Transcript Tips om hur man kan träna sin läsnig.

Modul 6: Läsning
Eilngt en uneörnskding på ett engskelt
uivtnierset så seplar det inegn roll viekln
odrnnig bksotrnävea i ett ord står i, det enda
som är vtikigt är att fsötra och ssita
bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå
hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa
tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi
itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern
som hlehet.
Modul 6: Läsning
Såg du vad det stod?
Eilngt en uneörnskding på ett engskelt
uivtnierset så seplar det inegn roll
viekln odrnnig bksotrnävea i ett ord
står i, det enda som är vtikigt är att
fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät
patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer
och man kan ädnå lsäa tetxen uatn
porbelm. Dttea broer på att vi itne
leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern
som hlehet.
Enligt en undersökning på ett
engelskt universitet så spelar det
ingen roll vilken ordning bokstäverna
står i, det enda som är viktigt är att
första och sista bokstaven står på
rätt plats. Resten kan stå huller och
buller och man kan ändå läsa texten
utan problem. Detta beror på att vi
inte läser varje bokstav för sig, utan
orden som helhet.
Modul 6: Läsning
Jo, så är det faktiskt.
Du kan träna dig att bli
en bättre läsare!
Modul 6: Läsning
Det finns två sätt att träna läsning
Vi ska i den här modulen titta på dessa två delar
av att träna upp läsning.
Lästeknik
Snabbläsning
LÄSTEKNIK
HELHET
Om du sitter med
en bok eller en
text framför dig hur ska du då ta
dig an den? En
bra grundregel är
att börja med det
stora och fortsätta
i det lilla. Det vill
säga börja i
helheten och gå
sedan till detalj.
Att läsa är kul.
DETALJ
LÄSTEKNIK
När du sitter med en bok eller en text framför dig kan du följa dessa fem steg.
1. ÖVERSIKT
2. SKUMLÄSNING
3. INTENSIVLÄSNING
4. FRÅGESTÄLLNINGAR
5. REPETITION
LÄSTEKNIK: Översikt
Börja alltid med att snabbt titta över boken/texten du ska läsa.
Ofta kan du se vad varje kapitel handlar om. Du kan också se
sammanhang och stora drag.
Om du har en bok:
Läs
innehållsförteckningen
LÄSTEKNIK: Översikt
Bläddra igenom
boken.
Titta på sammanfattningar
och rubriker.
LÄSTEKNIK: Översikt
Om du har en kortare text:
Läs första meningen
i varje stycke.
Tre lager hjärna
De två första och äldsta lagren av hjärnan sysslar
med livsuppehållande processer, medan den nyare
delen är mer inriktad på nyskapande.
Den äldsta delen är hjärnstammen (hela hjärnan
hos många kräldjur). Den utvecklades för ca 500
miljoner år sedan och styr vakenhet och
livsuppehållande mekanismer. Den ligger
visserligen bakom den senare utvecklingen av
hjärnan, men det är inte den vi har att tacka för
förståndet eller intellektet.
Över hjärnstammen ligger det limbiska systemet,
som såg till att de havslevande djuren klarade att
kravla upp på land för ungefär 200 miljoner år
sedan. Nu måste kroppstemperatur och törst
regleras mer exakt, och nya handlingsmönster och
reaktioner på fara måste programmeras in.
Sist utvecklades hjärnbarken, som ligger som ett
hopvecklat täcke över de övriga delarna. Här fattas
beslut, planering görs, språket tolkas, musik skrivs
och matematiska problem löses.
Ofta kan du där räkna ut vad
stycket handlar genom att
läsa början på ett stycke.
LÄSTEKNIK: Skumläsning
Här gäller det att få mer kött
på benen och strukturera ditt
läsande. Det är här snabbläsningen kommer in. Den
kan du träna dig på i den
andra delen av den här
modulen, men här berättar vi
lite om tillvägagångssätt.
Läs rubriker.
Rubriken talar om
styckets innehåll
och är ofta ett
nyckelord.
Kristen kultur
LÄSTEKNIK: Skumläsning
Ofta beskriver de första
meningarna vad som
kommer i kapitlet/stycket.
Läs de första
meningarna i
kapitlet.
LÄSTEKNIK: Intensivläsning
Det är nu du verkligen börjar läsa. Läsa mer noggrant.
Börja läsa med pennan i hand. Stryk under och anteckna i
marginalen. Tänk på att inte stryka under för mycket. Det
tar både för mycket tid och gör det svårare för dig att
minnas det viktiga. Gör hellre markeringar i marginalen
där du stöter på något intressant, svårbegripligt eller
viktigt.
LÄSTEKNIK: Intensivläsning
Du ska nu få försöka att själv stryka under i en text. Gör
så här: Klicka fram texten i rutan nedan. Skriv ut den på
ett papper.
Klicka här och skriv ut texten på ett papper. Stäng
därefter textrutan och gå vidare.
läsning
Har du texten framför dig nu? Gör följande:
Läs texten.
Stryk under det viktigaste. Tänk på att inte stryka under för mycket. Gör
gärna anteckningar i marginalen.
LÄSTEKNIK: Intensivläsning
Jämför nu med vårt förslag. Titta på understrykningar och
fundera på olika alternativ.
Klicka här så får du se
vårt förslag.
Förslag till
understrykningar
LÄSTEKNIK: Intensivläsning
Har du antecknat i marginalen skulle det kunna se
ut så här:
Klicka här
och titta på
förslaget.
Förslag till
marginalanteckningar
LÄSTEKNIK:Frågeställningar
Nu ska du börja jobba med texten. Börja med att gå igenom texten och
se om det är något du inte förstått. Vänd dig till din lärare och fråga.
Diskutera innehållet med dina studiekamrater. Finns det instuderingsfrågor till texten som du kan använda? Gör sedan egna frågeställningar
på sådant du tycker är viktigt? Förhör dig själv och ta gärna hjälp av
dina studiekamrater. Gör frågor till varandra.
Anteckna också det som är viktigt i texten. Kom dock ihåg att inte
anteckna allt! Anteckna bara det viktigaste – dvs. det som får dig att
minnas vad texten handlar om.
Läs mer om detta i modul 7: Anteckningsteknik.
LÄSTEKNIK: Repetera
Nu är det dags att repetera. Repetition är nödvändigt för att du ska
komma ihåg det du lärt dig någon längre tid.
För att det du lärt dig ska hamna i långtidsminnet krävs att du
repeterar 4-5 gånger. (Läs mer om minnet i modul 8: Minnesknep.)
Repetition är
kunskapens
moder.
LÄSTEKNIK: Repetera
Försök att repetera effektivt. Läs på
anteckningar. Kolla understrykningar
och marginalanteckningar.
Repetera instuderingsfrågorna. Titta
på sammanfattningar.
Om du har du förstått texten räcker
det att göra detta för att du ska
komma ihåg vad hela texten handlat
om.
Repetition är
kunskapens
moder.
SNABBLÄSNING
Vi ska nu gå över till den andra delen
av läsning: snabbläsningen.
SNABBLÄSNING
Går det att lära sig att läsa snabbare och är det viktigt? Läs, lyssna och
fundera över vad du själv tycker.
Fenomenet ”Dynamic Reading” kan sägas ha upptäckts 1945 när Evelyn Wood lämnade in en
uppsats vid University of Utah. Hon såg då hur handledaren läste igenom de 80 sidorna med en
mycket hög hastighet samt skrev kommentarer utan att missa en enda detalj. Utan att ha tränat
läste han 6.000 ord per minut jämfört med medelstudentens 350. Han kunde inte förklara hur han
bar sig åt. Evelyn Wood började systematiskt söka efter flera med samma förmåga. Efter två år
hade hon funnit 50 personer med mycket skiftande bakgrund, vilka kunde läsa mellan 1.500 och
6.000 ord i minuten. En analys gav följande gemensamma karakteristiska:
- De läste ordgrupper, kompletta tankegångar; inte ett eller två ord åt gången.
- De stannade sällan till för att läsa om en mening eller ens ett ord.
- De uttalade eller hörde inte varje ord "inom sig" medan de läste.
- De varierade läshastigheten beroende på materialets svårighetsgrad.
- Som ett resultat av den stora läshastigheten erhöll de en utomordentlig koncentrationsförmåga.
En vanlig människa läser ungefär 200 till 250 ord i minuten - högskolestuderande omkring 100 fler.
Evelyn Wood menar, att vår långsamma läsning beror på att vi i skolan får lära oss genom
högläsning - och vi kommer aldrig över ovanan att uttala varje ord för oss själva. Den normale
vuxne läser inte fortare än han gjorde i femte eller sjätte klass. De flesta människor rör omedvetet
på läpparna, struphuvudet eller gommen när de läser. Det är inte deras fel - vi lär ut läsning på, i
stort sett, samma sätt som på 1800-talet.
SNABBLÄSNING
Ja, vad tror du?
Om du vill träna dig på att läsa snabbare ska vi
ge dig några tips här. Vill du inte läsa om snabbläsning
så hoppa över detta och gå vidare på nästa modul.
SNABBLÄSNING
Om du klickar på länken kommer du till en lista med namn.
Skriv ut listan, då övningen är svår att göra på dator.
Klicka här för att få fram
övningen.
Leta namn
SNABBLÄSNING
Har du namnlistan i pappersformat framför dig? Du ska
nu snabbast möjligt i listan hitta två personer vars namn
står med två gånger.
Gå vidare efter övningen så får du se svaren.
SNABBLÄSNING
Klicka för att se
svaren.
Sjöström Anneli
Sune Haraldsson
SNABBLÄSNING
Efter övningen
Vilken metod använde du?
Hade du något hjälpmedel?
Använde du fingret eller en penna? Det kan vara bra för då tappar du
inte bort dig så lätt.
Har du tänkt på att många använder fingret när de läser i spalter, t.ex. i
en telefonkatalog. Du fixerar då ögat bara en gång per rad. En
tidningsspalt är smal av samma anledning: att du endast ska behöva
fixera ögat en gång. Även där skulle du kunna använda fingret för att
läsa snabbare och inte tappa bort dig.
Du kan använda samma metod även om du läser vanliga texter.
SNABBLÄSNING
Nu kan du testa hur snabbt du läser.
Om du klickar på länken kommer du till en text. Skriv ut texten då övningen är
svår att göra på dator.
Be en kamrat ta tid eller ställ en timer på två minuter och se sedan hur många
ord du hunnit läsa per minut.
Klicka här för att få fram
övningen.
Snabbläsning
SNABBLÄSNING
Principen är att man kan lära sig läsa utan att man säger
ordet för sig själv. I stället för att läsa ett ord i taget lär man
sig att läsa grupper av ord. Exemplet nedan visar hur
naturligt detta är: Titta på punkten ovanför textraden:
.
gräs är grönt
Man ser omedelbart alla tre orden. Titta nu nästa gång på
punkten mellan de följande två raderna:
och det växer
.
när det regnar
SNABBLÄSNING
Du ska alltså ha så få ögonfixeringar som möjligt.
Så här läser många av oss:
Gräset
är
grönt
och
det
växer
när
det
Så här borde vi läsa:
Gräset är grönt
och det växer
när det regnar.
regnar.
SNABBLÄSNING
 Rör du läpparna när du läser? Tugga då tuggummi medan du läser.
 Sluta "lyssna" till vad du läser. Vissla istället.
 För ett finger snabbt under raderna i boken så att du tvingar blicken att
fortsätta. (Sluta använda fingret när du finner att det bromsar din
läshastighet.)
 Koncentrera dig på att gå framåt i texten. Om du märker att du tittar
tillbaka så för, medan du läser, en pappersskiva eller handen snabbt
nedför sidan och tvinga dig själv att följa med.
 Öva att läsa grupper av ord.
Modul 6: Läsning
Det går alltså att träna läsning. Både teknik
och snabbhet. Vi hoppas att du här fått lite
tips på hur du kan träna.
Modul 6 är nu klar. I modul 7 får du jobba
vidare på anteckningsteknik.