Transcript protokollsanmärkning

Så här funkar mötet - Kort om
sammanträdesteknik
Föredragningslista
• Ett antal dagar (oftast 14 dagar) innan
mötet skickas en preliminär kallelse ut.
Bäst är om denna även innehåller en
preliminär föredragningslista.
• Om någon vill lägga till en punkt på
föredragningslistan, t ex en motion, se
stadgarna för hur snabbt detta måste
göras.
Vad händer på mötet?
• Mötet öppnas av utsedd person
• Mötet börjar alltid med preliminärerna
(saker som ska gås igenom på varje
möte, står i sammanträdesordningen),
t ex justering av röstlängd, val av
sekreterare, val av mötesordförande,
godkännande av föredragningslistan.
Röstlängd
• Röstlängden justeras i början av varje
möte för att se hur många
röstberättigade som är närvarande.
• Röstlängden kan justeras kontinuerligt
under mötet av en utsedd person,
alternativt att de bara räknas när
mötet/mötesordföranden anser att det är
för många personer som kommit eller
gått.
Adjungering – vem får prata?
• I era stadgar skall det stå vem som har
närvarande, yttrande respektive rösträtt
på mötet
• Om någon inte har denna rätt så måste
man bli adjungerad
• Vid Chalmers Studentkår innebär en
adjungering att man får närvaro- och
yttranderätt, aldrig rösträtt.
Jag vill tala!
• Begärandet av ordet sker normalt genom
handuppräckning.
• Mötesordföranden ger ordet till den som
står näst på tur!
• Om det blir rörigt på mötena kan en
talarlista föras
Ordningsfråga – vad är det?
• En ordningsfråga kan vara i stort sett vad som
helst. En ordningsfråga avbryter den pågående
debatten och har en egen talarlista. För att ta
upp en ordningsfråga säger man
”ordningsfråga” mellan två talare.
• Exempel på saker som kan tas upp under
ordningsfråga är:
–
–
–
–
Sakupplysning
Fråga om ajournering
Streck i debatten
Bordläggning
Sakupplysning
• Om det i en diskussion uppkommer en
fråga om en viss detalj eller om någon
har ett sakfel i sin argumentation kan
vem som helst ge en sakupplysning. När
denna får ordet har han/hon rätt att
berätta de korrekta fakta som han/hon
vet i frågan och därefter går diskussionen
vidare enligt den vanliga ordningen.
Ajournering
• Ajournering betyder rast
• En ledamot kan när som helst väcka
ordningsfråga om ajournering
• Mötesordföranden kan när som helst
besluta om ajournering
Streck i debatten
• Om någon tycker att det är rundgång i
diskussionen kan streck i debatten
begäras. Om det efter omröstning bifalls
får de som önskar sätta upp sig på
talarlistan. När de talare som står på
listan är färdiga så går man till beslut.
Bordläggning
• Man kan bordlägga en fråga till ett
senare tillfälle (vanligast nästkommande
möte). Detta gör man genom att yrka på
bordläggning.
Apostrofering och replik
• Om du talar och vill rikta en fråga till någon, kan
du apostrofera den personen genom att säga
dennes namn i anslutning till ditt yttrande
• Denne person kan då begära replik, genom att
säga ”Replik!” och får då kort svara på ditt
yttrande.
• Genom att göra samma sak igen, kan den förste
talaren få möjlighet att begära kontrareplik.
Kontra-kontrarepliker brukar inte tillåtas
Yrkanden
• På mötet har du möjlighet att skriva och
lämna in yrkanden
• Det finns två sorters yrkanden:
– Tilläggsyrkanden
• Du vill lägga till en att-sats till de som redan
ligger
– Ändringsyrkanden
• Du vill ändra på någon av de att-satser som
redan ligger
Omröstning
• Omröstning sker med acklamation. Man säger ”JA” högt
och tydligt, man svarar aldrig ”NEJ” utan svarar i sådana
fall ja på motsatsen.
• Om man tycker det var oklart vilka röster som vann kan
man säga ”votering”, innan klubban faller till bordet, då
sker omröstning med handuppräckning utan räkning.
• Tycker man fortfarande det är oklart kan man begära
rösträkning. Då sker omröstning med handuppräckning
och räkning av antalet.
• Begäres röstprotokoll skall detta ske med namnupprop
och anteckning i protokollet.
• Begärs sluten omröstning hålls omröstning om detta.
Stadgan anger normalt vad som krävs för att en sluten
votering skall ske
Protokollsanmärkning och reservation
• Protokollen är normalt sett beslutsprotokoll, alltså finns
inget av diskussionen med där. Man kan göra en
protokollsanmärkning om man tycker att något behöver
klargöras angående ett beslut. Detta gör man genom att
anmäla protokollsanmärkning i direkt anslutning till
frågan. Anmärkningen skall vara normalt sätt lämnas in
skriftligen inom 24 timmar.
• Om man absolut inte kan stå för ett beslut och känner
starkt emot det kan man reservera sig mot beslutet. Detta
gör man genom att säga reservation i direkt anslutning till
beslutet. Själva reservationstexten skall vara normalt sätt
lämnas in skriftligen inom 24 timmar
Att skriva en motion/proposition
- tips och trix!
• Tänk efter före! Arbetsbörda, ekonomi osv.
• Prata med berörda personer. Det är antagligen
de som kommer skriva yttrandet på din motion
eller de som kommer rösta om den på mötet,
och det underlättar ju om de är ”sålda” på idén
innan.
• Samarbeta över gränserna, då ökar dina
chanser att få igenom det du vill!
• Kontrollera om det du vill få igenom redan finns i
verksamhetsplan eller liknande. Det hjälper inte
att begära att någon skall göra en sak flera
gånger.
Vad en motion/proposition ska
innehålla?
• Motionen/propositionen bör innehålla en bakgrund som
motiverar vad det är du vill göra.
• Motionen/propositionen ska innehålla minst 1 att-sats,
som säger vad det är du vill få utfört. Tänk på att det är
lättare att fatta beslut och få igenom det man vill, om man
bryter ner en lång, komplicerad att-sats till flera.
• För att underlätta uppföljningen av besluten som fattas
bör en motion/proposition även innehålla:
– Vem skall verkställa beslutet?
– När skall det senast vara utfört?
– Hur skall det kontrolleras?
Exempel
Motion: Angående inköpandet av getter för betning av gräs.
Vårt fina kårhus kommer fullt utrustat med en massa trevliga
funktioner så som bastu, pool pub etc. Det är dessutom utrustat
med gräs på taket.
Mig synes det som om något missats i tankeverksamhet. Det är
ju störtomöjligt att få upp en gräsklippare till taket. Vi, teknologer
som vi är, måste finna en lösning på detta logistiska och
tekniska problem. Min lösning är således att köpa in getter, med
fördel berggetter, för att beta av gräset under de perioder detta
anses nödvändigt.
Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad:
(A) att Husansvarig, innan november månads utgång,
införskaffar två getter,för betning av kårtaksgräsmatta.
(B) attNödvändiga medel för tas från Husenhetens projekt
”Finare kårhus”
• KS yrkar på avslag
• Kalle yrkar:
(C) att Husansvarig istället för getter köper in
en lyftkran för att kunna lyfta upp den
vanliga gräsklipparen på taket.
Propositionsordning
• I det här fallet har vi 2 att-satser (A och
B), KS yrkande på avslag, och ett yrkande
(C)
1
2
I det här fallet kan
man anse att Bsatsen är ett
tilläggsyrkande
och faller om inte
A/C går igenom –
då finns det ju
inget att
finansiera. Dvs
denna omröstning
behöver inte
göras.
Motion om getter
Motion om getter
Yrkande A
Yrkande C
Yrkande B
Vinnaren
Avslag
Avslag