktionen sker utan syre och behövs vid kraftiga och snabba prestationer → mjölksyra bildas. Musklerna domnar och värker.

• Aerob energiproduktion (med syre) Medan du tränar blir blodcirkulationen effektivare. Cellerna får syre och näring så att en aerob energiproduktion startar. Kolhydrater och senare fetter omvandlas till ATP. Vid långvarig ansträngning avger leverna sina glykogenreserver till blodet.

Effektiv andning ger syreöverskott och ATP-reserverna kan återbildas. Mjölksyran återbildas till socker och glykogen.

Biologi år 8 Källängens skola