Skatteplanering

– handfasta tips och råd

Ulf Bokelund Svensson

Vad är skatteplanering?

En eller en serie åtgärder inom lagens råmärken för att minska skatten • sådant som lagstiftningen uttryckligen eller underförstått godkänner Skatteplanering är inte skatteflykt eller skattefusk • Det finnsgråzoner och mer eller mindre oseriösa skatteupplägg

Målen för skatteplaneringen

Minska marginalskatten genom omfördelning mellan åren Skjuta skattebetalningen framåt i tiden Minska den totala skatten på en inkomst Omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster (?)

Intressanta inkomstnivåer

Brytpunkt 1 Brytpunkt 2 Max sjukpenninggrundande (SGI, 7,5 pbb) Max föräldrapenninggrundande (FGI, 10 pbb) Max pensionsgrundande (PGI, 8,07 ibb) Prisbasbeloppet Inkomstbasbeloppet Spärrlön i fåab (9,6 ibb resp 10 ibb)

2015

* 443 300 kr * 629 200 kr

333 750 kr 445 000 kr 468 867 kr 44 500 kr 58 100 kr 557 760 kr

2014

433 800 kr 615 600 kr 333 000 kr 444 000 kr 459 180 kr 44 400 kr 56 900 kr 569 000 kr 4

Lön, utdelning eller näringsinkomst 2014/2015 Kvar efter skatt på intjänad 100-lapp

5

Skattenivå

Löneuttag (AB) –25 år

32%

66 kr Löneuttag (AB) 26–64 år 53-58 kr Kapitalbeskattad utdelning (AB) Tjänstebeskattad utdelning (AB) 62,40 kr 53 kr Vinst (enskild firma) –25 år Vinst (enskild firma) 26 –64 år Positiv räntefördelning (enskild firma) 68 60 * Gäller endast dem som inte har tagit ut full ålderspension vilket är möjligt från 61 år –73 kr –68 kr 70 kr

Marginalskatteplanering

Minska inkomsten vid nivåer över brytpunkten • • • • • • pensionssparande periodiseringsfond expansionsfond skogskonto/betalningsplan ackumulerad inkomst planera löneuttagen Hur blir din framtida marginalskatt?

Inkomstfördelning inom familjen

Två sorters skattemässiga makar • • företagsledare medhjälpande make Medhjälpande make • högst marknadsmässig lön • 90 kr/timme utan motivering Lön till barn • 16-årsgräns • marknadsmässig lön Utnyttja reglerna om jobbskatteavdrag och låga socialavgifter för vissa åldersgrupper

Skjuta skatten framåt

Pensionssparande (?) Periodiseringsfond Expansionsfond Skogskonto/betalningsplan Uppskov vid byte av bostad Tantiem Momsredovisning kvartalsvis eller årsvis Koncernbidrag i ”ojämna” koncerner Paketering av tillgångar i dotterbolag

Minska den totala skatten

Skattefria förmåner/ersättningar • motion och friskvård, jul- och minnesgåvor • privat sjukvård • traktamenten och reseersättningar Utlandsarbete i ett land med lägre beskattning • bolag utomlands?

Nära 65 år – skjut fram inkomsterna • lägre socialavgifter och högre jobbskatteavdrag Årsskiftesplanering i inkomstslaget kapital

Omvandla arbetsinkomster (?)

Räntefördelning i enskild firma och HB Kapitalbeskattad utdelning istället för löneuttag Transaktioner med aktiebolaget • ränta på inlåning • hyra ut till bolaget Minimering av tjänstebeskattad kapitalvinst • • 100 basbeloppsregeln ackumulerad inkomst

Skillnad AB/EF – motion, t ex gymkort

Skillnaden är uppseendeväckande stor mellan att en utgift inte är avdragsgill för en enskild näringsidkare medan den räknas som skattefri förmån för en aktiebolagsägare (och bolaget dessutom får avdrag för kostnaden och kan lyfta den ingående momsen). Utgår vi från en företagare som ligger på högsta marginalskattenivån (57%) blir förhållandet nära 1:4, dvs kostnaden blir fyra gånger högre för den enskilda näringsidkaren. För alla med inkomster under brytpunkten (med marginalskatt på upp till 32%) blir skillnaden förstås mindre men förhållandet blir ändå nära 1:3.

Ett gymkort för 6 000 kr kostar netto för bolaget 4 700 kr eftersom utgiften är avdragsgill (bolagsskatt 22%). Ja, egentligen kostar det faktiskt ytterligare lite mindre eftersom den ingående momsen får lyftas (6% idrottsmoms ger baklängesräknat 5,66% x 6 000 kr i ingående moms). För aktiebolagsägaren är förmånens skattefri (personalvårdsförmån) och kostar alltså inte denne något privat och för bolaget blir det inte heller några arbetsgivaravgifter att redovisa. För en enskild näringsidkare med 57% marginalskatt som ska använda pengar från sitt företag att betala motsvarande gymkort krävs ca 18 000 kr i intäkt (exklusive moms) till firman för att det netto efter skatt och egenavgifter ska finnas 6 000 kr kvar att betala gymkortet med. För den med marginalskatt på 32% krävs en intäkt exklusive moms på ca 11 000 kr. Och eftersom kostnaden inte är avdragsgill i den enskilda firman (eftersom den räknas som en privat utgift), får heller inte någon ingående moms lyftas.

Jämförelse AB/EF – privat sjukvård, t ex ögonoperation

Privat sjukvård är en icke avdragsgill kostnad oavsett företagsform. Skillnaden mellan enskild firma och aktiebolag är ändå kolossal eftersom det för aktiebolagsägaren räknas som en skattefri förmån som bolaget heller inte behöver redovisa arbetsgivaravgifter på.

En utgift för exempelvis en ögonoperation på 50 000 kr kostar ett aktiebolag ca 64 000 kr efter effekten av 22% bolagsskatt (bolaget måste alltså ha en intäkt på ca 64 000 kr exklusive moms för att kunna betala utgiften på 50 000 kr). För aktiebolagsägaren blir det alltså ingen kostnad privat eftersom förmånen är skattefri.

För en enskild näringsidkare med 57% marginalskatt som vill betala motsvarande ögonoperation med firmans pengar krävs en intäkt exklusive moms på närmare 150 000 kr för att det netto efter skatt och egenavgifter ska finnas kvar 50 000 kr att betala ögonoperationen med. För den med marginalskatt på 32% krävs en intäkt exklusive moms på drygt 90 000 kr.

Lokal i bostaden

För de flesta enskilda näringsidkare med lokal i bostaden är avdragsmöjligheten närmast marginell. Har man lokalen i den egna privatbostadsfastigheten finns ett schablonavdrag på 4 000 kr per år om man jobbar hemma minst 800 timmar per år. Låt oss utgå från den siffran, dvs att näringsidkaren har rätt till ett sådant avdrag. Värdet på det avdraget med tanke på inkomstskatt och egenavgifter blir drygt 2 000 kr vid en marginalskatt på 32% och närmare 3 000 kr vid en marginalskatt på 57%. För en aktiebolagsägare gäller andra regler och möjligheter. Eftersom bolaget är en egen juridisk person kan lokalen hyras ut till bolaget och hyran, så länge den är marknads mässig, beskattas med 30% kapitalskatt. Samtidigt får bolaget avdrag för hyran.

Om vi antar att lokalen (t ex ett kontorsrum i en villa i en av storstäderna) har en marknadsmässig hyra på 5 000 kr per månad ger det en årshyra på 60 000 kr. För bolaget blir nettokostnaden efter effekten av bolagsskatten (22%) 47 000 kr. För aktiebolagsägaren blir effekten att han har ca 40 000 kr kvar i fickan efter kapitalskatt (räknat på 60 000 kr i hyra och ett avdrag på 3 000 kr vilket Skatteverket anser vara ett normalt avdrag vid uthyrning till eget bolag av ett enstaka kontorsrum). Vid uttag av en lön på 60 000 kr inklusive arbetsgivaravgifter skulle det bli ca 20 000 kr kvar för bolagsägaren vid 57% marginalskatt och ca 35 000 kr vid 32% marginalskatt.