Transcript 1800-talets underofficer

Dalregementets
underofficerare
under tidigmodern tid
Social mobilitet och social
reproduktion 1661 - 1809
Bakgrund
• 2000-talets
underofficer
SPECIALISTOFFICER
Parallell tjänsteställning
En lösning som är väl
förankrad i det svenska
försvarets historia.
Bakgrund
• 1900-talets
underofficer
Parallell tjänsteställning
Förbättrad
tjänsteställning
Uoffkarriären ett uttryck
för uppåtgående
social rörlighet
Bakgrund
• 1800-talets
underofficer
• UNDEROFFICER
Direktrekryterad
Nästan inga indelta
knektar blev uoff
Forskningsproblem
• (1) Ett militärhistoriskt
problem:
Den svenska
särlösningens ursprung
före 1800-talet.
I de flesta länder
rekryterades uoff från
manskapet. När och
varför fick Sverige en
annan lösning?
Forskningsproblem
• (2) Ett socialhistoriskt
problem:
Den svenska
särlösningens innehåll.
Om inte uoff kom från
manskapet (= de lägre
klasserna), varifrån kom
de då?
Underofficerskarriären
• Officers- och
underofficerskarriärerna
inte klart åtskilda
• Volontärer –
direktrekryterade
befälsaspiranter allt
viktigare från Frihetstiden
• Volontärer = ”vackra
ynglingar av adelsståndet
och ståndspersoner”
(1736)
• Minderåriga volontärer
• Regementschefen
utnämnde uoff
• Ackordssystemet vid
officersbefordran
Tidigare forskning
• Kaarlo Wirilander
”Släktskapens och de
inflytelserika
förbindelserna” var
den grundläggande
befordringsprincipen
under 1700-talet
• Lars Otto Berg
Volontärsystemet blev
under 1700-talet ”en
försörjningsinrättning
för fattiga officerares
söner”
Tidigare forskning
• Fredrik Thisner
Officerskåren blev
genom ackordssystemet och de allt
högre ackordsavgifterna
”gentlemannaklubben på trakten”
under slutet av 1700talet
•
Vad gällde för
uoff?
(1) Uoffsöner?
(2) Fattiga
officerssöner?
(3) Ett mellanstånd
som vill realisera
sitt ståndskapital i
armén?
Källan
Dalregementets
personhistoria,
volym 1-3
• Referensverk
• Sekundärkälla
Metoden
AVGRÄNSNINGAR
* Dalregementet
Inte Dalfrikåren,
Dalvargeringsregementet,
Dalbrigaden, Dalfriskyttekåren eller Särna frijägare
* Tiden 1661 – 1809
PERIODINDELNING
* Karolinska tiden 1661 1669
* Stora Nordiska kriget
1700 - 1720
* Frihetstiden 1721 –
1771
* Gustavianska tiden
1772 - 1809
Metoden
ANALYTISKA KATEGORIER
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Gradpasserare
Långvägare
Direktutnämnda
Värvade
Transporterade från andra regementen
Befordrade från andra regementen
Mönsterskrivare
Volontärer
Manskap m/ kort tjg
Manskap m/lång tjg
Metoden
•
•
•
•
•
•
•
ANALYTISKA DATA
Levnadsålder vid krigstjänstens början
Tjänstgöringstid från krigstjänstens början till
underofficersbefordran
Faderns ståndstillhörighet
Faderns rang
Faderns skatteklass
Om fadern var militär
Släkt vid regementet
Metoden
FEM SOCIALA SKIKT
1. Aristokratin och vederlikar
2. Lågadeln och vederlikar
3. Ofrälse ståndspersoner
4. Lägsta skiktet av
ståndspersoner
5. Allmogen
BASERADE PÅ
(a) Rangklass
(b) Skatteklass
Metoden
BORTFALL
• 20 – 60 % av data
• Systematiskt bortfall
• ”Analytisk imputation”
Karolinska tiden 1661-1699
TRE SOCIALA GRUPPER
• Socialt exklusivt skikt
som blir officerare
= 1/5 av de nyanställda
uoff
• Oklart mellanskikt där de
flesta förblir uoff = 1/3
• Allmogeskikt där de flesta
förblir uoff = ½
Karolinska tiden 1661-1699
GRADPASSERARE
• Carl Gustaf Grissbach
från Salnecke, Gryta, Uppland
• Fader: adlig major
• Ryttare vid 16 års ålder
(1679)
• Ryttarkorpral 17 år
• Furir Dalreg 21 år
• Sergeant 22 år
• Fänrik Dalreg 25 år
• Krigsfånge
• Slutade som överste vid
Södermanlands reg 59 år
gammal (1722)
Karolinska tiden 1661-1699
MANSKAP M/LÅNG TJG
• Carl Jonsson Skalck
• Bondson från Häradsbygden,
Leksand
• Soldat 1677 eller
1678
• Korpral 1685
• Förare 1689
• Sergeant 1700
• Fältväbel 1701
• Avsked 1704 (27 års
tjänst)
Karolinska tiden 1661-1699
VÄRVAD
• Sven Jönsson Falck,
född i Västergötland
• Fader: ?
• Furir (värvad) vid 19
års ålder (1680)
• Sergeant 21 år
• Död vid 30 års ålder
(1691)
Stora Nordiska kriget 1700-1720
TRE SOCIALA
GRUPPER
• Socialt exklusivt skikt
som blir officerare
= < 1/5
• Mellanskikt = > ½ även blivande off
• Allmoge = ¼ - några
blivande off
Stora Nordiska kriget 1700-1720
• Vedgillaren vid
Vedkontoret i Falun Erik
Pihlström hade två
söner:
Johan Pihlström
• Musketerare 1697
• Furir 25 år (1701)
• Förare (1704) 28 år
• Sekundsergeant s.å.
• Avsked 1705
Anders Pihlström
* Gått i Västerås skola
• Mönsterskrivare 1700
• Sekundfältväbel 25 år
(1702)
• Fältväbel 1704
• Regementsadjutant 1706
• Fänrik 1707 (30 år)
• Krigsfånge
• Död som fänrik med
löjtnants karaktär 1729
Frihetstiden 1721-1771
• Prononcerat exklusivt
skikt, med starka
militära och adliga
inslag, blir off = 1/3
• Mellanskikt = ½
• Allmoge = 1/10
• Högre skikt som
förblir uoff = 1/10
Gustavianska tiden 1772-1809
• Prononcerat
exklusivt skikt, blir
off = 4/10
• Mellanskikt = < ½
• Allmogesöner =
< 1/10
• Högre skikt som
förblir uoff =
< 1/20
Gustavianska tiden 1772-1809
GRADPASSERARE
• Hans Hierta (Järta), från
Näsby kungsgård, Husby
• Fader: Friherre,
generalmajor och chef för
Dalregementet
• Volontär vid 7 månaders
ålder (1774)
• Sergeant med rotelön vid
3 års ålder
• Fänrik med förarelön vid
5 års ålder
• Avsked vid 16 års ålder
• Slutade som
landshövding i Dalarna
(Hans Järta)
Tre bröder officerare
Gustavianska tiden 1772-1809
VOLONTÄR
• Carl Olof Lindström
från Äppelbo
• Fader: Fältväbel och
bataljonsadjutant
• Volontär vid 12 års
ålder (1779)
• Rustmästare 20 år
• Förare 23 år
• Avsked/återanställd
• Sergeant 40 år
• Avsked 50 år
Bror och två söner uoff
Slutsatser
• (a) Redan före Stora Nordiska kriget kom 1/3 av
underofficerarna från ett socialt mellanskikt.
• (b) Från Stora nordiska kriget rekryterades ungefär
hälften av underofficerarna från ett socialt mellanskikt.
• (c) Från Frihetstiden upptar ett socialt exklusivt skikt en
allt större andel av underofficerstjänsterna, de flesta som
gradpasserare, men några förblir underofficerare.
• (d) Allmogesönernas andel minskar i motsvarande mån,
först under Stora Nordiska kriget, sen med Frihetstiden.
Slutsatser
Forskningsproblem (1): Den svenska särlösningens
ursprung före 1800-talet.
• Den sociala arbetsdelningen hade inte fått fullt
genomslag i 1600-talets svenska armé.
• Befälsförlusterna under Stora Nordiska kriget gjorde att
rekryteringen från mellanskiktet ökade.
• Adelssöner och officerssöner besatte från Frihetstiden
en allt högre andel av underofficerstjänsterna. För de
flesta som ett led i officerskarriären.
Slutsatser
Forskningsproblem (2): Den svenska
särlösningens innehåll.
• Ett mellanskikt av lägre ståndspersoner,
lägre prästerskap, stadshantverkare,
bergsmän m m. Allt fler underofficerssöner.
• Ett socialt exklusivt skikt som dominerades
av adels- och officerssöner.
Slutsatser
Tidigare forskningen bekräftas:
• Wirilander: Släktskap
• Berg: Försörjningsinrättning
• Thisner: Ekonomin