Transcript Särskilt farliga ämnen

Välkommen!
•
•
•
•
Presentation av projektet
Vattenförvaltning - vad är det?
REACH, CLP och annat smått och gott!
Varför kemikalieförteckning?
Varför detta projekt?
•
•
•
•
•
•
Kemikalier stort problem
Ökad kunskap
Utbyte av kemikalier
Uppnå normer
Minskat utsläpp
Förenklad kommunikation
Havsmiljöanslaget
• En del i den satsning som görs på havsmiljön
• Insatser för att förbättra, skydda och bevara
Östersjön och Västerhavet
• 2009 delades 285 miljoner ut, varav detta projektet
fick 3,4 miljoner
• Genomförs i södra Östersjöns distrikt - 7 län och 91
kommuner
Vem gör vad i projektet?
• Länsstyrelsen: informerar, vägleder och ger underlag för
kartläggning
• Företag: kartlägger och dokumenterar sina kemikalier samt
skickar kemikalieförteckning till länsstyrelsen
• Länsstyrelsen: granskar och bedömer vilka ämnen som är
föremål för krav på utfasning, registrering, tillstånd, skyddsåtgärder etc. inom respektive huvudavrinningsområde i Södra
Östersjöns vattendistrikt. Resultaten delges respektive företag
• Företag: genomför substitution, registrerar eller söker tillstånd
samt vidtar skyddsåtgärder för minskad miljöpåverkan
• Vattenmyndigheten: följer upp resultatet
Upplägg
• Frivilligt deltagande
• Företag skickar in kemikalieförteckning där
verksamhetens kemiska produkter anges med
ingående deklarerade ämnen
• Vi går igenom och kompletterar med en bedömning
om vilka ämnen som har krav i några utvald
lagstiftning /miljömål / internationella
överenskommelser
• Företaget får ett svar där vi kommenterar om man
har produkter med utpekade ämnen. (På förfrågan
kan man få den kompletterade förteckningen tillbaka)
Granskas map
• Vattendirektivets prioriterade ämnen (anger kemisk
status) och särskilt förorenande ämnen (kan vara en del
i ekologisk status)
• Utfasningsämnen och prioriterade
riskminskningsämnen i exempeldatabasen i PRIOverktyget
• Ämnen i KemIs Begränsningsdatabas
• ECHAs Kandidatlisteämnen
• OSPAR priority action substances
• HELCOM / BSAP – ämnen för åtgärder
HELCOM- BSAP
• Helsingfors kommissionen ”HELCOM”
• Baltic Sea Action Plan (BSAP)
• Särskilt prioritera arbetet med att minska spridning av
miljöfarliga ämnen
OSPAR
• Oslo-Paris Kommissionen
• Konventionen för skydd av den marina miljön i
Nordostatlanten
• Ämnen utvalda för åtgärder
Vattenförvaltning
Ramdirektivet för Vatten 2000
Syftet
• En helhetssyn på vattenarbetet
• En gemensam och långsiktig förvaltning av
vattenresurserna
Allt vatten ska ha en god
kvalitet och kvantitet
Målet
för både människor
• God vattenkvalitet
och natur.
• God tillgång
• Hållbart nyttjande
Både idag och i
• Ingen försämring
framtiden
Vattenförvaltningens uppbyggnad
• Fem vattendistrikt i Sverige
• En Vattenmyndighet per
distrikt som samordnar arbetet
• En delegation per distrikt
som tar beslut
• Ett beredningssekretariat per
Länsstyrelse. En Länsstyrelse
kan ingå i flera distrikt.
Vattenförekomster
• En indelning av våra sjöar, vattendrag, grundvatten,
övergångsvatten och kustvatten.
• Den enhet vi ska rapportera till EU och som lagkrav
kommer att sättas på
• Sjöar >1 km2
• Vattendrag med tillrinningsområde >10 km2
• Vatten som ingår i områdesskydd, påverkar
skyddade områden, är särskilt värdefulla eller
påverkar en vattenförekomst
• Grundvatten >50 person ekvivalenter
Södra Östersjöns
vattendistrikt
•
10 län
•
91 kommuner
•
54 000 km²
•
2,2 miljoner invånare
•
42 personer per km²
•
32 huvudavrinningsområden
•
7 delområden
•
1623 ytvattenförekomster
•
580 grundvattenförekomster
Vattenförvaltning
i cykler
Statusklassning
Ytvatten
• Ekologisk status
• Kemisk status – prioriterade
ämnen
Grundvatten
• Kemisk status: nitrat,
klorid, sulfat,
växtbekämpningsmedel
• Kvantitativ status: tas mer
grundvatten ut än vad
som nybildas?
Riskbedömning
Förenklad process
– Sämre än god status idag
– Nära gränsen mellan god
och måttlig
– Påverkansanalys
– Kalkade vatten
Ytvatten
Kemisk status
Prioriterade ämnen
Mål för alla vattenförekomster till 2015
God status
Ej uppnått
God status
Åtgärder
EU gemensamma gränsvärden
för prioriterade ämnen
Miljökvalitetsnormer i andra
direktiv
33 ämnen och ämnesgrupper
utvalda för åtgärder för att
förhindra förorening av vatten
+ 8 ämnen till
Med gränsvärden satta inom
EU – blir troligtvis
miljökvalitetsnormer här
Grundvatten
•
Mål: rent grundvatten och inte för stort
uttag av grundvatten 2015
•
Kemisk status:
– Riktvärden i SGU-FS 2008:2
– från dotterdirektivet för
grundvatten
– Fastställs som mkn
– flera parametrar – några joner,
metaller, bekämpningsmedel,
PAH, lösningsmedel
•
Kvantitativ status: tas mer grundvatten
ut än vad som nybildas
God status
Dålig status
Mål och normer
• Mål för vattnet
• Miljökvalitetsnormer för status
• Icke försämringskrav
• Undantag – senare målår eller
mindre strängt krav
Åtgärdsprogram
• Vad ska vi göra för att nå målet med
god vattenstatus?
• Hur och var får vi störst effekt till
lägsta kostnad?
– Vissa vatten blir ”kraftigt
modifierade vatten”
– Vissa vatten blir sk ”undantag” av
samhällsekonomiska eller
tekniska skäl
• Vem/vilka som ansvarar för
åtgärderna
Bindande mot myndigheter och
kommuner men inte mot enskilda.
Övervaka
• Förändras statusen?
• Når vi målen?
Förvaltningsplan
och rapportering
• Sammanfattning av det
arbete som gjorts i
cykeln
• Rapporteras till EU
sammantaget för
Sverige.
Vattenförvaltningens MKN
Delegationens beslut om Miljökvalitetsnormen.
• Kraven syftar till att god status ska uppnås
senast den 22 december 2015, om
inte undantag har beslutats
• Undantag
• Vanligtvis tidsfrist för att uppnå god status
till 2021 (i vissa fall 2027)
• I undantagsfall mindre strängt krav (t.ex. att
det är tillräckligt att uppnå måttlig status)
• Generellt mindre strängt krav för kvicksilver
- inget krav på att uppnå god kemisk ytvattenstatus för kvicksilver, dock bör nuvarande
halter inte öka
Vattenförvaltningens MKN
• Åtgärder under denna förvaltningscykel syftar framåt, de ska
se till att normerna inte överträds – proaktivt angreppssätt
(jfr t.ex. med ÅP för luft – reaktivt styrmedel)
• Åtgärder ska vara påbörjade senast 2012
Hur ser normen ut i text?
• God kemisk status 2015
• God kemisk status 2015, med undantag för Nickel till
2021
Åtgärdsprogram
Åtgärdsprogrammens status
Åtgärdsprogrammet beslutades tillsammans med miljökvalitetsnormer
och förvaltningsplan av vattendelegationen i december 2009.
Ett fastställt program innebär enligt 5 kap. 8 § MB skyldigheter för
myndigheter och kommuner att inom sina ansvarsområden vidta de
åtgärder som behövs enligt programmet.
2. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för….
4. Naturvårdsverket behöver ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter…
8. Naturvårdsverket behöver i sitt arbete med bidrag till att åtgärda föroreningsskadade..
15. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning …
17. Statens jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och
Kemikalieinspektionen…
21. Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag…
28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov…
29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare….
32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter...
36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggnin…
37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner….
Tillsyn
29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare
genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som
behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan
på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.
•
Förebygga att normer inte överskrids
Omprövning av tillstånd eller villkor
VM:s åtgärdsprogram p. 28
Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för
omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11
kap miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i
områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte
uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
Om verksamheten med någon betydelse ”medverkar” till att
en MKN överträds*
* inte följs
– Nya villkor får inte medföra sådana ingripande villkor att
verksamheten inte längre kan bedrivas eller avsevärt
försvåras
Paus - frågestund
Vilken nytta kan en bra
kemikalieförteckning ha?
När det gäller kemi tänker man i
första hand på det här!
Och kanske inte så
mycket på detta?
Att varor och material innehåller och
läcker ämnen?
10 000-tals ämnen som vi knappt
vet någonting om!
Men lagstiftningen förändras, integreras
och skärps kraftigt!
Vad är kemikalier?
 Kemiskt grund ämne
 En förening av ämnen
 En kemisk produkt
 Ämnen i material
 Ämnen i varor
Vi hanterar ofta risker med
kemikalier med hjälp av
utspädning
Även om vi är duktiga på att rena
och det är lite i utgående vatten
och det är låga halter i varor
så sprider vi kemiska
ämnen!
33
Utspädning är inget bra sätt att riskhantera
ämnen som har vissa egenskaper
Dessa särskilt farliga ämnen ska
helst inte användas alls!
Utfasning i
Giftfri miljö
Tillstånd enligt
REACH och info om
innehåll i varor
Särskilt farliga ämnen
CMR
• ger cancer eller mutationer eller fortplantningsskador
– det kan räcka med att bli exponerad en gång för
låga halter vid fel tillfälle
• är hormonstörande och stör kroppens regler- och
signalsystem – effekter kan uppkomma vid oerhört
låga koncentrationer och efter lång tid
PBT
• är långlivade, giftiga och som ansamlas i organismer
– de försvinner inte utan kommer tillbaka senare, på
annat ställe och ger effekt när de ”uppkoncentrerat”
sig
35
Lagar kring kemikalier EU-harmoniserade
EU - förordningar
REACH-FÖRORDNINGEN
gäller
registrering
PRODUKTDIREKTIV
begränsningar
Direktiv implementeras
läkemedel
tillstånd
kosmetika
Svensk lag anpassas
information
bekämpningsmedel
CLP-FÖRORDNINGEN
RoHS och WEE
klassificering
leksaker
märkning
MILJÖBALKEN
MILJÖDIREKTIV
förpackning
Egenkontroll
ippc
m m fl
vattendirektivet
ANDRA FÖRORDNINGAR
avfall
biocid
seveso
tvätt o rengöringsmedel
miljöskadeImport/export farliga ä.
VOC
POP-ämnen
tennorganiska ämnen
ARBETSMILJÖREGLER
ARBETSMILJÖDIREKTIV
xxxxx
Hygieniska gränsvärden
Industrins ansvar
1. Tillverkare/
import Ämne
Ta fram data
Säkerhetsbedömning
Klassificering
REACH § 14
Märkning
Säkerhetsdatablad
Endast registrerade ämnen
REACH § 5
Blandare & slutanvändare ska
informera ämnestillverkare om
hur produkten används.
REACH § 37.1
3. Användning som t ex
tillverkning av vara
2. Ämnet används i
kemisk produkt
Informerar kunden
Ny klassificering?
Ny Märkning ?
Nytt säkerhetsdatablad?
REACH § 37.3
4. Information till
kund
Måste följa åtgärder för
en säker hantering.
REACH § 39
Endast identifierad
användning tillåten.
SVHC
REACH § 10
Informationsplikt
REACH § 34
Identifierad användning
REACH § 37.2
• Man får bara använda registrerade ämnen
• Man får bara använda dem för det som står angivet
som användningsområde på säkerhetsdatablad (SDB)
• Man måste följa de säkerhetsföreskrifter och
exponeringsscenarier för olika användningar som står i
SDB
• Skyldighet att kommunicera uppåt om man får vetskap
om nya risker
• Kan behöva göra egen riskbedömning av egen
användning om man inte följer
• Anmälan av användning av Tillståndsämnen.
• Koll på om ämnen på kandidatlistan finns i varor och
info till kunder om över 0,1%.
REACH
kräver
ordning
och reda
på
kemikalier
hos
användare
38
I REACH hanteras
Särskilt farliga ämnen
(SVHC, substances of very high concern)
ECHA
Kandidatlista
Tillstånd
Bilaga 14
ECHA
7 på förslag
30 ämnen
+
?
REACH § 33, Informationskrav i Varor
REACH § 7.2 Anmälan om
tillverkar/importerar av Varor
Tillv/imp
eller
användare
söker
Om ingen
sökt inom
viss tid –
solnedgång
(=förbud?)
För speciell
användning under
stränga villkor
Säkerhetsdatablad
Mer ingående information om riskerna för yrkesmässiga användare
Vem?
Vad?
När?
Hur?
Den som släpper ut produkter på
marknaden inom EES
Kemiska produkter som klassificeras
som farliga eller som inte klassificeras
som farliga men som innehåller
farliga ämnen (>= 1%)
Yrkesmässig användning, vid första
leverans + vid uppdatering
På svenska, daterat, 16 punkter
När registreringsnummer dyker upp under punkt 1 eller 3 är
användare skyldig att följa skyddsföreskrifter och ev.
exponeringsscenarier inom ett år
Säkerhetsdatablad (16 punkter)
Regler i Reach – Bilaga 2.
Nytt format - Ska gälla from 1/12 2010
– alltid för klassificerade ämnen/blandningar + PBT/vPvB
– på begäran om >1% hälso- el miljöfarliga ämnen ingår
– på begäran då ämne med hygieniskt gränsvärde (EU) ingår
+ Exponeringsscenarier inkl. rekom. riskhanteringsåtgärder
bifogas i Annex – hur/vad man får använda ämnet
Från 1/12 2010 ska ämnenas klassificeringar anges enligt både CLP
och Ämnesdirektivet.
OBS! Detta gäller även för farliga ämnen i blandningar
Ny lagstiftning på Klassificering och märkning av Kemiska produkter.
CLP-förordningen
Får användas redan nu men för ämnen from 1 dec 2010
och blandningar 1 juni 1015
Farosymbol
Farobeteckning
Piktogram
Explosivt
Extremt/mycket brandfarlig
Oxiderande
Mycket giftigt/giftigt
Signalord
Fara
Frätande
Varning
Hälsoskadlig irriterande
Eller ingenting!!
Miljöfarlig
Faroangivelse
Riskfras
R--
Skyddsfras
S--
H--EUH---
Skyddsangivelse
P---
Prioriterade ämnen
och andra kemikalier i Vattendirektivet
Prioriterade ämnen
Prioriterade ämnen
Prioriterat farliga ämnen
Vissa andra förorenande ämnen
Ämnen med mkn i andra direktiv
Särskilt förorenande ämnen
Huvudsakligen förorenande ämnen
Förorenande ämnen med riktvärden för
grundvatten
Miljöbalkens hänsynsregler
Kunskapskravet
Det är den som gör något som ska ha tillräcklig kunskap
om hur miljön och människors hälsa påverkas och skyddas
Försiktighetsprincipen
Redan risken för skador eller olägenheter medför en
skyldighet att vidta åtgärder
Produktvalsprincipen
Kan man ersätta en kemisk produkt eller bioteknisk organism
med en mindre farlig, så ska man göra det.
Ett av de 16 nationella
miljömålen handlar om en
giftfri miljö!!
Inom en generations tid ska miljön vara fri från
ämnen som skapats i eller utvunnits av samhället
och som kan hota människors hälsa och den
biologiska mångfalden
Delmål – Miljömålet Giftfri miljö
1. Data på egenskaper om ämnen Likheter med REACH
2. Varor märkas med miljö- & hälsoinfo om farliga
ämnen
3. Utfasning av särskilt farliga ämnen (CMR och PBT) i
varor och produktionsprocesser
4. Minskande hälso- och miljörisker med kemiska ämnen
5. Indikatorer och riktvärden (mkn)
6 och 7. Efterbehandling – sanering
8. Kontinuerlig minskning av dioxiner i livsmedel
9. Säker exponering för kadmium
46
KemIs PRIO-verktyg
•
Verktyg för hjälp att
hantera sitt
kemikaliearbete och
prioritera ämnen för
åtgärder.
•
Databas med exempel
på ämnen - ingen
förbudslista!
Hjälp för att identifiera
ämnen som man ska
fokusera! Vilka kriterier
som gäller!
Delmål 3
•
Delmål 4
47
Riskanalys av kemikalier à la
PRIO-verktyget
• Identifiering – vilka produkter och vilka kemiska ämnen
som används och hur mycket?
• Kolla lagstiftningen för dessa ämnen
• Farobedömning – vilka egenskaper har ämnena?
• Riskbedömning – för de med störst fara - hur använder
jag dem? Risk= farlighet*mängd*exponering och i ett
livcykelperspektiv.
• Riskvärdering – för prioritering av åtgärder - vilka ämnen
med risker är ekonomiskt och tekniskt möjliga att hantera?
• Åtgärder – strategi för utvalda ämnen med störst risk substitution eller annan riskhantering
Miljöledning och Giftfri miljö – kemikaliefrågorna i teori och praktik
KemI rapport 4/07
48
Inventering
Förekomst av kemikalier i verksamheten
•
Har vi förteckning över kemiska produkter som används i
processerna?
•
Har vi förteckning över andra kemiska produkter (köldmedier,
rengöringsm, tekniska oljor, bekämpningsmedel och bränslen)?
•
Finns det info om ämnen med särskilt farliga egenskaper i övriga
varor?
•
Förekommer det problemkemikalier i byggnader och installationer
(PCB, asbest, ev. markföroreningar)?
•
Har vi kunskaper om flödet av kemiska ämnen i verksamheten?
Hur mycket köper vi in, Hur mycket lagras vid ett tillfälle, Vart tar
ämnena vägen?
49
Egenkontrollförordningen
7 § Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter
samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten
och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt
Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller
organismerna:
1. Produkten eller organismens namn,
2. omfattning och användning av produkten eller organismen,
3. information om produktens eller organismens hälso- och
miljöskadlighet, samt
4. produktens eller organismens klassificering med avseende på
hälso- eller miljöfarlighet
Vad ska man ta med i förteckningen?
• Om det kan antas att risk föreligger för människa eller miljö.
• Vid risk för att ämnen lämnar verksamheten vid lagring, drift
eller skötsel. (utsläpp, avfall, från tillverkade varor, vid
transporter etc)
• Märkningspliktiga kemikalier (kemiska produkter med farliga
ämnen) - kommer att bli fler i och med REACH och CLP
• Som används i verksamheten - i processer, som rengöring/
reningsanläggning, i verkstad, i laboratorium
• Svårt sätta en mängdgräns – potenta ämnen kan ju räcka en
liten burk på några gram
• Vad behöver vara med för att verksamhetens miljöbelastning
kan bedömas? Ej miljöanpassade kemikalier som normalt
finns i hemmiljön om inte volymen betydligt större
51
Vad säger en
kemikalieförteckning
som bara
radar upp
produktnamn
och mängd?
Egenkontrollförordningen:
Namn på produkt,
användning och omfattning,
info om miljö och hälsoskadlighet,
produktens klassificering m.a.p. miljö- och
hälsofara
52
Förteckning enligt egenkontrollförordningen + en
specificering av innehåll enligt säkerhetsdatablad
53
Omfattas ämnet av lagar eller miljömål och hur kan jag
riskbedöma användningen?
54
•
•
•
•
Egenkontrollförordningens krav räcker inte idag
Viktigt att läsa SDB
Veta vilka farliga ämnen man hanterar
Om man följer lagen för dessa
• Förteckning med mer information ett sätt att få
ordning och kunskap om de ämnen man hanterar
• Skapa rutiner och system som fungerar i just er
verksamhet
Vad/hur ska ni göra detta i projektet?
• Ta fram en kemikalieförteckning på ämnesnivå
Tips och trix
• Hur läsa SDB? – finns bra guide på Plast och
kemiföretagens hemsida
• Cas-nummer/EINECs - Anges om dom finns med på
SDB
• Kemikaliehanteringssystem – gör ett utdrag
• Använd gärna projektets kemikalieförteckning
• Använd projektets hemsida – där lägger vi ut material
och länkar
Vi granskar map
• Vattendirektivets prioriterade ämnen (anger kemisk
status) och särskilt förorenande ämnen (kan vara en del
i ekologisk status)
• Utfasningsämnen och prioriterade
riskminskningsämnen i exempeldatabasen i PRIOverktyget
• Ämnen i KemIs Begränsningsdatabas
• ECHAs Kandidatlisteämnen
• OSPAR priority action substances
• HELCOM / BSAP – ämnen för åtgärder
Vilken nytta kan en bra
kemikalieförteckning ha?
Bra för…..
…..Frågor?