Transcript Levande kontext - Selma Lagerlöf i Landskrona

Alla fotografier har, där inget annat anges, generöst ställts till förfogande av Elisabet Lundin, antikvarie, Landskrona museum.
Selma Lagerlöf i Landskrona
författaren, hennes verk och hennes tid
GB foto
Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida!
Så här använder du denna
lärresurs!
Selma Lagerlöfs liv i årtal
Körkarlen
Introduktion
• Den här lärresursen vill ge dig en bild av Selma Lagerlöf och av
hennes verk Körkarlen - men också av konst, musik, mode och
arkitektur på Selma Lagerlöfs tid.
• Du behöver inga andra läromedel för att kunna tillgodogöra dig
kunskapen i lärresursen….
• …men du behöver Selma Lagerlöfs roman Körkarlen! Den romanen
ska du läsa och begrunda innan du använder denna lärresurs, och
du ska ha den till hands vid datorn!
Modet på Selma Lagerlöfs tid
Arkitekturen på Selma Lagerlöfs tid
Bildkonsten på Selma Lagerlöfs tid
Selma Lagerlöfs liv i årtal
1858
1861
1865
1868
1870
1875
1881
Selma Lagerlöf föds på gården Mårbacka i
Värmland.
Den medfödda höftskadan upptäcks – trots
behandling ska den komma att
besvära Selma hela livet igenom.
Selma läser sin första hela bok – en
spännande indianbok – och bestämmer
sig omgående för att bli författare.
Selma läser hela Bibeln: hon har fått för sig
att det ska rädda hennes älskade fars hälsa
som var dålig. Fadern klarade sig mycket
riktigt, men var inte imponerad: Det är väl
inte möjligt att flickan är så enfaldig lär han
ha sagt efteråt.
Selma, som får utbildning i hemmet,
författar en lång dikt om sitt hem Mårbacka,
och hon får snart rykte om sig att vara duktig
på uppvaktningsrim och gratulationsversar.
Det lagerlöfska hemmet blir allt fattigare i
takt med att tiderna blir sämre för
jordbruket. Pappa, löjtnant Lagerlöf, är en
gladlynt och lekfull, men också opraktisk
och svag personlighet. När hans många projekt
för att rädda släktgården slår fel, söker han
gärna tröst i flaskan.
För Selma finns två möjligheter: att bli gift
(vilket hon anser osannolikt) eller att dra sig
fram som utfattig hemmadotter. Men Selma
ser den tredje möjligheten: hon lånar ihop
pengar, söker in på lärarinneutbildningen och
flyttar till Stockholm mot familjens vilja.
Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida!
1881 – 1885 Selmas stockholmstid blir en lycklig, utvecklande
period i livet. Nya vänner, nya kunskaper, nya
vyer väntar den lilla landsortsflickan med den
långa flätan nerför ryggen. Tidens viktiga
frågor: arbetarkampen, kvinnofrigörelsen,
naturalismen i konst och litteratur,
debatteras flitigt bland seminaristerna. Det är
också nu som Selma får sin stora idé till
debutromanen Gösta Berlings saga.
1885
Löjtnant Lagerlöf dör efter att ha varit gravt
alkoholiserad i tio år, något som märkt Selma för
livet. Hon anträder den långa resan till Skåne.
Hon har fått anställning som lärarinna vid
Elementarskolan för flickor i Landskrona.
1885 – 1895 Selmas tid i Landskrona är fylld av
skolarbete, men också av umgänge med
väninnor som hon snabbt skaffar sig och
alltid skall behålla – även när hon senare
blir en berömd författare och nobelpristagare.
Många av hennes senare noveller har motiv från
Landskrona, till exempel En fiskarhustrus roman,
som utspelas i fiskeläget Borstahusen. Men
framför allt så återkommer staden Landskrona,
med gator, torg och planteringar, i det viktiga
verket Körkarlen från 1912.
Selma är en fängslande berättare, och de
skolelever som är duktiga i litteratur och historia
gillar sin fröken. Men hon glömmer ofta att
förhöra läxan och drar gärna över tiden, så alla
är inte lika glada!
Selma Lagerlöfs liv i årtal
1889
1890
1891
1893
1894
Familjen Lagerlöf förlorar Mårbacka. Gården har aldrig
tidigare varit ur släktens ägo. För Selma är det ett hårt
slag. Samtidigt som hon arbetar med undervisningen,
skriver hon på en ”saga” i värmländsk berättartradition.
Hon kämpar hårt för att bli författarinna – inte minst för
att kunna köpa tillbaka Mårbacka en gång!
Nu flyttar hon till sin första egna våning, en vindsvåning
i samma hus där skolan huserade. Idag har gatan vid
detta hus namn efter henne, och på en plakett står det
att det var här, längst upp under takåsarna, som Gösta
Berlings saga skrevs!
Selma Lagerlöf skickar fem kapitel ur den blivande
debutboken Gösta Berlings saga till en tävling i
tidningen Idun. Hon vinner tävlingen. Priset på 500
kronor är en förmögenhet för den fattiga lärarinnan,
även om hon genast måste använda pengarna för att
betala av ett lån. ”Det råder feststämning i hela
Landskrona” – så uppfattade Selma sin framgång.
Gösta Berlings saga utkommer. Den går till en början
dåligt. Selma har tagit tjänstledigt från skolan för att
kunna författa – men måste börja undervisa igen.
Den store danske kritikern och kulturskribenten Georg
Brandes skriver en uppskattande recension av Gösta
Berlings saga i tidningen Politiken.
Selma träffar Sophie Elkan, för många år framåt hennes
trogna följeslagerska, vän, kritiker och reskamrat.
Selma publicerar flera noveller i olika tidningar samt en
novellsamling, Osynliga länkar, med motiv från bland
annat Landskrona och Värmland.
Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida!
1895 Selma säger upp sig från skolan i Landskrona.
Våravslutningen detta år avtackas hon av elever, kolleger
och föräldrar. Den enda som inte grät var – Selma! Hon
tänkte inte alls flytta från staden, bara klara sig på
författarskapet. Men först skulle hon ut och resa med sin
älskade Sophie.
1896 Selma och Sophie är i Italien och skriver på sina
respektive böcker.
1897 Antikrists Mirakler med motiv från Sicilien kommer ut.
Selma flyttar till Falun. Under hösten går hon runt på
avskedsvisiter i Landskrona, och en sista gång går hon
sin kära Strandpromenad – vägen som hon en gång
lovat att genom sin dikt göra lika känd som en gata i
Verona!
1899 En Herrgårdssägen och Drottningar i Kungahälla
kommer ut.
Hennes språk och stil påverkas av den isländska sagan.
En ny vänskaps- och kärleksrelation får Selma genom
bekantskapen med läroverksadjunkten Valborg Olander i
Falun.
1900 Selma och Sophie Elkan reser till Mellanöstern: Selma
vill framför allt komma till Jerusalem för att studera den
miljö dit en grupp dalabönder efter en religiös väckelse
hade begett sig för att följa i Jesu fotspår. Historien om
dessa olärda bönder och deras långa resa fascinerade
Selma.
1901-02 Boken om jerusalembönderna, Jerusalem I-II, kommer
ut. Den blir Selmas stora genombrott, också
internationellt.
Selma Lagerlöfs liv i årtal
1906-07
Selma Lagerlöf skriver flera av sina mest älskade
böcker i snabb följd: Herr Arnes penningar, en
spökhistoria förlagd till 1500-talet; samt
Kristuslegender, berättelser med kristna motiv
skrivna på ett enkelt och avklarnat språk. Av
ekonomiska skäl, men också för att uppgiften
passade henne, åtog hon sig att skriva en
läsebok i geografi för folkskolan. Uppslaget med
pysslingen Nils och vildgässen var ett lyckokast,
och Nils Holgerssons underbara resa genom
Sverige har fängslat läsare från världens alla
hörn.
1909 Selma Lagerlöf mottar Nobels litteraturpris som
första svensk och första kvinna. Med
prispengarna kan hon nu förverkliga sin dröm –
att köpa tillbaka Mårbacka!
1912 Romanerna blir nu enklare i sin stil och
behandlar ofta socialt utsatta människor. Detta år
utkommer Körkarlen, som är den roman (eller
långnovell) vi kommer att arbeta med i denna
lärresurs!
1914 Ett mästerverk, Kejsarn av Portugallien,
utkommer. Selma Lagerlöf behandlar här den
villkorslösa kärlekens kraft – både uppbyggande
och förstörande. Detta år väljs Selma Lagerlöf in
i den ärevördiga Svenska Akademien, den första
kvinnan bland De aderton.
1918 Selma Lagerlöfs röst tystnar under världskriget.
Till sist utges romanen Bannlyst, i vilken Selma
Lagerlöf jämställer världskriget med kannibalism.
Läs vidare – och andra tips
1920-30
Under dessa decennier skriver Selma framför allt
två längre verk i flera volymer: dels Löwensköldska
ringen, Charlotte Löwensköld och Anna Svärd,
dels den självbiografiska barndomsskildringen
Mårbacka, Ett barns memoarer och Dagbok.
Samtidigt med sitt författarskap är hon nu strängt
upptagen med att driva sitt gods med åkrar och
boskap. Dessutom är hon i allra högsta grad en
offentlig person som ombeds att delta i olika
sammanhang och uttala sig i aktuella frågor. För
kvinnlig rösträtt, hjälp till flyktingar och för fred och
pacifism kämpar Selma mycket aktivt. En volym
berättelser, Höst, utkommer 1933.
1940Selma Lagerlöf är nu 82 år gammal; hon är trött
och kanske nedstämd på grund av det nya kriget,
som krossade hennes drömmar om världsfred
efter första världskriget. Den 16 mars dör hon i sitt
hem. Dagen därpå tillkännager prästen från
predikstolen att:.”vår församlings främsta medlem,
författarinnan filosofie doktor Selma Ottilia Lovisa
Lagerlöf, har kallats hädan genom en stilla död”.
Hon lämnar Mårbacka för sista gången påskafton
1940; längs vägen till kyrkan står skaror av barn
som vill ta ett sista farväl av den stora
berätterskan.
Tillbaka till Introduktion
Körkarlen – bakgrund och motiv
Med verket Körkarlen (1912) skulle Selma
Lagerlöf egentligen skapa en upplysningsskrift mot
de usla sociala omständigheter som gynnade
tidens stora folksjukdom – tuberkulosen. Dåliga
sanitära förhållanden i ruskiga slumkvarter och
okunskap om hur sjukdomen smittade skulle
motverkas genom en informationsskrift i
romanform.
Slum, förnedring, fattigdom och sjukdom möter
oss i Körkarlen – men skriften handlar framför allt
om något annat. Det är en historia om jordisk
kärlek, andlig död och livet efter detta. Handlingen
är förlagd till Landskrona, vars gator, planteringar,
torg och slumkvarter beskrivs utan att staden
nämns vid namn.
Landskrona, den växande industri- och
hamnstaden, utgör alltså skådeplats för denna
socialt engagerade bok. Under sin tid i Landskrona
kom Selma i kontakt med de sociala frågorna på
ett sätt som hon varken gjorde före eller efter
landskronatiden. Staden var under 80- och 90talen stadd i snabb industriell utveckling, och
arbetarnas, särskilt de kvinnligas, situation
engagerade Selma som själv tillhörde den bildade
medelklassen.
Väninnan Elise Malmros, bankkamrer i
Landskrona, var Selmas livslånga
Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida!
sociala samvete. I breven till Elise långt senare
diskuterar Selma alla de viktiga sociala frågor, som
hon i Landskrona intresserat sig för: fredsfrågan,
kvinnofrågan, arbetarfrågan… Hon skriver: ”Det är
alldeles säkert, att fattigdomen måste bort, för att man
skall få trevnad i samhället och de stora rikedomarna
också naturligtvis.”
Det centrala motivet är hämtat från ett helt annat
håll. År 1904 läste Selma ett verk med insamlade
folksagor från Bretagne. En figur i folksagorna från
detta särpräglade område är ”Dödens arbetare” och
körkarl. Denne far omkring på vägarna i en
gnisslande, uråldrig kärra, dragen av den mest
utmärglade och eländige hästkrake man kan tänka
sig.
Dubbelgestalten Georges-körkarlen, på en gång
vanlig människa och mörk dödssymbol, är Selmas
version av sagans dödskusk. Det avsnitt, där kärran
möter den gamla gumman som vill åka med, är direkt
hämtat ur folksagan.
Den övernaturliga sfären står tydligare i Körkarlen
än i något annat verk av Selma Lagerlöf. Selma var
en sökare. Hon nöjde sig inte med den vanliga trons
dogmer, men hon avvisade även ateism och
materialism. Att det fanns en annan, andlig värld, som
vi inte är i stånd att uppfatta i detta liv, var för henne
en självklarhet. Det är den världen som David Holm
besöker och drar lärdom av.
Körkarlen - analys
När du har löst uppgiften kan du klicka på ”Experten” och jämföra ditt svar med det som står där. Då du är klar med alla uppgifter – gå vidare till nästa sida!
1. Körkarlen är uppbyggd nästan som en film, det vill säga den har tydligt angivna och
beskrivna ”scener” eller ”scener i scener”. Man kan räkna till sexton sådana avsnitt i
berättelsen. Vilka är de? Skriv ner de olika scenerna och beskriv dem, som om du vore
en filmregissör som förbereder en inspelning!
Experten
2. Körkarlen består av tolv kapitel, som för det mesta, men inte alltid, överensstämmer
med ”scenerna”. Bland undantagen är kapitel tre och kapitel nio. Vilka funktioner fyller
dessa korta kapitel i verket som helhet?
Experten
3. Kapitel fem börjar med en beskrivning av ett rum och några personer som sitter vid
ett bord i detta rum. Dessa personer har läsaren redan mött – i bokens inledande
kapitel – men de presenteras som om de var helt okända. Varför?
Experten
4. Döden och kärleken är de två viktigaste motiven i berättelsen. Vilken av dessa
krafter är det som till slut blir huvudpersonen, David Holm, övermäktig? Visa med citat
ur boken!
Experten
Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida!
Körkarlen – en berättelse om fattigdom och alkoholism, religiös hänförelse och livet efter detta.
Bilderna från Landskrona visar hur Selma Lagerlöf använt sig av miljöer från staden för att göra sitt budskap levande och effektfullt. Sök upp de ställen i romanen
där citaten hämtats!
GBfoto
”Men han har otur än en gång, på det sättet att just som han sänder ut sitt nödrop, börjar
klockan i tornet ovanför honom att slå tolv. Människorösten blir alldeles förkvävd i den
starka metallklangen, så att det är ingen, som fäster sig vid den. --- ”Det kan ju inte vara
möjligt, att jag ska dö nu, medan klockan slår midnatt”, tänker han, och i detsamma har
han en känsla av, att han slocknar som ett utbrunnet ljus. Han sjunker ner i mörker och
medvetslöshet i samma ögonblick, som det sista dånande klockslaget förklingar och
förkunnar, att det nya året har inbrutit.” (Körkarlen)
…jag tror … att man inte kan förklara världen och
dess företeelser utan att man går in på att vi omges av
en intelligens, av något, som vet och vill, men denna
intelligens omger oss som den atmosfär vi inandas,
intränger i oss, och liksom vi bygga upp våra kroppar
av jordens produkter, uppbygger vi den själ, som skall
överleva oss av denna samma intelligens… ett väsende
oändligt, osynligt, men verkligt och med personligt liv
”Denna samma nyårsafton, men så sent, att det är natt
och mörker, sitter tre karlar och dricker öl och brännvin
i den lilla planteringen, som omger stadskyrkan. De
har slagit sig ned på en vissnad gräsmatta under
några lindar, vilkas svarta grenverk glänser av
fuktighet. --- De sitter inte i mörker, utan är rätt väl
belysta av skenet, som de höga elektriska lamporna
vid de angränsande gatorna kastar in i
kyrkplanteringen.” (Körkarlen)
(Selma skriver om Körkarlen i brev till en väninna)
GBfoto
”Det var hösten förut, som det hade blivit
bestämt i högkvarteret, att det skulle
inrättas en slumstation här i staden, och
vi två hade blivit hitskickade för att sätta
den igång. --- vi hade hoppats, att vi
skulle få öppna stationen på själva
nyårsdagen.” (Körkarlen; bilden visar
Frälsningsarméns första lokal i Landskrona,
bara några kvarter från Selmas första bostäder
i staden)
Tillbaka till Introduktion
”Nu hade man försökt förvandla det till människoboning. Det var
påspikat här och där med plankbitar och papp, det hade några sneda
fönster och ett par skorstensrör av plåt på taket.” (Körkarlen)
Arkitektur – nybyggt i Landskrona vid 1800-talets slut och 1900-talets början
Klicka på bildtexterna för ytterligare information om arkitektur och stil!
Tranchellska huset –
direktörsbostad vid hamnen
Bergsöehuset – Landskrona sparbank
Vattentornet
GBfoto
Det är nu som Europas och Sveriges städer börjar att växa på allvar!
GBfoto
Rådhuset
Överallt ser vi att det finns behov av att skapa stora byggnader för
administration, teknik, handel, utbildning och annat. Men också de privata
bostäderna byggs i samma stil. Den arkitektoniska strömningen under
1800-talets sista decennier är öppen för intryck från alla håll: olika tider,
olika kulturer, olika funktioner, olika geografiska områden. Därför blir stilen
vad man brukar kalla eklektisk, alltså en stil som försöker förena intryck
och element från skilda håll.
Denna blandning av uttrycksmedel blir möjlig tack vare en rad tekniska
framsteg inom byggnadskonsten – sådant som armering av betong,
användande av glas och järn, byggande med prefabricerade element.
Lika viktigt är tidens svärmeri för det historiska, särskilt medeltiden och
gotiken. Även renässans- och barockintryck kan man spåra, liksom
förment forntida utsmyckningsdetaljer – ofta i en nationalromantisk anda.
Tillbaka till Introduktion
GBfoto
Tranchellska huset (byggt 1890)
År 1890 uppfördes denna pampiga byggnad som direktörsvilla åt Sockerbrukets verkställande direktör Carl
Tranchell, son till ”Kejsaren av Landskrona”, sockerfabrikören Justus Tranchell. Byggnaden är alltså en
privatbostad från början; i folkmun går den under namnet ”Tranchellska palatset”.
Selma Lagerlöf måste ha sett denna trevåningsbyggnad växa upp; den ligger inte många kvarter från hennes
arbetsplats och hon bör ha passerat hamnen, där dess torn och tinnar speglar sig, på väg till skolan varje dag.
Hon har kunnat följa hur de röda och grå färgerna i Christian IV-renässansens färgschema togs upp i byggnaden,
liksom dekorationerna kring fönster och framför allt de stort tilltagna, kraftfulla gavlarna och överbyggnaderna med
sina svängda linjer.
Christian IV var dansk kung under 1500-talet. Han var en stor byggherre och favoriserade just denna
byggnadsstil, som härstammar ur den holländska renässansstilen. Frederiksborgs slott på Själland och
Rosenborgs slott i Köpenhamn är byggda i denna stil, liksom Kronborgs slott i Helsingör. Att Christian IV-stilen
blev populär inom den historicerande arkitekturen under det sena 1800-talet är tydligt – Helsingörs järnvägsstation
är ett exempel bland många, liksom Tranchellska huset i Landskrona.
Tranchellska huset, södra fasaden. Idag är Sockerbrukets stora
byggnader borta, och endast detta palatsliknande hus – avsett
som direktörsvilla – återstår av sockerkejsarens imperium. Lägg
särskilt märke till de grå sandstensdekorationerna och de
typiska, svängda, gavelliknande ornamenten på taket!
Tillbaka
Tillbaka till Arkitektur
GBfoto
Bergsöehuset – Landskrona sparbanks byggnad (byggt 1884)
Byggnaden, som alltså var skinande ny när Selma
Lagerlöf flyttade till Landskrona, är uppförd i en
eklektisk stil med drag från nyrenässans och
nybarock. Arkitekten Ove Petersen, som ritade
Rådhuset och Handelsbankshuset, står bakom.
Kupolen på hörntornet är en efterbildning i miniatyr
av de stora italienska renässanskyrkornas kupoler,
medan en del av ornamenten är mer
barockliknande.
Den pampiga trapphallen utmärks framför allt av
de strama doriska kolonnerna, som flankerar
trappan. Hela byggnaden är influerad av
renässansens klassicerande stilideal.
Av många anses Bergsöehuset vara en av stadens
vackraste byggnader. Så här skriver en
tidningsredaktör år 1886, i ett fiktivt brev till en
gammal landskronabo:
”Nästa kvarter, som tillhörde kronan, låg på din tid
till största delen obebyggd och begagnades av
sockerfabriken till upplagstomter. --- Emellertid resa
sig nu i detta kvarter 3 byggnader, av vilka den ena,
den snett emot kyrkan belägna, i arkitektoniskt
hänseende är bland de vackraste i staden och
skulle försvara en plats vid ett torg i vilken stad som
helst.”
GBfoto
Tillbaka till Arkitektur
Vattentornet (byggt 1904)
Gamla Vattentornet i Landskrona är säkert den byggnad, som en besökare minns bäst efter en visit, och som
genom sin höjd och synlighet från alla håll bäst kan tjäna som symbol för staden. Tornet ritades av stadsarkitekt
Fredrik Sundbärg. Denne hade just tillträtt sin tjänst och fått i uppgift att försköna staden samt förse den med
monumentala byggnader. Stadens fäder hade fått en ordentlig omruskning genom en artikel i Dagens Nyheter, där
stockholmsjournalisten nedlåtande skrivit: Jag skulle göra mig skyldig till ett ovärdigt smicker, om jag kallade
Landskrona en vacker stad. Förmodligen har den inga pretentioner i den vägen eller har i vart fall icke sökt gifva
den något yttre uttryck.
Detta var ju en stor uppgift för stadsarkitekten! Bland de första byggnader han grep sig an med var just ett
vattentorn på stadens högst belägna plats – hela 6 meter över havet. Detta höga läge, jämfört med den platta
staden i övrigt, tänkte sig Sundbärg som en utmärkt plats för en vacker, karaktäristisk silhuett. Och nog blev den
karaktäristisk alltid! Många städer byggde vid den här tiden vattentorn, och många är, som Landskronas
vattentorn, inspirerade av den medeltida borgen eller det medeltida tornet. Men bara Landskrona har denna så
kallade tourell på ena sidan av det höga tornet. Likt ett höjt pekfinger ger det staden en omisskännlig silhuett,
skriver Anna-Maria Blennow i sin bok om stadsarkitekterna i Landskrona.
Runt tornet – vid dess fötter, så att säga – placerade Sundbärg ett antal låga byggnader som inrymde bland
annat maskinhus. Även detta skulle efterlikna den medeltida miljön, där mindre, oansenligare hus gömde sig i
borgens skugga.
Tillbaka till Arkitektur
Rådhuset i Landskrona (byggt 1884)
”Af gammal vana sände vi en blick åt höger mot rådhuset och en åt venster mot Berggrenska huset. Vi voro ju
egentligen inte utkomna för deras skull, men vi gå inte gerna öfver torget utan att tänka eller säga något vackert
om de två byggnaderna. Gamla romantiska medeltidskänslor uppvakna inom oss, då vi se dem, vi tänka oss
förflyttade till en af dessa städer, som utsände verldsbeherskande flottor kring hafven eller bakom fasta ringmurar
trotsade roflystna feodalfurstar.”
Så skriver Selma Lagerlöf år 1888 om det nybyggda rådhuset i tung och mörk baltisk gotik. År 1884 stod det
färdigt, sedan det gamla medeltida rådhuset rivits efter många års förfall och vanvård – och trots att det fanns en
stark opinion att bevara och upprusta det. Upphovsman till det nya var den danske professorn Ove Petersen, som
ritat Det kongelige Teater i Köpenhamn. Det är också han som skapat den byggnad som Selma benämner
Berggrenska huset (se lilla bilden nedan till höger).
Rådhuset är, liksom de gamla kyrkorna och rådhusen i de medeltida hansestäderna längs Östersjön, byggt i
mörkrött tegel. Trappstegsgavlar och långsträckta, spetsbågiga utsmyckningar och fönster hör till stilen, liksom
tornets spetsiga huv och små ”saltströare” till hörntorn. Petersen ritade huset i medveten anslutning till dess
senmedeltida föregångare – rådhuset som revs.
Nuvarande Handelsbankshuset, på Selma Lagerlöfs tid kallat Berggrenska huset, är den byggnad som ligger
tvärsöver Rådhustorget från rådhuset sett. Även denna byggnad är ritad av Ove Petersen. Denna byggnad är
däremot byggd i renässansstil, liksom de flesta av Petersens övriga byggnadsverk.
GBfoto
Tillbaka till Arkitektur
GBfoto
Hur gick damerna klädda på Selmas tid?
På den stora bilden, som är från slutet av 1880talet, ser vi hur en bildad och proper, men inte
särskilt välbärgad medelklasskvinna kunde vara
klädd 1885. Säkert försökte man så gott det gick att
följa modet – man sparade, lappade och vände på
tyget; sydde själv efter modemagasinens mönster
eller lät någon av stadens sömmerskor sy upp till
festligare tillfällen.
En mycket slank linje eftersträvas: dräktjackan
sitter mycket trångt och även kjolen är snäv. Borta
är de överdrivna kjolvidderna med krinolin (1860-tal)
och turnyr, kudde på bakdelen under kjolen (1870talet).
Ärmarna är snäva nedtill, men upptill står de ut i en
styv ”puff”, en så kallad fårbogsärm. Klänningslivet
är hårt åtsittande och broderat, stråveckat eller
utsmyckat på annat sätt. Kragen är den typiska
ståkragen, och den går ärbart ända upp i hakan.
Korsett måste användas för att man skulle komma
i dessa trånga kjolar och blusliv. Ofta var kvinnorna
så hårt snörda att de knappt kunde andas åtminstone gällde det den tidens modedockor.
Damerna på vår bild är propra yrkeskvinnor, fattiga
men bildade och beresta. De bar troligen lite
bekvämare kläder.
Lärarinnorna bär anständigt mörka kläder och
uppsatt, hårt åtstramat hår. Mittbena, på sin höjd en
valk i pannan och en fläta snurrad från sidorna och
kringlad bak – men se på Selma Lagerlöf, så
annorlunda hon är! En ljus klänning, och pojkklippt
hår! Selma hade varit tvungen att klippa håret kort
under en sjukdomsperiod – det brukades på den
tiden – men hon tyckte att det korta håret var så
praktiskt och bekvämt att hon behöll sin ovanliga
frisyr.
Selma som ung lärarinna. I bakre raden, andra från vänster, står hon och ser
ganska blyg ut. Hennes elever minns henne som anspråkslös i sin dräkt och
ointresserad av sitt yttre; ibland kunde hon vara ”hafsigt” och slarvigt klädd med
säkerhetsnålar istället för knappar.
Syföreningsdamer med volanger i
kjolkanten.
Unga flickor i
avgångsklassen.
Dräkten är i grunden
densamma som de
äldre kvinnornas, men
ljusare, lättare och mer
utsmyckad med
påsydda spetsband på
livet.
Tillbaka till Introduktion
Bildkonsten vid sekelskiftet 18-1900
Klicka på bilden för ytterligare information!
Bild 1
GBfoto
Vid sekelskiftet hade man inom arkitektur och
måleri tröttnat på de historiskt influerade
stilblandningarna, och man försökte hitta fram till en
ny stil.
”Jugend” eller Art Noveau var namnet på detta nya
ideal, som radikalt bröt med tidigare stil. I
Jugendinspirerad konst ser man en böljande,
flödande, dekorativ linje. Målningen blir nästan
”platt”, och den får ofta en symbolisk eller allegorisk
verkan. Mycket inspiration hämtas från växtriket och
djurriket, vars stiliserade, slingrande former bildar
ramar och prydnader. Den förhärskande formen är
böljande, S-formad och vertikalt utdragen.
En nationalromantisk bildkonst med tydlig
inspiration från Jugendstilen utvecklas. Forntid,
vikingatid och medeltid inspirerar; mest känd av
svenska konstnärer med denna stil som sitt
huvudelement är Carl Larsson.
Konstnären Nils Asplund utförde i foajén till det
nybyggda, ståtliga rådhuset ett antal väggmålningar
i Jugendstil. Den mjuka, flödande linjen är tydlig,
särskilt i kvinnogestaltens konturer. Motivet är tre
allegoriska figurer – här ser vi en av dem, handelns
och sjöfartens beskyddarinna, bärande sitt attribut i
form av ett skepp.
Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida!
Tillbaka till Introduktion
Bildkonsten vid sekelskiftet 18-1900
Väggmålningar i Rådhusets foajé
Tillbaka till
introduktion
Klicka på bilderna för ytterligare information!
Bild 2
GBfoto
Bild 3
GBfoto
Bild 4
GBfoto
Svar på analysfrågorna
Scen 1: hemma i Edits mammas hus, vid Edits flicksäng i kammaren. Ett litet, trångt rum; det finns knappt plats till sängen
och de tre stolar som de vakande sitter på. Ett fönster ut mot en gata och en byggtomt mittemot. Fyra personer: Edit i
sängen, modern bredvid, syster Maria vid modern, frälsningskaptenen vid sängfoten. Sedan även Fru Holm.
Scen 2: planteringen vid stadskyrkan. Man ska kunna se kyrktornet med klockan. Bara, fuktiga trädgrenar; fuktigt gräs;
sken från en stark gatlykta. Tre personer: David Holm och de två luffarna.
Scen 3: samma plantering. Två personer: David Holm och Georges, Körkarlen.
Scen 4: ett rum i samma hus som första scenen, men nu är det stora rummet. Enkelt möblerat som kök i ena änden,
matrum i mitten och förmak längst bort. Två personer: syster Maria och Gustavsson.
Scen 5, scen i scenen: en slumstation hos Frälsningsarmén. Enkelt men funktionellt möblerad: matbord, stolar, skåp. Tre
personer: syster Maria, syster Edit, David Holm.
Scen 6, scen i scenen: en ruskig och nergången källarkrog. David Holm, syster Edit, Gustavsson, andra suparbröder.
Scen 7, scen i scenen: fru Holm, Syster Edit på slumstationen.
Scen 8: Stora rummet i Edits mammas hus. Personer: Edit, syster Maria, modern, Gustavsson. Georges och David Holm.
Klicka på pilen för att gå vidare till nästa sida!
Svar på analysfrågorna - fortsättning
Scen 9, scen i scenen: En fattig bostad i slummen. Nästan helt utan möbler; ett par madrasser i ett hörn. Högt upp på
väggen ett litet, smutsigt fönster med spräckt ruta. Edit, Fru Holm, David Holm, barn, två välgörenhetsdamer.
Scen 10, scen i scenen: en tom bostad. David Holm, grannar.
Scen 11: I dödskärran. Mörk natt; en oändlig, dimmig slätt. Personer: Körkarlen, David Holm, gumman.
Scen 12: sjukrummet på fängelset. Naket och kalt, sängbritsar längs väggarna. Personer: Fångvaktaren, Davids
lillebror. Körkarlen och Georges.
Scen 13, scen i scenen: stugan i skogen. Enkelt möblerad bondstuga, säng, skåp, bänkar. Personer: Davids lillebror,
gossen Bernhard, modern, torparen, grannar.
Scen 14: den utfattiga slumbostaden. Personer: Frälsningskaptenen, Fru Holm, sovande barn. Körkarlen och David
Holm.
Scen 15: kyrkplanteringen och gatan, mitt i natten. Släckta gatlyktor. Uppklarnad himmel. Personer: David Holm,
syster Maria.
Tillbaka till Analys av Körkarlen
Scen 16: slumbostaden. Personer: Fru Holm, David Holm, sovande barn.
Svar på analysfrågorna
•
Det första kapitlet berättas ur de vakandes synvinkel, det andra ur David Holms synvinkel. Det tredje kapitlet,
däremot, lyfter berättelsen ut ur de medverkande personerna och talar om dem från ett utifrån-perspektiv.
Synvinkeln blir rentav utanförmänsklig: den talar om ett ljudfenomen, som ”inte är hörbart mer än för en enda
människa”. Men berättaren vet allt, och berättaren inbjuder läsaren till att dela denna kunskap över huvudet på
sina personer. Effekten av detta korta, men radikala, skifte av synvinkel är att göra berättelsen mer generell, mer
allmängiltig, mer autentisk. Det är inte en person i boken som hör detta ljud – det förutsätts finnas, fast ohörbart för
alla utom en.
•
När det gäller det tionde kapitlet sker inget sådant skifte av synvinkel. Det är en dialog mellan Körkarlen och
David Holm, som bara har till syfte att föra fram ett av verkets teman: tuberkulosen och dess sorgliga skörd av
offer. Men det korta formatet och den dialogiska utformningen understryker kapitlets särställning som formulering
av en central tanke: döden är inte något att vara rädd för – endast den förtidiga döden är skrämmande.
Tillbaka till Analys av Körkarlen
GBfoto
Svar på analysfrågorna
Det är Edits moders hus, som vi åter kommer in i, och det är syster Maria och
frälsningssoldaten Gustavsson som vi återser. Det sägs av berättaren att man av
deras samtal kan förstå att det ligger en sjukling i rummet bredvid, vakad över av sin
mor. Allt detta vet alltså läsaren redan – ett helt kapitel, dessutom det första, har
ägnats åt dessa människor och deras situation. Vad är Selma Lagerlöfs avsikt med
att ”låtsas” att vi inte känner till platsen, personerna och situationen?
Selma Lagerlöf markerar genom att skriva så här ”från början” igen att en ny
synvinkel har introducerats. Det finns nämligen två personer till i rummet,
Georges/Körkarlen och David Holm. Dessa två fanns där inte i det inledande
kapitlet, och därför är synvinkeln annorlunda: det är en synvinkel, som inbegriper
den osynliga, övernaturliga världen. Skickligt låter författaren oss känna att det som
nyss skildrades med en stor närhet nu är ganska avlägset, liksom sett från Georges
och David Holms utanförvärldsliga tillvaro – som om man såg in i ett dockskåp eller
genom en omvänd kikare.
Tillbaka till Analys av Körkarlen
Svar på analysfrågorna
Det är kärleken som övermannar David Holm och
förvandlar honom från en hatisk och aggressiv
människa till en person som är (eller åtminstone vill
bli) ansvarstagande och älskande.
När David i kapitel fyra till slut måste inse att han är död,
blir han bara ännu mer ursinnig: ”Jag vill inte vara
död”, tänker han. ------- I stormande vrede störtar
han sig mot körkarlen, griper efter hans lie för att
bryta sönder den och efter hans kåpa för att slita
den i stycken. Det är alltså absolut inte döden som
är den förvandlande kraften i romanen, även om
den är nödvändig för att David ska kunna
konfronteras med sig själv och sina handlingar.
Syster Edit älskar David med passionerad kärlek. I
kapitel fem bevisar syster Maria för
frälsningssoldaten Gustavsson att det inte rör sig
om den himmelska kärleken till nästan, utan om en
jordisk, erotisk passion. Med berättelser visar hon
hur den långe och välbildade, men också totalt
förfallne mannen attraherar Edit just genom sin
uselhet och sin aggressiva förnekelse av allt hon
står för.
David avvisar med hat, vrede och förakt Edits kärlek.
Men övernaturliga krafter driver sitt spel, så att han
trots allt kommer att uppfylla hennes bön: att
besöka henne nyårsnatten. Han kommer i sällskap
med Dödens körkarl och är lika osynlig som denne.
David lyssnar tillsammans med Körkarlen på syster
Marias samtal med den unge Gustavsson. Han blir
inte särskilt berörd, förrän Gustavsson avslöjar att
han själv älskar Edit. Det behagar honom, att den,
som den där vackra gossen älskat, har föredragit
honom själv.
Efter detta lyssnar han mer uppmärksamt till Marias tal
om hur Edit älskat honom, och han känner obehag
då Maria kallar honom den, som är störst i hårdhet,
i förfall, i förvillelse. Detta är början av
förvandlingen.
I kapitel sex är det Edit själv och Körkarlen som för en
dialog, genom vilken David förstår hur mycket Edit
älskar honom, sådan, som han har varit, honom,
som fört döden till henne. Detta ger honom en
lyckokänsla som han aldrig tidigare erfarit: För varje
gång, som hon säger, att hon älskar honom, känner
hans själ en hänryckning, som han aldrig trott
möjlig.
Men denna upplevelse av passion är inte tillräcklig. I
nästa kapitel är den gamle David tillbaka, arg på sig
själv för sin svaghet att ångra sig, därför att en
flickunge säger, att hon är kär i honom. David
måste igenom ytterligare två hårdhänta lektioner,
som visar honom konsekvenserna av hans
handlande, innan han återvänder till livet.
David får styrka att genomföra sin förvandling av den
döda Edits kärlek: Då, i detta övergivenhetens
ögonblick, kände han något vidröra sin panna. Han
visste inte om det var en hand eller ett par läppar --.
Vi ser alltså att det är den jordiska, erotiska passion Edit
hyser för David, en passion som accepterar honom
med brott och synder, som gör hans förvandling
möjlig.
Edits kärlek ger David redskapet att hantera sitt liv:
Hennes förälskade tillit gör honom kapabel att
stanna kvar i sig själv. För första gången kan han
rikta en annan känsla än förtärande vrede mot
omvärlden: tålamod, ansvar, solidaritet – och, mot
den döda Edit, passionerad kärlek.
Tillbaka till Introduktion
Mer om målningarna i Rådhuset
Bild 1: Denna kvinnofigur, som sitter på en renässansinspirerad stenterass och blickar ut över
havet, bär i sin hand symbolen för handel och sjöfart: den senmedeltida koggen. Detta fartyg
återfinns också i stadens vapen (se nedan). Konstnären har velat visa på den viktigaste tillgången
som staden hade – den naturliga hamnen, med därtill knuten handel och samfärdsel. Alla
kvinnorna bär dräkter som inspirerats av klassicismen – som i sin tur influerades av antiken. De
vida ärmarna och de breda banden är typiska renässansdrag, som man kan se till exempel på
målningar av Leonardo da Vinci.
Bild 2: Denna ljuva och milda dam symboliserar åkerbruk och växtlighet. Till skillnad från sin
medsyster med skeppet ser hon inåt land, den bördiga trakt som är hennes rike. Hon håller en
kratta eller räfsa i handen – ett betydligt naturligare redskap än medsysterns – och vid hennes
fötter breder en matta av blommor ut sig, medan det väller ut frukter ur samma ymnighetshorn
som finns i stadsvapnet. – Inte bara den skånska åkerjorden, utan även Landskronas ställning
som växtförädlingscentrum med Walfrid Weibulls företag från 1870 kan spela in.
Bild 3: Här ser vi en vy ut över strandängarna nedanför slottet samt – skymtande vid horisonten –
de många fartygens vita segel. Sydspetsen av Ven höjer sig med sina skarpa stup, ”Backafall”.
Selma Lagerlöf skriver på 1890-talet: Hven steg hög och tvärbrant upp ur vågen med de lysande
gula strandväggarna förtonande i blått.
Bild 4: Staden, sådan den såg ut fram till 1700-talet, med den medeltida kyrkan Johannes
Baptiste som dominerande punkt.
Tillbaka till Bild 1
Tillbaka till Bild 2, 3, 4
Läs vidare
…och andra tips
•
Bra biografier för den som vill läsa mer om Selma Lagerlöf är klassikern Selma Lagerlöf av Elin Wägner (1954)
och den modernare Selma Lagerlöf av Vivi Edström (1991).
•
Om du vill höra Selmas egen röst tala ur boken ska du läsa hennes brev, som släpptes fria för publicering femtio
år efter hennes död. Breven till Sophie Elkan har getts ut av Ying-Toijer-Nilsson under titeln Du lär mig att bli fri
(1992). Selmas brev till sin mor finns i urval i samma utgivares Mammas Selma (1998).
•
En intressant samling studier av kärleksmotiv hos Selma Lagerlöf, bland annat i Körkarlen, finns i antologin Selma
Lagerlöf och kärleken, red. Karl Erik Lagerlöf (1997)
•
När det gäller Selma Lagerlöfs egna romaner och novellsamlingar är kanske Herr Arnes penningar, En
herrgårdssägen och Kejsarn av Portugallien de mest tillgängliga för en läsare i vår tid. Men i detta råder
naturligtvis vars och ens tycke och smak!
•
Glöm inte Selmas egna memoarböcker, Mårbacka, Ett barns memoarer och Dagbok. De är tillrättalagda och
skrivna ur ett tydligt vuxenperspektiv, men de är engagerande och lättlästa!
•
Vill du veta mer om Selma Lagerlöfs landskronatid, och om staden vid denna tid, kan du läsa Selma Lagerlöf i
Landskrona av Erik Eliasson (1958) och Historien om en stad av Åke Jönsson (1993-1997).
•
En av filmhistoriens absoluta klassiker, Victor Sjöströms Körkarlen från 1921, bygger naturligtvis på Selmas
roman och tillkom under viss medverkan från henne. Bland annat tipsade hon Sjöström om att filma exteriörer i
Landskrona, eftersom där fanns just den slumbebyggelse hon velat skildra! Filmen finns nu i en renoverad version,
försedd med nyskriven musik. Låna den på ditt bibliotek, se, känn igen och fundera över hur Sjöström tolkat
gestalter och motiv!
•
Till sist: om du går tillbaka till Kursnavet hittar du – i samma modul som denna lärresurs – en film om
Selma i Landskrona samt ett självrättande sluttest, där du kan kolla hur mycket du har lärt dig!
Tillbaka till Selma Lagerlöfs liv i årtal