Transcript NPF-symptom varierar med åldern

Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar ur ett
kvinnoperspektiv.
2012-04-25
Girls with Social and/or Attention
impairments
Svenny Kopp (2010)
Neuropsykiatri – vad är det?
Gränslandet mellan somatik och psykiatri
De svårigheter en människa har som har sin grund i
hur hjärnan arbetar och fungerar.
Stor variation finns beroende på vilka resurser en
individ har för övrigt.
Monica Nordlander
2015-04-13
Diagnostik en balans mellan
subjektiva bedömningar och objektivt
material.
En ökande medvetenhet –
mycket har hänt
Det tog tid!
Under de senaste 2 årtionden har ett växande andel
forskningsartiklar tydligt visat att NPF inte huvudsakligen är
manliga diagnoser
En del studier från vuxen psykiatriska kliniker visar att fler
kvinnor än män diagnosticeras (Almeida Montes et al.2007)
ADHD hos flickor/kvinnor anses som ett stort och allmänt
hälsoproblem (Staller & Faraone 2006)
Monica Nordlander
2015-04-13
Olika perspektiv kan resultera i olika
diagnoser
Monica Nordlander
2015-04-13
Flera diagnoser kan förekomma
Tourettessyndrom
Läs och skrivsvårigheter
AD/HD
Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar Autismspektrumsstörning
DAMP
Aspergersyndrom
Monica Nordlander
2015-04-13
ADHD diagnos könsskillnader
Rucklidge, J. Gender differences in attention-deficit/hyperactivity disorder;2010, 33 :357—373
◊
Flickor med ADHD fortsätter att underidentifieras genom bristfällig eller felaktig
remittering
◊
Mycket talar för att endast de mest funktionsnedsatta flickorna remitteras till klinik.
◊
De flickor som utreds har större svårigheter än pojkarna ( Nydén, Hjelmquist,
Gillberg 2000)
◊
Detta försvårar ytterligare tolkningen av de forskningsresultat som framkommit
Monica Nordlander
2015-04-13
Vad innebär det att ha NPF?
 Det innebär att ha ett lite annorlunda funktionssätt
 Det gäller kognitivt, kontroll av känslor, energinivå och
beteendet
 Problem med att utföra det man egentligen vet man borde
göra
 Det innebär svårigheter inom många funktionsområden, vars
betydelse varierar utifrån ålder och miljö
Monica Nordlander
2015-04-13
Allmänt om ADHD hos flickor.
∞ Flickor får oftast diagnos senare än pojkar och oftare i tonåren
∞ Pojken med ADHD är den vanliga ” ADHD-pojken” medan flickan är den
ovanliga ”ADHD–flickan”
(Gaub & Carlson 1997)
∞ Forskning och kunskap om ADHD hos flickor ökar, men fortfarande är
den mesta forskning baserad på pojkar
∞ Kriterierna är uppgjorda efter pojkars ADHD symptom i åldern 7-11 år (det
förs en diskussion om färre kriterier skall krävas för flickor eller kriterierna
ändras) (Barkley & Biederman, Quinn & Nadeau 2002, Jenova & Ohan)
∞ Omgivningen tenderar att bedöma flickor och pojkars psykiska symptom
olika (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003, Jackson 2004,Gardner 2002, Bussing 2003)
∞ Flickor med ADHD behandlas i mindre utsträckning med farmaka än
pojkar med ADHD (Angold 2000, Miller 2004)
∞ Flickor har lägre självkänsla än pojkar med ADHD (Rucklidge & Tannock 2001, Quinn & Wigal
2004)
Monica Nordlander
2015-04-13
Förekomst av ADHD
Populationsstudier 1999-2005 på skolbarn
ADHD hos flickor (Kopp, Pettersson, Hellgren, Rehnqvist, 2005 SBU-rapport)
Förekomsten varierar mellan 2-5% hos flickor (1.5-10.3% , 6-18 år)
Totalt 5-8%
Könskvot varierar mellan 1.1:1 – 3.7:1 (pojke:flicka)
Jämn förekomst av ADHD i barndom och ungdomsår för flickor medan pojkar har
den högsta förekomsten mellan 7-11 års ålder
Monica Nordlander
2015-04-13
Centrala begrepp - i flera sammanhang och
miljöer över tid fast på olika sätt
 Aktivitet - myror i kroppen, springer omkring, på högvarv
psykomotoriskt
 Impulsivitet - kan inte vänta på sin tur, avbryter andra,
hamnar ofta i bråk, stör andra
 Uppmärksamhet - ouppmärksam, kan ej fokusera, svårt att
lyssna, ingen uthållighet, lättdistraherad
 Mentalisering
Theory of mind
 Central Coherens
att kunna sammanföra delar till en helhet , associera, kategorisera, generalisera,
 Exekutiva funktioner - Svårigheter med planering,
genomförande, organisation av erfarenheter,
korttidsminne
Monica Nordlander
2015-04-13
Monica Nordlander
2015-04-13
Exekutiva funktioner
•
Prioritering, aktivering
•
Fokusering, skifta fokus, behålla fokus
•
Reglering av vakenhet, orka hålla ut, processhastighet
•
Arbetsminne
•
Kontroll självreglering
•
Strategibyte – när det inte blir som jag tänkt mig
•
Exekutiva funktioner mäts bl.a. med psykologiska test. Ex WISC-IV, WAISIII, D-KEFS
•
Funktionsutredning.
Monica Nordlander
2015-04-13
Vanligt förekommande karaktärsdrag
Ex.
Temperamentsutbrott
Stresskänslighet
Organisationssvårigheter, planering, övergångar
Snabba och kraftiga förändringar i sinnesstämningen
Ojämn begåvningsprofil
Svårt med flexibilitet och anpassningsförmåga
Monica Nordlander
2015-04-13
Vanligt förekommande problematik
Ex.
Ofrivilligt utanförskap
Motoriska svårigheter, perceptionsstörningar
Dyslexi /Dyskalkuli
Minnesstörningar
Ångest
Depression
Missbruk
Kriminalitet
Psykisk ohälsa
Monica Nordlander
2015-04-13
Symtom under skolåldern

Pratar mycket

Är glömsk







Argumenterar
Oorganiserad
Läxproblem
Dagdrömmer
”Svårstartad”
Utanför i klassen
Svårväckt

Huvudvärk

Hänger inte med i skolan
Monica Nordlander

Ofta snabba och häftiga
aggressionsutbrott

Rastlös

Fritidsproblem

Hamnar ofta i konflikter

Svårt att arbeta självständigt

Skolk

Riskbeteenden

Motivationsbrist

Drar sig undan
2015-04-13
Diagnostik och det svåra med flickor.
•
DSM IV-TR kriterierna
•
Symtomdebut före 3års (Autism) och 7 års ålder( ADHD) – svårt upptäcka flickorna
•
Problem i minst två miljöer ex skolan och hemmet
•
Kriterierna satta efter pojkar 6 –11 år (ADHD).
•
Bättre yt-fungerande
•
Fungerar oftast optimalt i en till en situation ( psykologtestning)
Monica Nordlander
2015-04-13
Hyperaktivitet hos flickor med ADHD
Flickprojektet 1999-2001
o Rastlös och rör sig mycket, men lämnar sällan sin plats
i skolan
o Pillande, skrivande, kladdande, tuggande
o ”Hyperpratar”
o Hyperreagerar
o Hypersocial (vet vad alla gör, Facebook, bloggar)
o Lämnar aktiviteter, låg uthållighet (matbordet)
o Pedantiskt städande
o ”Tanketrängsel”
Monica Nordlander
2015-04-13
NPF-symptom varierar med åldern
Vanliga svårigheter hos flickor med NPF under
späd- och småbarnsåren
 *sömnproblem
 lyssnar inte
 *skrikighet
 *”ilskeutbrott”
 glupsk
 ”svår att handskas med ”
 inte nöjd
 konflikter med andra barn
 måste bäras extra
 känslig för kläder som
mycket
sitter åt
 överaktiv
*Regulatoriska problem
Monica Nordlander
2015-04-13
NPF associerade symptom i tonåren
 Energilöshet- får inget gjort
 Misslyckas med att göra
självständigt skolarbete
 Skolkar
 Häftiga oförutsedda/ kraftiga
humörsutbrott
 Bristande ADL
 Tvångsmässigt kravundvikande
 Icke godkända betyg
 Svårt med motivation, krav och
ansvar
 Sömnsvårigheter
 Kamratkonflikter eller få kamrater
 Konflikter hemma
Monica Nordlander
2015-04-13
Risker för flickor med NPF
 Skolmisslyckande (Hinshaw,
Biederman)
 Svårt i arbetslivet.
 Egen föräldraroll
 Mobbning (Kopp,Berg-Kelly&
Gillberg, 2010)
 Rökning (Biederman, Kopp, BergKelly & Gillberg, 2010)
 Annat missbruk speciellt i
kombination med
uppförandestörning
Monica Nordlander
 Tidig tonårsgraviditet (Barkley
1994)
 Antisocial utveckling (Biederman
et al. 2006)
 Sexuella beteendeproblem
tillsammans med uppförandestörning (Monuteaux, Faraone,
Gross, Biederman 2007)
 Ätstörning, depression och
bipolär sjukdom
 Att inte får rätt hjälp. Trots
upprepade vårdkontakter.
2015-04-13
Andra psykiska problem vid NPF
• Högst förekomst bland kliniska fall
- Dyslexi
• - Trotssyndrom hos barn
- Beteendestörning, tidig kriminalitet
- Depression
- Bipolär sjukdom
- Ångeststörning
- Tics
- Annan NPF diagnos 30% av flickorna i projektet m ADHD har autistiska
drag ( Kopp 2010)
Monica Nordlander
2015-04-13
Differentialdiagnostik – Vad kan det
annars vara?
Normala barn – ”omogna i sin utveckling”
Stressade barn och vuxna
Omvårdnadssvikt för barn, sociala problem, svåra
livshändelser
Anknytningsproblem hos barn
PTSD
Depression
Bipolär sjukdom
Somatisk sjukdom
Autism, Asperger, Tourettes
Monica Nordlander
2015-04-13
Vad vet vi om skillnader mellan flickor med
ADHD och flickor utan ADHD
 Skolprestationer
 Kamratproblem
(Biederman 1999, Hinshaw 2002)
(Berry 1985, Hinshaw 2002, Blachman 2002, Mikami 2003)
 Självkänsla och svårigheter att tygla sitt beteende
(Blachman2002,Thurber 2002)
 Oftare utsatta för auktoritär föräldrauppfostran
(Hinshaw 2002)
 Mer språkliga svårigheter (Hinshaw 2002)
 ADL-Mässigt mer omogen. (NPF)
Monica Nordlander
2015-04-13
Diagnostiska svårigheter – många
förklaringsmodeller.
o Förskoleflickor med extrem hyperaktivitet
o Utagerande tonårsflickor
o Traumatiserade flickor
Svår ålder att utreda flickor med ADHD 14-16
år
Monica Nordlander
2015-04-13
Se bortom pålagringarna – vad är grogrunden till
svårigheterna som uppstår i vardagen?
Rädslor, ångest
Kriminalitet
Sömnstörningar Kontaktsvårigheter
tvångsmässighet
Ilska
Utanförskap
Svårbehandlad
Missbruk
Sysslolöshet
Aktivitetsnivå
Mentalisering
Begränsningar i fantasi
Central coherens
Exekutiva funktioner
Uppmärksamhetsstörning
Tidiga och bestående tecken
AD/HD, ASD, Tourettes
Monica Nordlander
2015-04-13
Utvecklings- och beteende skillnader mellan flickor och pojkar
som skulle kunna ha en inverkan på upptäckten av ADHD symtom
hos flickor
≈ Flickor utvecklas tidigare än pojkar både socialt, språkligt (18 mån.) och
finmotoriskt
≈ Pubertetsutvecklingen är i genomsnitt 18 månader tidigare hos flickor än
pojkar
≈ Pojkar får högre poäng (större problem) på skattningsskalor på de flesta
områden som mäter problem (Kadesjö 2004, Korkman 2004)
≈ Pojkar och flickor har olika lekstil (Macoby& Jacklin 1974, Macoby 1998)
≈ Pojkar är mer dominerande och mer aggressiva både språkligt och fysiskt
(Björkvist et al 1992)
Monica Nordlander
2015-04-13
Omgivningens bedömning av ADHDsymptom hos flickor och pojkar
≈ Lärare bedömde att flickor hade mindre ADHD svårigheter än
pojkar (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis
2003)
≈ Lärare tolkade oftare pojkars trotsiga beteende som ADHD och
flickors ADHD symptom som trotsbeteende (Jackson 2004)
≈ Lika symptom hos pojkar och flickor bedömdes olika av
barnläkare (Gardner 2002)
≈ Föräldrar såg lika stora svårigheter men utredde sonen 5 ggr
oftare än dottern (Bussing 2003a)
≈ Mödrar hade olika förklaringar på orsak till döttrar och söners
ADHD symptom (Bussing 2003b)
≈ Lärare upplevde större svårigheter att handskas med pojkar än
med flickor med samma ADHD symptom ( Maniadaki 2006)
Monica Nordlander
2015-04-13
Flickor med ASD
 Mer allmänna psykiska besvär än pojkar
- Ångeststörning, ätstörning, depressivitet
 Upptäcks senare, bättre ytfungerande
 Har något större social kompetens än pojkar
 Särintressen kan handla om husdjur, hästar men inte lika
uttalade särintressen som vissa pojkar med Asperger
 Skaffar sig ”hjälpjag” bland kamrater
 Har ofta haft AD/HD-liknande problem tidigare
 Vanligt att man får ompröva AD/HD-diagnos från barndomen när
flickorna blir äldre för att istället sätta Aspergerdiagnos
Monica Nordlander
2015-04-13
2015-04-13
Att leva med en tonårig flicka med ADHD
Ständig vara i tjänst dygnet runt, leva på gränsen av sin förmåga
 Behövde väcka flickan, se till att hon kom
ur sängen
 Se till att hon tog sin medicin
 Hjälpa henne ur svåra situationer
 Ringde mödrarna många ggr per dag
 Måste släppa allt för händer för att se till
så att hon inte gick igång
 Svårt att resa iväg för mödrarna för att
flickan inte trygg med ngn annan
Monica Nordlander
2015-04-13
Att leva med en tonårig flicka med ADHD
forts.
 Föräldrarna kunde inte lita på att flickan gjorde bra val
kände sig trygg med ngn annan
 Flickans välmående kunde växla på sekunden
 Mödrarna kämpade med att försöka leva ett ” normalt
familjeliv”
 Inte ovanligt med fysisk ”misshandel” och grova
förolämpningar gentemot modern
 Flera mödrar hade utvecklat stressrelaterade
sjukdomar eller kroniska smärtsyndrom
 Mödrarna hade kämpat för att komma till utredning
(tagit flera år)
 Småbarnstiden tar aldrig slut.
Monica Nordlander
2015-04-13
Tonårsflickor med ADHD och socialt samspel
 Svårt modifiera sitt sociala beteende till skiftande sociala
behov
 Långsamma att uppfatta sociala koder vilket
ökar risken för missförstånd
 Missbedömer situationen p.g.a impulsivt, snabbt (felaktigt)
beteende, som då är grundat på för lite information
 Mer lättstressade vilket leder till sämre omdöme/val
Monica Nordlander
2015-04-13
Tonårsflickan med ADHD har
svårare att leva upp till det
förväntade kvinnliga beteendet
Hennes impulsivitet, högljuddhet och snabba
humörsvängningar gör att omgivningen lättare dömer ut
henne
Monica Nordlander
2015-04-13
ADHD och östrogen
 Många kvinnor med ADHD bekräftar att de mår som bäst under
tiden de var gravida (Quinn & Nadeau, 2002)
 ADHD symptom rapporteras försämras under menopausen
(Quinn 2005)
Monica Nordlander
2015-04-13
Utmaningar att vara medveten om.
Annorlunda socialiseringsmönster och
annorlunda specialintressen, kvinnor
som utreder kvinnor?
Monica Nordlander
2015-04-13
Socialinteraktion kräver mycket energi.
 Underförstådda meningar, dolda agendor.
 Vad används rasten till?
 Intrycksvila.
” Jag har inga sociala muskler. Därför blir jag fort trött
tillsammans med andra”
Gunilla Brattberg
Monica Nordlander
2015-04-13
Sammanfattningsvis om flickor med NPF
◊ För få flickor remitteras och utreds
◊ Beakta funktionsnedsättningen vid bedömning
◊ Utred brett! Ångest, depression, ätstörning och autistiska drag
◊ Använd könsnormerade skattningsskalor
◊ Öka/inför ett Genusmedvetande/tänkande
◊ Fråga om övergrepp
◊ Studier bör sträva mot jämn könsfördelning
Monica Nordlander
2015-04-13
Hur kan vi hjälpa flickor med NPF
◊ Lyssna på vad föräldrarna säger.
◊ Ju äldre flickan är desto längre tid har hon misslyckats, och har sämre
självförtroende
◊ Utred oftare och tidigare och helst före 14 års ålder
◊ Uppmärksamma varningsklockor!
 Flickor som skolkar, inte lämnar in arbeten i tid, inte deltar i
 gymnastik, röker, har problem med kamrater, är påtagligt trötta efter
skoldagen, använder ofta standardsvar.
 Flickor som har svårt med förändringar – bästisen flyttar, stadieövergång,
vikarie i skolan.
◊ Ställ frågan VARFÖR hon beter sig som hon gör.
Monica Nordlander
2015-04-13
Starka sidor
 Begåvning
 Idérikedom
 Minnet
 Nyfikenhet
 Ungdomlighet
 Observant
 Ärlighet
 Associationsrik
 Spontanitet
 Innovatör
 Kreativitet
 Noggrannhet
 Mm.
Monica Nordlander
2015-04-13
Vänta inte för länge!
Se svårigheterna i tid!
Sluta prata om barn med NPF. Prata
istället om flickor med NPF och pojkar
med NPF (Kopp)
Monica Nordlander
2015-04-13
Kvinnor som hjälper oss att förstå:
Gunilla Gerland
Gunnel Norrö
Gunilla Brattberg
Temple Grandin
Hanna Danmo Källman
Lotta Abrahamsson
mfl.
Alla andra som generöst delar med
sig av sitt omvärldsbild
Monica Nordlander
2015-04-13