Transcript Vad det innebär att vara förtroendevald

Studentfackliga
utbildningsdagen
Vad innebär det att vara förtroendevald?
Passets upplägg
Vad är ett förtroendeuppdrag?
Att vara förtroendevald i en kårförening
Överlämning
Att utöva studentinflytande
Argumentation
Vad är ett förtroendeuppdrag?
• Vad innebär det att ha ett förtroendeuppdrag?
Få ett förtroende att representera någon/några efter bästa förmåga
Ideellt engagemang – åtagandet, inte ersättningen, är drivkraften
Åtagande att leva upp till förtroendet
Åtagande att återkoppla vad du åstadkommer
• Exempel på olika förtroendeuppdrag
Ordförande/kassör/ledamot i en förenings styrelse
Studentrepresentant i ett programråd
Fadder under mottagningen
Vad är ett förtroendeuppdrag?
• Av vem får du förtroendeuppdraget?
Ytterst av medlemmarna. Den som tillsätter, avsätter också normalt
Styrelse: tillsätts av medlemmarna
Enskild representant: ofta av styrelse på uppdrag av
medlemmarna
• Vad innebär ideellt arbete?
Föreningar är normalt ideellt drivna
Syftet med ideellt arbete är att det sker utan vinstintresse
Vissa aktiva får arvode för sitt engagemang
Att vara förtroendevald i en förening
Förtroendekedjan i en kårförening
Föreningens bas, medlemmarna
styr föreningen
Ska ha tecknat medlemskap
Medlemmarna
Högsta beslutande organ, alla
medlemmar får delta
Kan rösta och kandidera
Årsmöte
Stormöte
Sätter ramarna för styrelsens
arbete
Granskar styrelsens arbete
Sköter dagliga verksamheten
Högsta verkställande organ,
utgörs av förtroendevalda
Utses ofta av styrelse
Förtroendevalda
Kan ha olika uppgifter
Styrelse
Står till svars för årsmöte/stormöte
Utskott
Studentrepresentanter
Utses normalt av styrelse
Förtroendevalda
Företräder alla studenter
Vad är styrdokument?
• Stadgar
- Sätter ramarna för hela föreningen (lagen)
- Medlemmarna fastställer och ändrar
• Verksamhetsplan
- Medlemmarnas uppdrag till styrelsen
- Kan revideras av styrelsen
• Handlingsplan
- Styrelsens interna arbetsdokument
• Budget
- Medlemmarnas ekonomiska uppdrag till styrelsen
- Kan revideras av styrelsen
• Verksamhetsberättelse
- Styrelsens återberättelse av verksamheten mot medlemmarna
• Bokslut
- Styrelsens ekonomiska redovisning till medlemmarna
- Det är främst mot denna ansvarsfrihet beviljas
Vad kännetecknar…
• En bra ordförande?
• En bra ledamot?
• En bra studentrepresentant?
• Var uppdraget vad ni förväntade er? Vad var annorlunda?
Hur bör en förening jobba?
Ordförande: Ordförande har huvudansvaret inom styrelsen och ska noga leda
föreningens verksamhet samt:
•Sammankalla styrelsen till regelbundna sammanträden
•Ha ständig kontakt och insikt i kassörens och sekreterarens arbete
•Delegera ansvarsuppgifter inom styrelsen
•Se till att övriga ledamöter får tillräckliga upplysningar så att de kan sköta sina
uppdrag.
•Se till att stadgarna följs
Hur bör en förening jobba?
Vice ordförande: inträder när ordinarie ordförande är frånvarande vid
styrelsesammanträden. Om ordinarie ordförande tvingas sluta inträder vice
ordförande till nästa årsmöte. Då väljs en ny ordförande och vice ordförande.
Kassör: Föreningens kassör är den inom föreningen som har:
•Ansvar för bidragsansökningar
•Ansvar för in- och utbetalningar
•Att sköta bokföring
•Att föra bokslut varje år
•Att lämna budgetunderlag till styrelsen
•Att delta i styrelsearbetet
•Att informera om föreningens ekonomi i form av resultatrapporter m.m.
Hur bör en förening jobba?
Sekreterare: Sekreteraren är den inom föreningen som har ansvar för att:
•Förbereda sammanträden och årsmöte
•Föra protokoll över styrelsesammanträden
•Beslutsuppföljning av styrelsens arbete görs
Ledamöter: Det ställs normalt inga specifika krav på styrelseledamöter och
suppleanter. Däremot så är det viktigt att ledamöterna är pålästa inför möten, är
beredda att vara en del av kårsektionens/föreningens arbete samt tar ett
medansvar för att skapa en bra atmosfär inom styrelsen.
Överlämning
Överlämningen är helt central för att få en verksamhet som ständigt växer och
utvecklas och där fler och fler engagerar sig.
•Överlämning: Förtroendevalda skriver max ett A4 med tankar och idéer kring
året som varit, och vad man ska tänka på framåt. Ordförande, kassör,
sekreterare och studentrepresentant har dessutom personlig överlämning
•Överlämning: En tillträdande styrelsen kan med fördel delta i avgående
styrelses arbete på åtminstone ett möte för att se hur mötena går till. Fråga
institutionen/programrådet om din efterträdare som representant kan följa med
på ett möte tillsammans med dig.
•Överlämning: Ge tillträdande styrelse i uppdrag att formulera vilka frågor de
vill driva kommande år.
•Överlämning: Kassören får ha en separat dragning av budget för nya
styrelsen.
Överlämning
•Överlämning: Överlämningsmiddag eller liknande är utmärkt för att diskutera överlämning
under sociala former.
•Överlämning: Utbyte av kontaktuppgifter är centralt för eventuella frågor som uppkommer.
•Överlämning: De som utgjort eventuella utskott har personlig överlämning
•Överlämning: De som tillträder:
I styrelsen genomför en föreningsträff med US
I rollen som fadder/general vid mottagningen deltar i mottagningsutbildningen
I rollen som studentrepresentanter går studentfackliga utbildningen.
•Överlämning: Ta med era efterträdare till kåren för att träffa kårens centralt förtroendevalda,
tjänstemän och ta del av vad kåren kan hjälpa till med
Nyttja studieförbund i ert arbete!
• US grundade och äger Folkuniversitetet.
• Folkuniversitetet är ett studieförbund som sysslar med folkbildning,
studiecirklar och kulturarrangemang.
• Då ni genomför er ordinarie verksamhet inom ett studieförbund, får ni
hjälp med att strukturera upp ert arbete, ni får dessutom ersättning för de
studiecirklar och kulturarrangemang ni gör.
• Exempel på studiecirklar: styrelsediskussioner, planering inför mottagning
eller andra aktiviteter, föreningsutveckling osv.
• Exempel på kulturarrangemang: föreläsningar, utställningar,
musikframträdanden osv.
• Folkuniversitetet sitter på kåren.
Att utöva studentinflytande
Vad är studentinflytande?
• Vad
är studentinflytande?
• När utövar du studentinflytande?
• Känner du att du påverkar?
• Vad är syftet med beslutet?
• För vem gäller beslutet?
• Jobbar jag på rätt sätt som representant?
Vad är studentinflytande?
•Du utövar studentinflytande så fort du är med i ett styrelserum, röstar med i
en fråga eller tar ett privat samtal med lärare, prefekt eller dekan.
•Vi kan ge exempel på inflytande (kodade tentor, schema minsten månad före
kursstart osv.) men det är också alla tusentals beslut som fattas om
kursplaner, ekonomi, anställningar osv.
•Tre former av inflytande:
Formellt inflytande
Reellt inflytande
Informellt studentinflytande
Formellt inflytande
•Högskolelagen:
2 kap. 7 §: Studenterna har rätt att vara representerade när beslut
fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller
studenternas situation. Lag (2010:701).
•Regler för studentinflytande (Dnr. 500-1020-013)
Sid 3: bistå studentrepresentanter med att anpassa sin schemalagda
undervisning utifrån aktuella förtroendeuppdrag (där så är möjligt),
underlätta för studentrepresentanter som missat del av undervisning att
inhämta förlorade kursmoment, särskilt när det gäller obligatoriska
moment,
ge studenter med omfattande förtroendeuppdrag förtur till praktik eller
klinisk tjänstgöring i Umeå eller direkt angränsande kommuner.
Reellt inflytande
•Du utövar reellt inflytande då du röstar i en fråga. Det är med andra
ord viktigt att alltid läsa igenom handlingarna minst en gång och
skapa sig en uppfattning.
•Ett annat bra sätt är via kursutvärderingar och kurssamtal. Kräv
också att få en uppföljning kring vad tidigare studenter har sagt om
kursen.
Informellt inflytande
• Ha en dialog med lärare/prefekt/dekan även utanför styrelse- eller
klassrummet.
•Studentperspektivet är något unikt – våga stå för det oavsett hur
obekväm andra kan tycka att du är.
•Kom ihåg – både lärare och studenter vill ha så bra utbildningar och
ett så bra universitetet som möjligt - vi har däremot inte alltid samma
synsätt på vad som är bäst för utbildningen.
Argumentation
Studentrepresentantens ansvar
•Att vara aktiv i sitt organ med hög närvaro. Detta innebär t.ex. att läsa handlingarna
innan mötet.
•Att vid förhinder, meddela frånvaro och aktivt arbeta för att eventuella suppleanter blir
insatta i organets ärenden.
•Att verka för att representera hela studentgruppen, ej enbart de i sin kurs, sitt program
eller sin kår.
•Att verka för ett gott samarbete med övriga studentrepresentanter och med samtliga
ledamöter inom organet.
• Att delta vid Umeå studentkårs studentfackliga utbildningsdagar. Vid frånvaro
meddelas detta till utbildningsbevakaren vid sin sektion.
Att argumentera för sin sak
•Att kunna föra fram sina åsikter på ett sakligt och konstruktivt sätt är centralt
för inflytande.
•I alla mötessammanhang – var inte rädd för att fråga. Det kan inte förväntas
att du vet exakt allt i en fråga och det tyder på ett genuint intresse om du
frågar.
•Läs igenom handlingarna men fokusera på ett par frågor där du faktiskt
argumenterar för ett ställningstagande.
•Förberedelse är A och O. Skriv ned saker du vill ta upp under mötet och vad
ditt förväntade mål är med punkterna.
Att argumentera för sin sak
•Om det är en större fråga som dessutom är komplex – diskutera med
föreningen eller din utbildningsbevakare.
•Träffa de andra representanterna för att samla argument.
•Och kom ihåg – i många frågor finns inget rätt eller fel, bara olika
tolkningar av en fråga.
Vanliga argument i möten med lärare, prefekt osv,
•”Vad tycker studenterna?”
– detta är en omöjlig fråga att svara på, och det är inte din uppgift att
veta. Däremot är det din uppgift att fatta det beslut som du anser är
bäst för studentgruppen.
•”Studenterna har också ett ansvar”
– ja, gentemot CSN och Svea rikes lag. Kåren kan informera om
vikten att fylla i kursutvärderingar eller komma på föreläsningar men
ytterst är studenterna självständiga individer.
Vanliga argument i möten med lärare, prefekt osv,
•”Detta kommer ta av undervisningen”
– ett mycket svagt argument då vi sällan kan veta konsekvenserna av
ett beslut förrän det är genomfört. Snarare kan du lyfta upp att det är
kvalitetshöjande för verksamheten.
•”Förra året hade ni ett annat ställningstagande”
– då är då, nu är nu. Likväl som universitetet förändras, så förändras
också studentgruppen och dess åsikter i olika frågor.