Transcript Dias nummer 1 - Strandmøllen

Kurs 1, Allmän kunskap om gaser
Välkommen till kurs 1
Dette kursus giver dig allmän kundskap om gaser.
Kurset er et e-learningskursus, der giver dig mulighed
for at gennemføre kurset, når du har tid og i det
tempo, der passer ind i din arbejdsdag.
Kurset er inddelt i 4 kapitler. Hver kapitel kan læses
separat.
Når alle kapitler er gennemlæst, skal du gennemføre
en test. Såfremt testen er besvaret korrekt, skal du
indtaste dine data, samt e-mailadresse.
Du vil herefter få tilsendt dit certificat pr. mail.
God fornøjelse.
Start dit kursus
Strandmøllen/ver. 2011/02
KURS 1
Kapitel 1: Allmän kunskap om gaser
Kapitel 2: XXXXXX
Kapitel 3: XXXXXXXXXX
Strandmøllen/ver. 2011/02
Materias olika tillstånd
I princip all materia vi känner kan uppträda tre olika former:
• Fast
• Flytande
• Gasformig
Tillståndet beror på tryck & temperatur, detta gäller inte minst för
gaser
Strandmøllen/ver. 2011/02
Vad består atmosfärisk luft av?
I huvudsak innehåller den atmosfäriska luften vi andas varje dag
följande gaser:
78 % nitrogen (kväve)
21 % oxygen (syre)
1 % argon
Gaserna i luften måste separeras för att kunna användas inom olika
områden.
Strandmøllen/ver. 2011/02
Hur utvinner man
gaserna från luften?
För att kunna separera och utvinna luftens olika gaser använder
man en luftgasanläggning.
Råvarorna man behöver är atmosfärisk luft och elektricitet.
> BILD FRÅN EJBY
Strandmøllen/ver. 2011/02
Hur går fungerar en luftgasanläggning?
När du klickar på knappen nedan kommer du att få hur se hur en
luftgasanläggning fungerar.
KNAPP > ANIMATION
Strandmøllen/ver. 2011/02
Olika kokpunkter för olika gaser
Nu har du sett hur en luftgasanläggning fungerar. Det är alltså
tack vare att nitrogen, oxygen och argon har olika kokpunkter
som de kan separeras från varandra.
Med kokpunkt menas vid den temperatur då gasen övergår från
gasform till flytande form.
Strandmøllen/ver. 2011/02
Kokpunkterna
Nitrogen (kväve): - 195,9 °C
Argon: - 185,9 °C
Oxygen (syre): -183 °C
Strandmøllen/ver. 2011/02
Vad används de olika gaserna till?
Nitrogen, oxygen och argon används inom många olika områden.
I de kommande stegen kommer du att få reda på mer om de
vanligaste användningsområdena för de olika gaserna, men det
finns fler användningsområden än de som vi tar upp här.
Strandmøllen/ver. 2011/02
Nitrogen
Nitrogen har nyttiga köldegenskaper, det används bland
annat inom vården
- vid kryobehandling, t ex när man tar bort vårtor genom att frysa
dem
- för att frysa och förvara prover, t ex vävnadsprover, blod,
spermier med mera
Fler exempel anges i nästa steg
Strandmøllen/ver. 2011/02
Nitrogen
Nitrogen används också
- för att snabbt frysa livsmedel som då behåller en högre kvalitet
- krymppassning: när två delar av metall skall fogas samman utan
bultar eller skruvar. Genom att frysa ner metallen krymper denna
så att delarna kan fogas samman, när man sedan tinar upp den
sammansatta enheten igen expanderar metallen och vi får en
väldigt stark sammanfogning
Strandmøllen/ver. 2011/02
Oxygen
Oxygen används bland annat inom sjukvården
- som ett läkemedel för att behandla eller förebygga akut eller
kronisk hypoxi
- som drivgas vid nebulisation
- som en del av färskgasflödet vid anestesi eller intensivvård
- för att behandla dykarsjuka
Fler användningsområden för oxygen i nästa steg
Strandmøllen/ver. 2011/02
Oxygen
Oxygen används också
- för att producera stål
Genom att spruta in oxygen under tryck i det smälta järnet kommer den
största delen av den oönskade kolet som finns i järnet att försvinna. Om
man inte får bort det mesta av kolet skulle det järn man fått i princip
vara obrukbart. Sådant orent järn innehåller cirka 4% kol och när det
stelnar blir det poröst och går väldigt lätt sönder.
Strandmøllen/ver. 2011/02
Argon
Argon används bland annat inom
- svetsning, där argon bidrar till att skapa en syrefri sköld, annars
skulle den varma metallen reagerar med luftens syre
- stålindustrin, argon används för att röra om i den smälta metallen
då man tillverkar stål
- belysning, argon används i våra glödlampor, i högenergilysrör och
i fyrens ljuskälla
Strandmøllen/ver. 2011/02
Tekniska gaser
Vi har nu studerat de gaser vi utvinner från den atmosfäriska
luften – nitrogen, oxygen och argon.
Gaser som istället framställs genom industriella processer kallas
med ett samlingsnamn för tekniska gaser.
Strandmøllen/ver. 2011/02
Olika tekniska gaser
-
Exempel på tekniska gaser är
Koldioxid
Acetylen
Propan
Helium
Hydrogen
Strandmøllen/ver. 2011/02
Koldioxid inom vården
Koldioxid är en teknisk gas som används inom sjukvården vid
kirurguiska ingrepp. Vid laparoskopiska ingrepp (titthålskirurgi)
fyller man upp kroppens hålrum med koldioxid för att ge kirurgen
bättre sikt och utrymme och därmed bättre kontroll under
ingreppet.
Koldioxid som används på det här sättet är klassad som en
medicinteknisk produkt och skall vara CE-märkt.
Strandmøllen/ver. 2011/02
Gasernas relativa vikt
Olika gaser väger olika mycket i relation till den vanliga atmosfäriska
luften. Atmosfärisk luft är referenspunkt för gasens vikt och därmed ges
värdet 1,0.
En gas som är lättare än luften har ett värde under 1,0 medan en gas
som är tyngre än atmosfärisk luft har ett värde över 1,0.
En gas som är lättare än luft kommer att stiga (t ex helium i ballonger)
medan en gas som är tyngre än luft kommer att sjunka (t ex koldioxid).
Strandmøllen/ver. 2011/02
Gasernas relativa vikt
Tabell över gasers relativa vikt i förhållande till atmosfärisk
luft vid konstant temperatur
•
•
•
•
•
•
•
Helium 0,14
Acetylen 0,91
Nitrogen 0,97
Atmosfärisk luft 1,0
Oxygen 1,11
Argon 1,38
Koldioxid 1,53
Strandmøllen/ver. 2011/02
Gasernas relativa vikt
Relationen som anges i tabellen stämmer enbart om luft och gas
har samma temperatur.
Ju varmare en gas är, desto lättare är den
Ju kallare en gas är, desto tyngre är den.
Strandmøllen/ver. 2011/02
Hur klassificeras gaserna?
Gaser kan klassificeras på olika sätt, här tittar vi närmare på hur gaserna
är klassificerade utifrån ett säkerhets-perspektiv där vi också anger
vilka risker som finns när man hanterar de olika gaserna.
•
•
•
•
•
Gaserna delas in i följande grupper
Inaktiva
Oxiderande
Brännbara
Giftiga
Frätande
Strandmøllen/ver. 2011/02
Gaserna i de olika grupperna
Inaktiva: Argon, Nitrogen, Koldioxid
Oxiderande: Oxygen, Lustgas (Dinitrogenoxid)
Brännbara: Acetylen, Hydrogen, Propan
Giftiga: Ammoniak
Frätande: Ammoniak, Svaveldioxid
Strandmøllen/ver. 2011/02
Inaktiva gaser
Inaktiva gaser: Argon, Nitrogen, Koldioxid
Med en inaktiv (även kallad inert) gas menas att gasen är en
ädelgas som inte ingår en kemisk förening med andra ämnen.
RISK
Risk för kvävning eftersom gasen kan tränga undan luften och
därmed syret som vi människor måste ha för att kunna andas
Strandmøllen/ver. 2011/02
Oxiderande gaser
Oxiderande gaser: Oxygen, Lustgas
Med oxiderande gas avses en gas eller gasblandning som,
vanligtvis genom att avge syre, kan förorsaka eller bidra till
förbränning av andra ämnen i högre grad än vad luft kan göra.
RISK
Underhåller och understödjer förbränning. Material som i normala
fall inte är brandfarliga blir brandfarliga om halten oxiderande gas
i materialet ökar.
Strandmøllen/ver. 2011/02
Brännbara gaser
Brännbara gaser: Acetylen, Hydrogen, Propan
Med en brännbar gas menas att gasen har ett högt energiinnehåll
och lämpar sig väl till förbränning då man vill åstadkomma en
hög temperatur (t ex inom svetsning)
RISK
Risk för explosion, risk för kvävning
Strandmøllen/ver. 2011/02
Giftiga gaser
Giftiga gaser: Ammoniak
Med en giftig gas menas en gas som kan ge skador på kroppen
vid inandning
RISK
Risk vid inandning
Strandmøllen/ver. 2011/02
Frätande gaser
Frätande gaser: Ammoniak, Svaveldioxid
Med en frätande gas menas en gas som kan ge frätskador på
huden
RISK
Risk vid kontakt med en frätande gas
Strandmøllen/ver. 2011/02
Förpackningar & leveranssätt
Gaser förpackas i huvudsak på tre olika sätt
1. I en tank eller kärl, gäller flytande gas
2. I en gasflaska
- komprimerad, alltså gasformig
- kondenserad, gas i vätskeform
3. I fast form, t ex torr-is
Strandmøllen/ver. 2011/02
Förpackning av flytande gas
De flytande gaserna förvaras i tankar av olika storlekar eller i
mindre, portabla kärl
Fördelen med att paketera och leverera gasen i flytande form är
att den tar mycket mindre plats än om man skulle förpacka
motsvarande mängd gas i gasform.
1 liter flytande gas motsvarar cirka 840 liter gas i gasform
(beroende på vilken gas det gäller)
Strandmøllen/ver. 2011/02
Förpackning av flytande gas
Oxygen till sjukhuset kommer oftast i flytande form
Den syrgas du får från uttaget i väggen på ditt sjukhus, den kommer
oftast ifrån en tank med flytande oxygen som är uppställd någonstans
på sjukhusområdet.
Flytande oxygen omvandlas till gasformig oxygen genom så kallade
förgasare, där nedkyld, flytande oxygen värms upp igen och övergår till
gasform.
Oxygen i gasform kan sedan distribueras i rörledningar till din avdelning.
Strandmøllen/ver. 2011/02
Förpackning av flytande gas
En del gaser i flytande form paketeras i gasflaskor
Det tydligaste exemplet på detta är lustgas som fylls på flaskor.
Vätskan i flaskan kondenserar och övergår i gasform. Det är i
gasform som patienten kommer i kontakt med lustgas, t ex under
en förlossning.
Har du en gasolgrill hemma fungerar det på samma sätt.
Gasolen kondenserar till gasform.
Strandmøllen/ver. 2011/02
Förpackning av komprimerad gas
Den vanligaste förpackningen är gasflaskan
Gas fylls ofta på gasflaskor. För att få plats med så mycket gas som
möjligt fylls flaskan under tryck, gasen komprimeras. Det vanligaste
trycket är 200 bar.
Det faktiska innehållet i flaskan (antal liter gas) får man genom att
multiplicera flaskans storlek i liter med trycket i bar.
Exempel: En full flaska med oxygen - flaskans volym är 5 liter och
trycket är 200 bar - innehåller 1000 liter gas.
Uträkning: 5 x 200 = 1000
Strandmøllen/ver. 2011/02
Förpackning av gas i fast form
En del gaser är i fast form
Det bästa exemplet på detta är torr-is. Torr-is är koldioxid i fast
form med en temperatur på
-78°C. Den används bland annat till att tillfälligt förvara och
transportera värmekänsliga prover inom eller mellan sjukhus.
Torr-is går att få i form av block eller pellets. Hur förpackas den??
Hur lagras den??
Strandmøllen/ver. 2011/02
Leveranssätt
Gaserna transporteras på olika sätt
Flytande gaser transporteras via tankbilar eller tanktrailers, mindre
kärl på lastbilar
Gasflaskor skickas på lastbilar med flak.Medi-cinska gaser måste
alltid transporteras på en täckt lastbil. Gasflaskorna måste alltid
vara väl förankrade på lastbilen.
Torr-is levereras ???????
Strandmøllen/ver. 2011/02
Strandmöllen Academy
Test kurs 1
Allmän kunskap om gaser
Instruktioner till kursdeltagaren
Instruktioner till kursdeltagaren
Instruktioner till kursdeltagaren
Instruktioner till kursdeltagaren
KNAPP - Starta testet
Strandmøllen/ver. 2011/02
2015-04-13
35