Transcript Hur funkar grisen

Hur funkar grisen?
Namn Efternamn
Datum och ort
Föreläsningsrubrik
/ tema
ERFA/Hur funkar
grisen
Innehåll
• Allmänt om grisen
• Beteende
• Flytt och lastning
• Bobygge
• Den första tiden
• Digivning
• Produktion av mjölk
• Avvänjning
• Mag-tarmkanal
• Reproduktion
• Vad händer när i brunsten?
• Fosterutveckling
Föreläsningsrubrik / tema
ERFA / Hur funkar grisen
Allmänt om grisen
•
•
•
•
•
•
•
•
Enkelmagat djur, precis som människan.
Uppfattar troligen ljud på samma sätt som oss.
De har ett synfält på 310°.
Uppfattar doft från stressade djur och
människor.
Kan identifiera andra grisar med hjälp av lukten.
Utvecklat smaksinne.
Socialt djur, ett naturligt flockdjur.
Nyfikna och försiktiga
Allmänt om grisen forts.
• Enda däggdjur som föder stora
välutvecklade kullar.
• Det enda hovdjuret som bygger bo
(Källor: Djurens beteende Per Jensen; http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/semin_husdj_hygien/SAH23/SAH23.HTM
Beteende
• Kännedom om beteende
• Kan utnyttjas för lättare skötsel och bättre
förstående om varför ett beteende utförs.
• Försiktiga
• Låt grisen vänja sig vid främmande miljö innan
grisen hanteras eller flyttas.
Flytt och lastning
• Vid flytt och lastning
• Flytta grisar i små grupper, gärna med grisar de
”känner”.
• En gris som ska flyttas kan ”frysa fast”, försöka fly
och är därmed svårare att hantera.
• Skapa en ”tråkig” drivgång med bra ljus hela
vägen. Undvik skuggor eller ljuskontraster som kan
skapas genom ribbor och undvik starkt bländade
ljus.
• Behåll lugnet som djurskötare.
Bobygge
• Ett grundläggande behov för högdräktiga
suggor.
• Ca 1 dag innan grisning avlägsnar sig den
vilda suggan från flocken för att söka sig
ett skyddat bo.
• Suggan bygger en bädd som hon sedan
bäddar ner sig i. Då är det oftast mellan 2
till 5 timmar kvar till grisning.
Bobygge
• Bobyggarbeteende finns kvar hos våra tamgrisar
– Suggan bär omkring på halm för att bädda i ordning i sitt ”bo”
– Saknar suggan halm utför hon ändå bobyggarbeteendet. Trots
avsaknad av material.
• Får inte suggan utlopp för bobyggarbehovet kan
det leda till problem vid grisning och digivning.
– Suggan blir stressad och mjölknedsläppet blir hämmat
• Bobyggarbeteende börjar tidigare och sker i
större utsträckning grisningshydda jämfört med
grisningsbox.
• Snabbare grisning och färre antal dödfödda i
hydda.
Källa: Grisar i ekologisk produktion, Anna Wallenbeck
Den första tiden
• Grisen slickar inte sina ungar
• Jämför: Kon som slickar kalven torr och skapar en
stark relation mellan mor - avkomma redan från
födseln.
•
Detta utnyttjar vi vid kullutjämning
• Görs detta de första dagarna har suggan inga
band till kultingarna och accepterar de ditflyttade
som sina egna.
Digivning
• Mjölkens sammansättning (protein, fett och
laktos) speglar ungens levnadssätt och
tillväxthastighet.
• Kon gömmer kalven.
• Färre di-tillfällen.
• Fölet följer hästen.
• Diar ”hela tiden”.
• Grisen
Djurslag
Fett %
Protein %
Laktos %
Häst
1,5
2,5
7
Nöt
4
3,5
5
Svin
8
6
5
• Små vid födsel, hög tillväxthastighet
(Källa. Små djur och stora. Göran Björnhag)
Digivning
• Protein används i första hand till tillväxt
– Kultingen växer väldigt mycket under de första
levnadsveckorna jämfört med kalven och fölet. Därför mer
% protein i suggans mjölk.
• Suggan ser alltid till att upprätta hålla proteinhalten i
mjölken.
– Vid underutfodring av protein tar suggan av sitt egna
muskelprotein.
– Vid överutfodring av protein försvinner överskottet ut med
träcken.
• Energi i mjölk producerar suggan i form av laktos och fett.
(Källa. Små djur och stora. Göran Björnhag)
Digivning
Variation i mjölkens innehåll av laktos, protein och fett mellan olika
laktionsveckor.
Laktationsvecka
1
2
3
4
5
Fett (g/kg)
49,9
51,5
50,8
50,8
49,0
Protein (g/kg)
82,6
83,2
88,4
85,8
83,3
Laktos (g/kg)
57,6
54,0
53,1
55,0
59,2
Källa: Elsey F W H, 1970 i Mcdonald et al, 2002; Hur mycket mjölk och total mängd laktos, fett och protein
producerar en sugga under en laktation.
Produktion av mjölk
• Det går åt ca 6,1-6,7 MJ OE för att
producera ett kg mjölk som innehåller 4,8
MJ/kg.
• Jämf. med kon 5 MJ OE för att producera ett kg
mjölk.
• Varför?
• Suggans mjölk innehåller mer protein och fett än
kons mjölk.
Källa: Maria Neil
Stimulering av mjölkproduktion
• Hormonet prolaktin utsöndras från hjärnan strax
före grisning. Råmjölken har redan producerats
och finns i juvret vid grisning.
• Prolaktinet stimulerar juvercellerna att producera
mjölk.
• Tömning av juvret och di gör att mer prolaktin
utsöndras = ökad mjölkproduktion
• Mindre di ger en minskad mängd prolaktin =
minskad mängd mjölk. Detta sker i samband
med avvänjning.
Avvänjning
• Avvänjning
• Naturligt ca 17 veckor men stor variation (13-25
veckor).
• Hullstatus och storlek på kull påverkar den
naturliga avvänjningsprocessen.
• Liten kull, gott hull, längre avvänjningsprocess
• Stor kull, dåligt hull, kortare avvänjningsprocess
Källor: Djurens beteende Per Jensen; Grisar för ekologisk produktion, Anna Wallenbeck
Avvänjning
• Antalet spenar som dias och längden på
di-perioden påverkar suggans brunst.
• Diandet gör att hjärnan inte producerar det hormon
som stimulerar brunstcykeln att starta.
• Har suggan möjlighet att ”komma undan” från sina
kultingar under diperioden kan brunstcykeln starta
och suggan visar brunst.
Mag-tarmkanalen
• Mun, foderstrupe, magsäck, tunntarm,
tjocktarm(grovtarm) och ändtarm.
• Två sorters sönderdelning av foder
– Grov mekanisk sönderdelning
• Tänderna
– Biologisk sönderdelning
• Enzymer & bakterier
Foderstrupe
Lever
Gallblåsa
Magsäck
Nedre magmun
Gallgång
Bukspottkörtel
Enkla socker, aminosyror,
peptider och fettsyror
Tunntarm
Tjocktarm
Ättiksyra, propionsyra
smörsyra + ammonium
Tjocktarm
Blindtarm
Ändtarm
Anus
Bakterier+osmälta rester (främst fiber)
Bild: Leif Göransson
Mag-tarmkanal
1. I munnen tuggas fodret och blandas med saliv.
I saliven finns bl.a. amylas som är ett enzym
som bryter ner stärkelsen i fodret.
2. I magsäcken producerar vissa celler saltsyra,
vilket sänker pH. Andra celler producerar ett
enzym, Pepsin, som spjälkar protein. Pepsin
fungerar endast vid lågt pH.
3. När fodret kommer ut till tunntarmen höjs pH
med hjälp av bukspott och galla. I bukspottet
finns enzymer som bryter ner kolhydrater,
fetter och protein.
–
Trypsin, som ingår i bukspottet, bryter ner protein istället för
Pepsin som inte fungerar då pH höjts.
Mag-tarmkanal
4.
5.
Det största näringsupptaget sker i tunntarmen.
Tunntarmens yta är veckad för att optimera
upptagningsytan. Tarmens yta täcks av en slemhinna.
Denna slemhinna kan påverkas av stress eller
infektioner och det ger en negativ effekt på
näringsupptag och tillväxt.
Fodret kommer sedan till grov- och blindtarmen. Där
sker nedbrytning av de svårsmälta kolhydraterna
(cellulosa och lignin). Nedbrytningen sker m.h.a.
bakterier. I grovtarmen sker det största vattenupptaget.
Lider grisen av diarré är vattenupptagningsförmågan
störd.
Mag-tarmkanal
• Den diande grisen
• Helt anpassat för mjölk
» Enzymer i magsäcken spjälkar mjölken och sänker
pH och därmed dödar ev. bakterier
• Avvänjningsgrisen
• Måste förändra tarmfloran och tarmslemhinnan
• Förändringen kan påverkas negativ av stress och
substanser i fodret.
• Störningar kan ge större utrymme för
diarréframkallande bakterier
Mag-tarmkanal
• Den växande grisen
• Saltsyra ersätter mjölksyra som pH-sänkare i magsäcken.
• Fibrer som inte grisen själv kan spjälka, spjälkas av bakterier
• Suggan
• Är densamma som hos den växande grisen.
• Utnyttjar dock mer energi från fibrer än den växande grisen.
• Moderna energivärderingssystem tar hänsyn till
detta och ger olika energivärden för suggor och
växande grisar
Reproduktion
Förbrunst:
• Ett stort antal ägganlag (folliklar) börjar
bildas i äggstockarna
• Follikeln börjar producerar östrogen.
– Östrogen gör att suggan visar brunst
Beteende: Orolig, sämre aptit, rider på andra djur, blygden blir röd och
svullen, grymtar
Gyltor med röd och svullen blygd under
förbrunst
Foto: Lena Eliasson-Selling
Andra dagen i förbrunsten
Foto: Lena Eliasson-Selling
Tredje dagen i förbrunsten
Foto: Lena Eliasson-Selling
Reproduktion
Brunst:
• Folliklerna mognar i äggstockarna.
• Östrogenet stimulerar hypofysen att blida
LH.
– LH = Luteiniserande Hormon
• LH gör att folliklarna brister och
ägglossning sker.
Beteende: Vid bestigning står suggan still, ståreflex, svullnaden av blygden går
ner
Sugga i ståreflex med öron på spets
Foto: Lena Eliasson-Selling
Reproduktion
Efterbrunst
• Resterna av folliklarna, gulkropparna,
producerar hormonet progesteron som är ett
dräktighetshormon.
• Blir suggan dräktigt förblir progesteronnivån hög
genom hela dräktigheten.( Se bilden: Könshormoner i brunstcykeln)
• Blir suggan inte dräktigt. Tillbakabildas
gulkropparna och progesteronhalten går tillbaka.
Förbrunst
Högbrunst
Dagar
Progesteron
Östrogen
LH
19
17
15
13
11
9
7
5
3
1
-1
Da
ga
r
Hormonnivå
Könshormoner i brunstcykeln
Fosterutveckling
Tidig fosterutveckling
Dag 0-3
Dag 3-4
Dag 6-7
Dag 11-13
Dag 19-22
Dag 23-28
Dag 30
Dag 60
Befruktning sker i äggledaren. De befruktade äggen ligger
kvar i äggledare och mognar fram till dag 3
Äggen vandrar ut i livmodern. Där utvecklas äggen till
embryon
Embryon fördelas ut på livmodernhornen
Livmoderväggen och embryona får kontakt och embyron
signalerar till suggan att hon är dräktig
Under denna period växer livmoder i storlek och vikt.
Nu har embryona full kontakt med livmoderväggen och
fosterhinnorna börjar bildas
Hjärtat börjar slå och skelett börjar att utvecklas
Fosterrörelser kan ses
Källa: Lena Eliasson-Selling
Könsorgan hos en könsmogen gylta
Livmoderhorn
Äggledaren
Äggstock
Foto: Lena Eliasson-Selling
Ej
könsmogen
gylta
Foto: Lena Eliasson-Selling
Livmodern hos en sugga
Foto: Lena Eliasson-Selling
Äggstock med
växande
ägganlag
Foto: Lena Eliasson-Selling
Svenska Pig, c/o LRF Sydost
Box 974, 391 29 KALMAR
[email protected] www.svenskapig.se