Skolverket: Jan Lindblom och Birgitta Gladh Carlsson

Download Report

Transcript Skolverket: Jan Lindblom och Birgitta Gladh Carlsson

Särvux-pedagogernas rikskonferens 2011
Jan Lindblom
Birgitta Gladh Carlsson
Särvux-pedagogernas rikskonferens 2011
Förändringar inom särvux
– Ny skollag
– Lärlingsutbildning
– Översyn kursplaner
grundläggande särvux
– Den framtida gymnasiesärskolan
På väg mot VUX 2012
Reformer för ökad måluppfyllelse
• En ny skollag
• Ny betygsskala
• Tydligare ämnes- och kursplaner
• Utökad uppföljning
• Ny lärarutbildning och lärarlegitimation
Mer information
Vuxenutbildningens grundbultar
• Vuxnas lärande och utvecklingen av
vuxenutbildningen (prop 2000/01:72) med
mål och strategier är vuxenutbildningens
utvecklingsdokument.
Aktuellt inom vuxenutbildningen
• Grundläggande vuxenutbildning
• Grundläggande Särvux
• Sfi
• Betygsrätt
• Sfi på folkhögskola
Styrkedjan
Riksdagen
Regeringen
Kursplan
Regeringen
och Skolverket
Struktur
Kapitel 1-7
Gemensamma
för alla
eller flera
verksamheter
Kapitel 8-22
Utbildning
inom
skolformer
och fritidshem
Kapitel 23-29
Tillsyn,
överklagande
m.m.
Namnändringar
Huvudpunkterna i dagens skollag behålls, viss
terminologi ändras, t.ex:
- vuxenutbildning för utvecklingsstörda →
särskild utbildning för vuxna
- svenskundervisning för invandrare →
utbildning i svenska för invandrare
- intagning → antagning
Validering
• Gäller samtliga skolformer i
vuxenutbildningen
• Den som vill ska få resultatet av en
validering skriftligt
• Dokumentationen ska kunna rättas
eller ändras
Intyg
•
Inom alla skolformer
•
Individens möjlighet
•
Huvudmannens informationsansvar
Vilka krav ställs i Skollagen på
individuella studieplaner?
• För varje elev
• Den enskildes utbildningsmål och
planerade studieomfattning
• Alla skolformer inom
vuxenutbildningen, även sfi
Studie- och yrkesvägledning
tillgänglig?
• Alla skolformer
• Vill börja studera
• Studie- och yrkesvägledare ska
ha en utbildning avsedd för
sådan verksamhet
Studie- och yrkesvägledning
Bikupa
• Vad innebär förändringarna
i Ditt arbete?
Lärlingsutbildning för vuxna
Förordning om statsbidrag för lärlingsutbildning för
vuxna; SFS (2010:2016)
Start tidigast 1 juli 2011
Särskilt statsbidrag 2012 – 2014
•
•
•
•
För att finansiera lärlingsutbildningen
För att finansiera ersättning till arbetsplatser
För att finansiera handledarutbildning
5 900 platser - 566 milj. kr aviserade i BP
Lärlingsutbildning för vuxna
Förutsättningar:
Yrkesutbildning inom gymnasial vuxenutbildning för
utvecklingsstörda
•
•
minst 20 veckor och som mest 2 år
genomförs till övervägande del på en arbetsplats
Lärlingsutbildning inom särvux
Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning 2011
• 46 ansökningar från kommuner, enskilt och i
samverkan
• 288 utbildningsplatser 2011
• Ansökan för 2012 senast 14 oktober
Lärlingsutbildning inom särvux
Fordon
2011
23
Handel och
administration
HVP
2011
24
2011
72
HR
IP
Media
2011
2011
2011
71
39
10
Naturbruk
2011
23
Special
2011
26
Sa 2011
288
Sa 2012
280
Förändringar i vuxenutbildningen
Uppdrag: Översyn av kursplanerna
för viss vuxenutbildning
• Översyn av kursplanerna för
grundläggande vuxenutbildning (komvux)
och grundläggande vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux)
• Ny betygsskala för grundläggande
komvux, grundläggande särvux och sfi
Uppdrag: Översyn av kursplanerna
för viss vuxenutbildning
•
Beräkna verksamhetspoäng för kurser inom
grundläggande komvux.
•
Utreda möjligheten att använda
verksamhetspoäng som mått på studieomfattning
inom sfi.
Uppdrag: Översyn av kursplanerna
för viss vuxenutbildning
• Lämna andra förslag som har
samband med kursplanerna och
deras funktion som nationellt
styrinstrument för
vuxenutbildningen.
Uppdrag: Översyn av kursplanerna
för viss vuxenutbildning
”I arbetet måste hänsyn tas till den flexibilitet
och den anpassning till vuxnas behov som
tillämpningen av kursplaner i
vuxenutbildningen kräver.”
(från uppdraget)
Uppdrag: Översyn av kursplanerna
för viss vuxenutbildning
Experter särvux
Maude Sundin Edlund
Barbro Färdeman Lund
Birgitta Gladh Carlsson
Granskande roll
Eva Lundgren
Sylvia Tutzauer Lindqvist
Caroline Foss
huvudskrivare
skrivare
expert
Skollagen om betyg
Grundskolan
Komvux på
grundläggande nivå
10 kap, 20§
När betyg sätts
efter det att ett
ämne har
avslutats ska
betyget
bestämmas med
hjälp av
bestämda
kunskapskrav
20 kap, 27§
Betyg på kurser i
utbildning på
grundläggande nivå ska
grundas på en
bedömning av elevens
kunskaper i förhållande
till såväl uppställda
kunskapsmål i kursplaner
som betygskriterier…
Komvux
gymnasial nivå
20 kap, 27§
…Betyg i kurser i
utbildning på
gymnasial nivå ska
grundas på en
bedömning av
elevens kunskaper i
förhållande till såväl
uppställda
kunskapsmål i
ämnesplaner som
kunskapskrav
Skollagen om betyg
Grundsärskolan
Grundläggande
särvux
Komvux
gymnasial nivå
11 kap, 23§
När betyg sätts
efter det att ett
ämne har avslutats
ska betyget
bestämmas med
hjälp av bestämda
kunskapskrav
21 kap, 20§
Betyg ska grundas på
en bedömning av
elevens kunskaper i
förhållande till såväl
uppställda
kunskapsmål i
kursplaner som
betygskriterier…
20 kap, 27§
…Betyg i kurser i
utbildning på
gymnasial nivå ska
grundas på en
bedömning av
elevens kunskaper i
förhållande till såväl
uppställda
kunskapsmål i
ämnesplaner som
kunskapskrav
Uppdrag: Översyn av kursplanerna
för viss vuxenutbildning
Utarbeta betygskriterier
för betygsstegen A,C
och E
Lämna förslag på
betygskriterier A,C
och E för sfi
Ny betygsskala
A
B
C
D
Betyget D innebär att betygskriterierna för E och till
övervägande del för C är uppfyllda
E
Betyget E innebär att betygskriterierna för E är
uppfyllt i sin helhet
Nya ämnesförslag
Hem- konsumentkunskap
Teknik
Förslag namnändring
Individ och samhälle
Verklighetsuppfattning
och omvärldskunskap
Natur och miljö
Kommunikation
Språk och kommunikation
Paus
Bensträckare på plats
Förändringar i vuxenutbildningen
Reviderade kursplaner för särskild utbildning för
vuxna på grundläggande nivå motsvarande
grundsärskolan
KURSPLANER 2012
Grundsärskolans fastställda
kursplaner - en utgångspunkt
Samma struktur som övriga
skolformer
Kunskapsutveckling och
kunskapskrav betonas
Staten ställer tydligare krav på
utbildningen
Reviderade kursplaner för särskild utbildning för vuxna på
grundläggande nivå motsvarande grundsärskolan
Kursplaner 2008
Kursplaner 2012
Ämnets syfte och karaktär
Ämnets roll i utbildningen
Syftestext med en
sammanfattning om vilka
förmågor undervisningen ska
utveckla hos eleverna
Mål som eleverna ska ha uppnått
efter avslutad kurs
Centralt innehåll
Kunskapsbedömning
Kursplaner 2008
Kursplaner 2012
Utbildning motsvarande grundsärskolan
Betygskriterier för betyget Godkänt
Betygskriterier för betygen
E, D, C, B och A
Utbildning motsvarande träningsskolan
Intyg om avslutad kurs
Grundläggande kunskaper
Fördjupade kunskaper
Syfte
Anger
vilka kunskaper som eleven ska utveckla genom
undervisningen
och
vad undervisningen ska bidra till
Beskriver
uppdraget till utbildningen i sammanfattande
punktform
vilka förmågor som undervisningen ska ge eleven
förutsättningar att utveckla
Centralt innehåll
Talar om vilket innehåll som undervisningen ska
behandla
Talar om vad men inte hur. Hur undervisningen
ska gå till är pedagogens val utifrån elevens
förutsättningar.
Ett antal kursplaner har det centrala innehållet
uppdelat i underrubriker med innehåll i
strecksatser för att ytterligare tydliggöra
uppdraget
Kunskapsbedömning
Utbildning motsvarande grundsärskolan
Progression
i talområdet,
medverkar… löser på ett delvis fungerande sätt… på ett väl fungerande sätt
Betygen D och B
Betyget D innebär att betygskriterierna för E och till övervägande del för C är
uppfyllda.
Betyget B innebär att betygskriterierna för C och till övervägande del för A är
uppfyllda.
Uppdrag: Översyn av kursplanerna
för viss vuxenutbildning
• Förslag på kursplaner –
Skolverkets webbplats i juni
• Möjligt att lämna synpunkter till
den 5 augusti
• Redovisning till Regeringskansliet
senast den 1 september.
Uppdrag: Översyn av kursplanerna
för viss vuxenutbildning
• Kurserna fastställs i den nya vuxförordningen
• Börjar tillämpas från den 1 juli
2012
Bikupa
• Vad innebär förändringarna i
kursplanerna för Din
undervisning?
Förändringar i vuxenutbildningen
Den framtida gymnasiesärskolan
- en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning
SOU 2011:8
Utredningens uppdrag i korthet
Gymnasiesärskolans framtida utformning, t.ex. avseende
– program och inriktningar
– gemensamma ämnen och kurser
– gymnasiesärskoleexamen
– urval och antagning
– elev- och föräldrainflytande vid val av skolform
Gymnasial särvux framtida utformning
Ökad samverkan mellan skolformerna
Ökad samverkan med arbetslivet
Utökad rätt att studera i annan kommun eller fristående
gymnasiesärskola
Riksrekryterandeutbildning
Uppdrag - Gymnasial särvux
Utredaren ska undersöka behovet av
•ett mer breddat utbildningsinnehåll
•yrkeskurser, yrkesträning och
verksamhetsträning
•studievägar som föreslås för gymnasiesärskolan
•föreslå en sådan breddning om utredaren finner
att behovet finns
Utredningens utgångspunkter –
gymnasial särvux framtida utformning
Personer med utvecklingsstörning liksom
andra ska ha möjlighet till fortsatt lärande
och utveckling även efter
gymnasiesärskolan.
Särskild undervisning för vuxna ( särvux)
– en roll vid sidan av folkhögskolor och
annan kursverksamhet.
Utredningens förslag och bedömningar - särvux
på gymnasial nivå
Möjlighet att ”läsa klart”
gymnasiesärskola
……………….
Gymnasiesärskolan kurs- och
poängindelad
Examensdokumentet visar att
eleven inte har nått
examensmålen för
gymnasiesärskolan
Fullfölja sina studier
Ett breddat utbildningsinnehåll
Orienteringskurser
Yrkesinriktade kurser
enstaka yrkeskurser
entreprenörskap
individuellt anpassad utbildning
Ingen utbildning på träningsnivå inom gymnasial
särvux
Utbildning inom
grundläggande särvux på
träningsnivå vara tillgänglig
även för elever som har
tidigare skolbakgrund
nya kommunikativa strategier
nya hjälpmedel
öka sin självständighet och delaktighet
träna sin förmåga att göra val
utbildningen kan göra vardagen mer
begriplig och hanterbar
Ingen egen examen inom särvux
fullföljer eleven sin
gymnasiesärskoleutbildning
– ett examensdokument
motsvarande det för
gymnasiesärskolan
Delkurser
möta specifika behov
flexibilitet
Arbetsplatsförlagt lärande bör
utvecklas i samverkan med
arbetslivet
Lärlingsutbildning bör ingå i de
nationella satsningar som görs
Tillfälligt stimulansbidrag
Skollagens formulering:
De med minst utbildning ska
prioriteras
Kommunerna aktivt verka för
deltagande
Skolverket bör få i uppdrag att
ta fram allmänna råd och
lärande exempel för att sätta
fokus på möjligheterna att
utveckla gymnasial särvux
Vad händer nu?
Arbete pågår på utbildningsdepartementet – prel.plan
Skriva en proposition utifrån utredningen med
hänsynstagande till inkomna remissvar.
Utbildningspolitiska samtal inom regeringen.
Lagrådet lägger fram sitt remissförslag i september.
Propositionen ska föreläggas riksdagen i oktober för
beslut.
Vad händer nu?
Förberedelser inom Skolverket
Program- och kursplanestruktur förbereds
Väntar på regeringsuppdrag att sätta igång att
fylla utbildningen med innehåll
Rekrytera skrivare och experter.
Särvux-pedagogernas rikskonferens 2011
Vad kan Du göra för att
förbereda Dig?