Transcript PPT - Ingrid Granbom

Hur kan man arbeta med pedagogisk
dokumentation?
Organisationens betydelse
Hur säkerställa att verksamheten
bedrivs på vetenskaplig grund?
Trollhättan 141111
Pedagogisk dokumentationbakgrund
Ett arbetsverktyg som använts de senaste 40 åren i Reggio Emilias kommunala
barnomsorg.
Fungerat som ett underlag för fortbildning, arbetsutveckling,
föräldrasamarbete och utvärdering.
I Reggio Emilia är dokumentationens viktigaste uppgift att synliggöra barnen
som rika, kompetenta och aktivt kunskapsskapande subjekt, samt att utgöra
utgångspunkten för barnens fortsatta utforskande och kunskapsskapande.
Den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia har grundats på en övertygelse om
att den kunskap som vuxna kan få om och av barn är lika viktig som den
kunskap som vuxna kan ge barnen.
Reggio Emilia – en
tillbakablick
• Reggio Emilia – stad i norra
Italien.
• Loris Malaguzzi (1920-1994)
förskollärare och psykolog. En
av grundarna – eldsjäl.
• Förskoleverksamheten
startades för att skapa en
meningsfull tillvaro för barnen
tiden efter andra världskriget.
• Centrala begrepp – demokrati,
inflytande och delaktighet.
• Det rika och kompetenta
barnet. Medborgare.
Ett barn
är gjort av hundra
Barnet har hundra språk
hundra händer
hundra tankar
hundra sätt att tänka
att leka och att tala på
hundra alltid hundra
sätt att lyssna
att förundra att tycka om
hundra lustar
att sjunga och förstå
hundra världar
att uppfinna
hundra världar
att drömma fram
Ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra hundra)
men berövas nittionio.
Skolan och kulturen
skiljer huvudet från kroppen.
Man ber barn;
att tänka utan händer
att handla utan huvud
att lyssna men inte tala
att begripa utan glädjen i
att hänföras och överraskas
annat än till påsk och jul.
.
Loris Malaguzzi
Man ber dem:
att bara upptäcka
den värld som redan finns och
av alla hundra
berövar man dem nittionio
Man säger dem:
att leken och arbetet
det verkliga och det inbillade
vetenskapen och fantasin
himlen och jorden
förnuftet och drömmarna
är företeelser
som inte hänger ihop.
Man säger dem:
att det inte finns hundra
Men barnet säger:
Tvärtom, det är hundra som finns
I Reggio Emilia beskrivs dokumentation som
- ett verktyg som är avsett att användas multimodalt.
- ett verktyg som hjälper till att synliggöra barns lärandeprocesser.
- ett verktyg som främjar synen på förskolan som en plats för en
demokratisk och politisk allmän plats.
- en brygga mellan samhälle och förskola, teori och praktik
Alnervik, 2013
Pedagogisk dokumentation – teoretiska
utgångspunkter
Konstruktionistisk teori
Kunskap och verkligheten är föränderlig (socialt samspel)
Diskurs
Språkets betydelse
Relationer (mellanmänskliga)
Postkonstruktionisk teori
Relationer som pågår mellan barn, material och miljö.
Allt är sammanflätat och relationellt (rhizom).
Skolverket, 2012
Ställningstaganden/ värden som varje
område/enhet kommer fram till påverkar det vi
kommer att se och det som vi kommer att välja
ut ur en dokumentation.
•
•
•
•
Barn/ Människosyn
Synen på hur vi lär
Våra värden
Den pedagogiska miljöns betydelse
Det kompetenta barnet…ett barn med en
inneboende kraft som kan och vill lära.
De hundra språken är en metafor för de många uttryckssätt ett barn (och
vilken människa som helst) ursprungligen har tillgång till för att förstå och
tolka sig själva och världen. Genom att se och träna så många uttryckssätt
som möjligt får barnet ”simma i sin personlighet” och får en tilltro till sin
egen förmåga.”
Jonstoij och Tolgraven, 2001 s 25
Tilltro- en positiv förväntan på varann
Objekt  Subjekt
…utgå från barnens handlingar och tankar
…erbjuda förutsättningar för att det barnen visar
intresse för kan utvecklas genom att vi försöker, så gott
vi kan, vara lyhörda för det.
…ta ställning för att vara en medutforskande pedagog
Barnperspektiv
• Den vuxnes perspektiv/
uppfattningar på och om
barn
Barns perspektiv
• Barnens egen röst hörs.
Diskussionsfråga
• Hur tänker jag omkring hur vi lär?
• Hur tänker vi tillsammans omkring hur vi lär?
Lyssnandet…
“Hans tanke var långsam hans ord var få och
aldrig de kom oss att hissna. Men för vännerna
var han en fröjd ändå; ni skulle ha hört honom
lyssna”.
Wayne Mackey
-en viktig del i dokumentationsarbetet
-ett sätt att kommunicera
-inte bara att lyssna med hörseln…
-ett sätt att välkomna
-lyssnandet skapar frågor och svar
-innefattar även att berätta, lärdomen i att
formulera sig omkring sina tankar och
idéer.
Alnervik, 2013
”Lyssnandet handlar inte enbart om hörsel,
utan om att ”lyssna med alla sinnen” och att
genom dokumentationen synliggöra detta
lyssnande.”
Wehner-Godee´, 2011, sid 7
Det är viktigt att vara ödmjuk inför de
beskrivningar vi gör av vad barnen gör.
Vi tolkar det som barnen uttrycker. Vi
tar därmed på oss ett ansvar att föra
barnens talan.
Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014
Förskolan - en mötesplats för att förstå demokrati.
Etiken i ett möte
• Etik som utgår från ett respektfullt förhållningssätt
gentemot andra.
• Lyssnets värde.
• Medvetenhet omkring de val och urval som görs
genom pedagogisk dokumentation. Vad har vi valt
bort? Varför?
Pedagogisk dokumentation = etiska
ställningstagande
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Personalen behöver komma överens om vilka dok metoder som ska användas.
Fundera omkring bilder vi tar; skulle jag vilja sitta uppe på väggen på den här
bilden?
Involvera barnen – vill de vara med?
Lyhördhet för små barns kroppsspråk
Göra barnen delaktiga i själva utformandet av dokumentationen. Bilder o text
Lärprocesser i fokus – måste inte alltid vara ansikten; räcker med händer.
Samtycke från föräldrar – formulerat utifrån användningsområde.
Websida etc…. Hur tänker vi då? Nya avvägningar måste göras.
Hur ska dokumentationerna förvaras? Bildsortering etc
Ett klimat där det är ok att “misslyckas och tänka nytt” för att våga vara en delaktig
och utforskande pedagog (organisationens betydelse)
Skolverket, 2012
Vad säger vår reviderade läroplan om
dokumentation?
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp,
utvärderas och utvecklas…
För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns
utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras.
Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och
engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de
upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull.
Skolverket, 2010 s 14
Det är alltså den pedagogiska verksamheten som ska bedömas
och inte det enskilda barnets resultat.
”Att dokumentera handlar om att synliggöra
vad som uppstår i relationella möten mellan
barn, barn och vuxna samt mellan barnen och
omvärlden och att prova många olika sätt att
förstå det som skett”.
Skolverket, 2012, s 69
”Utvärdering ska i förskolans nuvarande läroplan
ha barns erfarenheter och tillvaratagandet av
flödet av barns tankar som utgångspunkter, men
inte som fokus. Syftet är istället att få kunskap
om ”verksamhetens organisaton, innehåll och
genomförande” (Skolverket, 2010a, s 14), och
hur dessa på bästa sätt kan stödja barn lärande
och erbjuda villkor för utveckling”.
Eidevald, 2013, s 28
”Att följa varje barn innebär
därmed att även följa
verksamheten”
Eidevald, 2013, s 28
”Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som
hänger ihop med ett särskilt arbetssätt och
pedagogiskt tänkande. Det handlar om att försöka se
och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en på
förhand bestämd ram av förväntningar och normer”.
Skolverket, 2012, s 15
Traditionella
barnobservationer
•
•
•
Avsikt att undersöka och bedöma
barns utveckling I förhållande till det
som uppfattades som normalt för
deras åldersgrupp.
Forma en verksamhet där barn blir
bemötta utifrån sin ålder och
utvecklingsnivå.
Utgår från att barn utvecklas ett på
förhand bestämt sätt, där de bedöms
utifrån generella normer och kriterier
(IUP).
Skolverket, 2012
Pedagogisk dokumentation
•
•
•
•
•
•
“lyssna in”
Diskussion och dialog viktiga
Intresse även för den vuxnes lärande
Utgår från det som sker bland barnen;
intresse och fokus.
Barnen ska involveras i
dokumentationsarbetet.
Dokumentationen kan vara en kraft som
förbinder och skapar relationer som kan
fungera som en utgångspunkt för fortsatt
lärande och utforskande.
Pedagogisk dokumentation syftar till att:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
få syn på barns och vuxnas lärprocesser och strategier
synliggöra och bekräfta barnen/ gruppen för varandra
synliggöra viktiga värden
Ge barnen minnen i form av dok från sin förskoletid.
inspirera andra barn och pedagoger
medvetandegöra barn och pedagoger om sitt lärande
skapa mötesplatser
synliggöra verksamheten gentemot andra
tydliggöra pedagogrollen
systematisera kvalitetsarbetet
Skillnaden mellan….
Observation
Dokumentation
Pedagogisk dokumentation
”Åh, nej, inte en grej till!”
”Det handlar om att använda dokumentation i
verksamheten, inte utanför eller om verksamheten”.
Eidevald, 2013, s 18
Pedagogisk
dokumentation
Utbyta
erfarenheter i
ett kollektivt
möte
Hur kan vi göra för att den
pedagogiska dokumentationen
skall bli en del i verksamheten?
Pedagogisk dokumentation –
förutsätter förutsättningar
Systematiskt kvalitetsarbete
Traditioner,återkoppling o utvärdering
Projektet fortsätter,
litteraturseminarium
december
Projekt
fördjupa projektet
Planeringsdag,
föräldramöte,
projekt
mars
september
Sammanställa och
utvärdera, börja
fundera omkring
nästa års projekt
Lära känna
varandra
juni
Förbereda miljön, 10
bilder, workshop
Inskolning
Semestertider
Pedagogiska förutsättningar i organisationen
• Reflektionstid
• Pedagogista, rektor och ateljérista deltar med
jämna mellanrum.
• Reflektionsvikarier
• Skapa möjlighet för arbetslaget att tillsammans
utveckla och fördjupa det pedagogiska arbetet på
varje avdelning.
• Viktigt med utmaningar och frågor från
pedagogista, rektor eller ateljérista.
Pedagogiska möten
APT -träffar
• Erfarenhetsutbyten
• Kollegialt lärande
• Delaktighet
Pedagogiska mötens
huvudsakliga syfte är
erfarenhetsutbyte för att
ytterliga fördjupa det kollegiala
lärandet, men också att skapa
delaktighet inför uppgifter och
idéer som ska genomföras.
Projektarbete
ett av många sätt att arbeta med lärandet i förskolan
•
I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det
att ”med ett temainriktat arbetssätt kan
barnens lärande bli mångsidigt och
sammanhängande”. (s. 10)
Projektarbete innebär för den vuxne ett
utforskande tillsammans med barnen, att
pedagogen är nyfiken och vill fördjupa sig.
Pedagogens ansvar är också att försöka
skapa en röd tråd i projektarbetet och
skapa en struktur för att kunna planera
utifrån detta förhållningssätt till lärandet.
•
Projekt bygger på ett demokratiskt
förhållningssätt där barns teorier och
vuxnas teorier har lika värde.
”Lärarna lär sig på detta sätt också att lyssna till
barnens uttrycksformer, tankar och idéer. Därför
ligger fokus på processer i
dokumentationsarbetet”.
Alnervik, 2013, s 47
MEN ändå..
Tack vare dokumentationen kan varje barn, varje
pedagog och varje institution få en offentlig röst
och en synlig identitet. Det som dokumenteras kan
ses som en berättelse om barnens, pedagogernas
och föräldrarnas liv på institutionen, en berättelse
som kan påvisa dessa institutioners bidrag till vårt
samhälle och till utvecklingen av demokrati.
(Dahlberg, Moss & Pence, 2001, s 235)
Reflektionsprocessens delar
•
•
•
•
•
•
Val av situation
Observation och beskrivning av händelser
Analys av upplevelsen
Tolkning
Utforskning av alternativ
Förändring av handlingen
Bie, 2007, s 28
• Vad vet du om… ?
• Vad skulle du vilja veta om… ?
• Hur ska vi ta reda på det ?
Gör – hur?
Säger
Vad tänker
vi?
Konsekven
ser
Förutsättningar
Detta har vi
med oss
från förra
veckan
Vad och hur
gör barnen?
Reflektion
Hur går vi
vidare?
Hur ger vi
tillbaka till
barnen?
Kopplingar till litteratur
och styrdokument
Veckokretslopp
V ….
Samla ihop
material från
veckan som har
varit
Det här tar vi med oss
från denna veckan…
Reflektion v …..
Vad tänker vi?
Hur går vi vidare?
Vilket lärande?
Varför tror vi att det blev på det här sättet?
Vår roll?
Hur kopplar vi detta till
Läroplan?
Vad ser vi?
Vad gör
barnen?
Vad säger de?
Vad verkar de
vara nyfikna
på?
Några konkreta tips för att underlätta
för pedagogisk dokumentation
Fundera på…
Vad är jag nyfiken på?
Vad är det att utgå från barnen?
Förberedelse
Dokumentationsmaterial (mallar), ange förutsättningar
Teknik (träna och prova själv innan, ladda kameror etc)
Vem gör vad ?
Föräldrars samtycke till bildhantering (rutinfråga)
Genomförande
Hur och vad ?
Var noga med att kolla med barnen så att det är ok att du dokumenterar.
Låt det ta tid
Du kommer inte kunna dokumentera allting – urvalet blir viktigt (förberedelse och dialog med kollegor)
Känn inte stress över det du missar, var glad för det du har möjlighet att dokumentera
Uppföljning
Lägg praktiken på bordet
Låt kollegorna först berätta vad de ser/ upplever.
Fråga barnen ifall det vi tänker stämmer?
Ge tillbaka till barnen vilket lärande som ni har sett. Hur tänker barnen?
Se dok på olika sätt – dekonstruera.
Hur går vi vidare?
Hur kan vi koppla detta till läroplanen? Annan aktuell litteratur?
Diskussionsfråga
Vilka former kan vi hitta/vidareutveckla för att
underlätta för pedagogisk dokumentation?
Kritik mot pedagogisk dokumentation
Alnervik, 2013
Anses skapa
delaktighet
Men är det så?
(Lindgren 2012)
Barns utsatthet
okontrollerade; etiska
diskussioner saknas
(Sparrman, Lindgren)
Idéerna funkar inte i
den
målstyrda svenska fsk
(Pramling Samuelsson)
Dokumenterande kan
skapa distans
(Vallberg Roth)
Lyssnandets pedagogik
skapar passiva
förskollärare
(Pramling Samuelsson
o Tallberg Broman)
Pedagogik och organisation hänger ihop!
Kunskapssyn;
Vi lär oss i samspel med andra (vuxna och barn),
Den pedagogiska miljön som en viktig del av
lärande
Pedagogisk dokumentation
Vi lär oss bäst i meningsfulla sammanhang
De hundra språken
”Lärande i grupp främjar en lärande kvalitet
som är en annan än det individuella lärandet.
Ett fokus på kollektiv förståelse - som kräver
konstant jämförelse, diskussion och
modifiering av idéer – möjliggör lärande som
inte är tillgängligt för individer som arbetar
ensamma”.
(Krechevsky & Mardell i C. Giudici, C. Rinaldi & M. Krechevsky (2001)
Varför tänker vi som vi gör?
Pedagogisk historia….
”Det bästa är att veta vad man letar efter
innan man börjar leta efter det”.
- Nalle Puh
Vilka ställningstagande bygger vi vår verksamhet på?
Vilken är vår starka verksamhetsidé – vad bygger vi
den på för antagande och teorier?
Vilka system är användbara till vårt systematiska
kvalitetsarbete?
Levande pedagogiska dokument?
Organisation
Organisationen är något mer än bara en skolas struktur. Det
som ger en skolorganisation dess vikt, är den innebörd som
individerna i en skola ger organisationen och de värden som
de tillskriver dess strukturer. Organisationen påverkar
arbetsförhållanden, scheman, utrymmen och
beslutsprocesser, och allt detta påverka värden och relationer
inom institutionen. Därmed anger organisationen de gränser
som finns för en skolas möjligheter och verklighet.
(C. Giudici, C. Rinaldi & M. Krechevsky, 2001, s. 52.
Vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet – vad betyder det?
• Skärper kraven för samtliga yrkesgrupper i förskolan; i synnerhet
förskollärarrollen eftersom dokumentation och analys ska ske
systematiskt.
• Vetenskapligt grundade analyser förväntas bedöma hur förskolans
verksamhet stödjer barnens lärande och utveckling samt hur
verksamheten kan utvecklas till att bli ännu mer stödjande.
• Utgå från vetenskapligt baserade metoder.
• Tidigare beskriva det som gjorts – nu ska skillnaden beskrivas.
• Beprövad erfarenhet – dokumenterad eller på annat sätt kommunicerad
och delad erfarenhet med andra och på så sätt prövad mot relevanta
kriterier och etiska principer (Skolverket, 2012b).
• Vetenskaplig grund – befinna sig i dialog med aktuell forskning.
Eidevald, 2013, s 31
Litteraturlista
Alnervik, Karin (2013). ”Men så kan man ju också tänka!”. Jönköping: HLK.
Bie, Kristin (2014). Reflektionshandboken för pedagoger. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Claudia, Rinaldi, Carlina & Krechevsky, Mara (2001). Att göra lärandet synligt barns lärande –
individuellt och i grupp. Stockholm: HLS förlag.
Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2001). Från kvalitet till meningsskapande.
Stockholm: HLS förlag.
Eidevald, Christian (2013). – Hallå, hur gör man?. Stockholm: Liber AB.
Jonstoij, Tove & Tolgraven, Åsa (2007). Hundra sätt att tänka. Stockholm: UR.
Löfdahl, Annica, Hjalmarson, Maria & Franzén, Karin (Red.) (2014). Förskollärararens metod och
vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB.
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm:Natur
& Kultur.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan LPFÖ 98. Reviderad 2010. Stockholm: Fritzes förlag.
Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Stockholm: Fritzes förlag.
Sundin, Bertil (1982). Barnen och de sköna konsterna. Stockholm: Statens kulturråd.
Wehner-Godéer, Christina (2000). Att fånga lärandet. Stockholm: Liber AB.