2. EU fonderna - reda ut begreppen

Det finns mer än 150 EU-fonder från multi-miljardfonder till enstaka miljoner

Det finns två typer av EU fonder

 

Strukturfonderna och landsbygdsutveckling och fiske = 5 fonder



Sektorsfonderna / de transnationella fonderna



= 150?

Det finns två typer av EU fonder

Strukturfonderna, landsbygdsutvecklingsprogrammet och Fiskefonden = ESF, ERUF, EAFRD, EFF samt INTERREG IV och LEADER Sektorsfonderna / de transnationella fonderna Ramverk 7, Livslångt lärande, CIP, Marco Polo, Energifonden, Enterprise and Innovation, Youth in Action, Citizenship, Public Health Fund, Life+, Kultur 2007, Daphne . . . . . . . . . . . . . och många fler

Struktur fonderna, fonderna för landsbygdsutveckling / fiske

ERUF, Europeiska Regionala Utvecklingsfonden



ERDF European Regional Development Fund

ESF, Europeiska Socialfonden



ESF, European Social Fund

Sammanhållningsfonden Landsbygdsutveckling

Cohesion Fund

EJFLU, Europeiska Landbygdsutveckling =Landsbygdsprogrammet



EAFRD European Agriculture Fund for Rural Development

Europeiska Fiskefonden



EFF European Fisheries Fund

Struktur fonderna, fonderna för landsbygdsutveckling / fiske ERDF European Regional Development Fund

inklusive INTERREG IV

ESF European Social Fund (Cohesion Fund ) EAFRD European Agriculture Fund for Rural Development

inklusive LEADER EFF European Fisheries Fund

Skillanderna mellan de olika typerna av EU fonder

Strukturfonderna & landsbygd / fiske : Sektorfonder :

   

1/3 + av EU:s årliga budget Inga partners utomlands för huvuddelen av fonderna Projekt styrs av lokala, regionala eller nationella program ERUF, EAFRD och EFF bidrar till kapital kostnader & infrastruktur (inte ESF)



15 – 20 %? av den årliga budgeten

 

Transnationella parters nästan alltid obligatoriska Gemensamma program för hela Europa



De flesta fonderna bidrar endast till löpande kostnader Bidrar inte till allmän infrastruktur

Fondernas giltighetstider

Strukturfonderna inklusive INTERREG:

     

1989 – 1993 1994 – 1999 2000 – 2006 2007 – 2013 2014 - 2020 Nu körs de flesta av EU:s fonder på samma cykel som strukturfonderna



- d.v.s 2007 - 2013

Fondernas giltighetstider

 

Projekt kan köras över 1,2 eller 3 år Projekt kan i allmänhet inte vara längre än 3 år, (undantag FP7)



Strukturfondsprogrammet gäller 2007 – 2013 men projekt kan fortsätta till 2015



Sektorsfonderna löper nu över samma tidsrymd, men alla projekt måste vara avslutade före nyår 2013

Administrationen



Strukturfonderna administreras av nationella och regionala myndigheter, som övervakas av Kommissionen



Sektorsfonderna administreras för det mesta av Kommissionen direkt



Vissa större sektorsfonder administreras av agenter på Europanivå och på nationell nivå exempel: Programkontoret (Lifelong Learning)

Strukturfonderna i detalj

Strukturfonderna administreras av nationella och regionala myndigheter,



Socialfonden administreras av Svenska ESF Rådet med regionala kontor



Regionalfonden administreras av Tillväxtverket med regionala kontor



INTERREG A administreras av en Länsstyrelse inom A regionens område



INTERREG B administreras av ett särskilt kontor i varje B region



INTERREG C = Länsstyrelsen i Lille

STRUKTURFONDERNA

Tre mål:



Mål 1 Konvergens



Mål 2 Regional konkurenskraft (ERDF) & sysselsättning (ESF) = f.d. mål 2 & mål 3



Gränsöverskridande och territoriellt samarbete = INTERREG IV

De operativa programmen



Regionalfonden har program, som utarbetas i varje region i Sverige



Socialfonden och Landsbygdsprogrammet are specifika för Sverige



....men med regionalt stuk

Sveriges regioner

ERUF i Sverige



Tillväxtverket är förvaltningsmyndighet



Ansökningar skickas till dem för handläggning och beslut .

Mål 2 i Sverige – totalt EU bidrag



SEK 13 miljarder från ERUF



SEK 6 miljarder från ESF

Tre nya mål



Convergence



Regional competitiveness (ERDF) & employment (ESF)



Territorial co-operation = INTERREG IV (ERDF)

INTERREG IV

Tre olika program A.

Gränsöverskridande samarbete B.

Transnationellt samarbete (B); C.

Interregionalt samarbete (C).

INTERREG IVA

INTERREG IVA i Norden och Balticum

Grönt område = kärnområde Gult område = kan delta i projekt upp till 20 % av programmets budget

INTERREG IV A Centrala Östersjön

Öresund, Kattegatt och Skagerack programmet

INTERREG IV B Östersjö programmet

INTERREG IV B Nordsjö programmet

Andra EU fonder = sektorsfonderna

              

EU: s största fondområden Regional utveckling och sysselsättning Landsbygdsutveckling och fiske Forskning Utbildning och kompetensutveckling, studier och praktik utomlands Stöda företag and företagande Miljö Inrikesfrågor, borttsbekämpning, droger, våld, immigration IT Energi Transport Social integration och kamp mot diskriminering Folkhälsa Kultur Ungdomsverksamhet U tveckligshjälp

De stora ramverksprogrammen:

             

Regional utveckling och sysselsättning: Strukturfonderna: ESF & ERDF Landsbygdsutveckling & fiske: EAFRD & EFF Forskning: Ramverk 7 Utbildning och kompetensutveckling: Lifelong learning Stöda företag and företagande: Competitiveness and Innovation CIP Miljö: LIFE + Inrikes: Fundamental Rights & Justice Ungdomsverksamhet: Ungdom i Aktion IT: IKT programmet inom CIP Social integration och kamp mot diskrimminering: PROGRESS Inrikes: Integrationsfonden, Flyktingfonden. Återvändarfonden Folkhälsa: Folkhälsoprogrammet Transport: Marco Polo Kultur: Kultur 2007

De stora ramverksprogrammen:

          

Strukturfonderna: ESF & ERDF €347.4 miljarder The agriculture funds: EAFRD €88.5 miljarder & EFF €4.3 miljarder Framework 7 (research) Lifelong learning Competitiveness and Innovation LIFE + €54.8 miljarder €7.0 miljarder €3.6 miljarder €2.1 miljarder Fundamental Rights & Justice Youth in Action Integration of 3 rd country citizens €1.9 miljarder €885 miljoner €825 miljoner Media 2007 PROGRESS €756 miljoner €743 miljoner

De nya ramverksprogrammen:

       

Europeiska flyktingfonden Fundamental Rights & Justice Kultur 2007 Public Health PROGRESS Konsumentskydd Daphne European Return Fund €628.0 miljoner €543 miljoner €400 miljoner €366 miljoner €743 miljoner €187 miljoner €114 miljoner €76 miljoner

Vad fonderna kan betala för fastslås alltid i program



De transnationella fonderna har program som gäller för hela Europa



INTERREG har program som gäller för all regioner inom respektive mega-region

 

ESF Mål 2 har nationalla program Mål 1 och Mål 2 Regional Konkurenskraft har regionala program

Prioriteringar och åtgärder

Alla fonder specificerar noga vad fonden får användas till med fastställda insatsområden och åtgärder

Insatsområden = aktionsområde + målgrupp Åtgärder = de typer av aktiviteter som man får göra i den fondens projekt

Insatsområden = Åtgärder = Euro-engelska Priorities Actions Paths Pathways Strands Themes Axes Nästan alltid MEASURES

INTERREG VI B Sverige-Norge Prioriterade områden



Ekonomisk tillväxt:



Insatser mot gränshinder



Insatser för utveckling av företag, branscher och entreprenörskap



Insatser för kompetensutveckling och FoU



Insatser för infrastruktur

ESF insatsområden i Sverige Område 1 – Kompetensförsörjning

Deltagarna i projekten är sysselsatta och projekten ska: 1.

underlätta för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav 2.

3.

öka kunskapen i arbetslivet om hur diskriminering motverkas och likabehandling främjas öka kunskapen i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas

ESF insatsområden i Sverige Område 2 – Ökat arbetskraftsutbud Deltagarna i projekten har varit borta från eller inte kommit in i arbetslivet.

Projekten ska:



underlätta för kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden samt öka deras möjligheter arbeta utifrån sina egna förutsättningar



underlätta för unga att etablera sig i arbetslivet och se till att de inte hamnar i utanförskap



underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig i arbetslivet



underlätta för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna att komma tillbaka till arbetslivet

KASK insatsområden och åtgärder

Åtgärder 1 Utveckling och förbättring av administrativa och fysiska strukturer 2.1 Gränsregional funktionalitet och regional utveckling 2.2 Gränsregional utbildning och kompetensutveckling 3.1 Samhörighet och regional information 3.2 Marknadsföring och attraktionskraft 4.1 Tekniskt och administrativt stöd 4.2 Administrativt genomförande

INTERREG B Östersjö programmet Insatsområden



Fostering innovations



Internal and external accessibility



Baltic Sea as a common resource



Attractive and competitive cities and regions

Landsbygdsprogrammet i Sverige

     Mervärden. Ekomat och lokal produktion ska

öka företagandet på landsbygden.

Nya varor och tjänster. Exempelvis

biobränsle och turism bör kunna utvecklas. Utbildning. Bland annat ska företagare på landsbygden på ett enklare sätt få del av resultat från forskning och utveckling. Mångfald. Unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska i större utsträckning delta i jord- och skogsbruket. Hållbarhet. Programmet ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås, och till en hållbar samhällsutveckling i stort.

Styrdokument för ERDF 2007-2013

      

ERDF förordningen 1080/2006 Förordningen för alla Strukturfonder 1083/2006 Förordning med detaljregler för Strukturfondernas förvaltning 1828/2006 Svensk förordning Det regionala operativa programmet Regionens utvecklingsplan NUTEKs handledning

Styrdokument för ESF 2007-2013

     

ESF förordningen 1081/2006 Förordningen för alla Strukturfonder 1083/2006 Förordning med detaljregler för Strukturfondernas förvaltning 1828/2006 Det svenska programet för ESF Svensk förordning om bidragsberättigade kostnader Projekthjälpredan (när den kommer)