Kalvuppfödning - heltäckande föredrag

Download Report

Transcript Kalvuppfödning - heltäckande föredrag

Kalven i centrum
Av: Caroline Fornander & Sanna Soleskog, Skara Semin
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Målet med kalvuppfödningen?
Målsättningen i mjölkperioden?
•Lönsamt
•Lättskött
•Störningsfritt
•1 m (=ca 90 kg) vid 8 veckor.
•Diarré lägre 10 %, dödlighet lägre än 5 %.
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Målet med kalvuppfödningen - vägen
•
•
•
•
Råmjölk
Utfodring
Inhysning
Hälsa
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Råmjölk
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Vad är råmjölk?
Cirkulerande antikroppar
Lokal immunitet
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Halter av antikroppar i råmjölken
• Bra råmjölk
>65 g/l (totalprotein)
• Godkänd råmjölk
50-65 g/l
• Tveksam råmjölk
40-50 g/l
• Dålig råmjölk
<40 g/l
Skapa ett reservlager med
råmjölk av god kvalitet
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Hur skyddar råmjölken kalven?
• Antikropparna i råmjölken tas upp av kalven och
skyddar kalven mot sjukdomsframkallande agens
• Antikropparna har även en lokalt skyddande effekt i
tarmen som skyddar mot agens i tarmen.
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Råmjölk inte bara antikroppar
Råmjölk innehåller även:
• Bakteriehämmande substanser som man tror hindrar
bakterier från att fästa till tarmslemhinnan.
• Vitaminer: A, D, E och B.
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Råmjölkens vikt!
• Sjukdomsrisken hos en 1-12 timmar gammal kalv
ökar med 10% för varje timmes fördröjning med att
ge den råmjölk.
• 5-6% högre dödlighet hos kalvar som inte får
råmjölk.
• Först efter 4-5 v har en kalv som inte fått råmjölk
samma mängd antikroppar som en kalv som fått
råmjölk.
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Diagnostik
• Blodprov i serumrör, minst 0,5
ml/kalv
• Fem kalvar, 2 - 7 dagar gamla
• Remiss
• Gränsvärde för otillräcklig passiv
immunitet: <55 g/l totalprotein
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Hur och när ska man utfodra
råmjölken?
•I nappflaska så snart som möjligt efter kalvning.
•Så mycket kalven kan dricka första målet (2-4 liter)
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Slutsats
Resultat från undersökningar utförda på svenska
mjölkkor ger vid handen att:
• Var fjärde ko har undermålig råmjölk.
• Första- och andrakalvare har oftare låg kvalitet på råmjölken än
äldre kor.
• Kvaliteten på kons mjölk sjunker avsevärt mellan första och andra
urmjölkningen. Endast den första urmjölkningen räknas som
råmjölk, påföljande mjölkningar ger övergångsmjölk.
• Om råmjölk serveras kalven både mål ett och två får kalven en
markant bättre start i livet.
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
• Antikroppar i mjölken ger ett lokalt infektionsskydd i
tarmlumen
• Sjuka kor, kor som läckt under sinperioden, lång
alternativt kort sinperiod ger sämre råmjölkskvalitet
• Kor/kvigor skall ha befunnit sig i den miljö de förväntas
kalva i under minst två månader
• Mjölka kon i nära anslutning till kalvningen
Använd Colostrometer
• Råmjölk kan lagras i frysen upp till ett år
Tina fryst råmjölk försiktigt
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Utfodring av spädkalven
• Mer mjölk=bättre kalvar=bättre ekonomi!!!
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Spädkalvens utfodring
PLUS-kalv
Ålder, v
6-7
8
9
10
11
12
Lägsta vikt,
kg
70
75
80
85
90
95
*Avhornad
* BVD-fri
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Spädkalvens utfodring
PLUS-kalv
PRIMA
PLUS
Vikt, kg (8 v)
70
90
Mjölk, liter/dag
4
6,5
Kostnad mjölk,
kr
448
728
Kostnad
kraftfoder, kr
350
350
Intäkt
förmedling, kr
980
1440
Intäkt-foder,
kr/kalv
182
362
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Vilken intensitet i utfodringen?
Slutvikt 8 v
MJ/dag
Helmjölk, liter
Kalvnäring, liter
55
13
3
4
70
16
4
5,2
80
20
5,5
6
90
24
6,5
8
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Spädkalvens utfodring
Sötmjölk
Kr/kg
2,00/2,60
Kr/MJ
0,70/0,92
Kalvolact
Extra
16,60
0,90
Kalvolact
13,19
0,75
Kalv 1
10,70
0,65
• Jämför
kalvnäring och
sötmjölk på
energivärde!
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Sjukdomar
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Hur ser sjuklighet och
dödlighet ut?
Total sjuklighet
– dag 0-90: 21,4 %
– dag 91-210: 9,4 %
Diarré och lunginflammation var de vanligaste
sjukdomarna
Vanligaste dödsorsaken var lunginflammation
(källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid
uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
(källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid
uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Larmnivåer
Sjuklighet
Lunginflammation
0-3 månader
> 10 %
Diarré
3-7 månader
>5%
0-3 månader
3-7 månader
> 10 %
>3%
1 dygn – 3 månader
5%
3 mån - kalvning
3%
Dödlighet
0-24 timmar
5%
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Kalvens sjukdomar
• Tidigare kalvsjuklighet predisponerar för senare
sjuklighet.
• En kviga som drabbats av luftvägslidande hade lägre
chans att kalva och kalvade senare.
De som vuxit bra som kalv behåller sitt försprång som
kviga.
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Diarré
• Diarré är den unga kalvens sjukdom.
• Flest diarréfall under de första två levnadsveckorna.
• Orsaker till diarréer:
– icke-infektiösa
– infektiösa
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Icke infektiösa orsaker
•
•
•
•
Foder av bristande hygienisk kvalitet
Överutfodring / underutfodring
Felutfodring
Stress
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Infektiösa orsaker
Med diarré
Utan diarré
Rotavirus typ A
24,4%
8,9%
C. parvum
11,1%
4,4%
Coronavirus
3,0%
0
E coli K99
0,7%
1,5%
(källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid
uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Rotavirus
•
•
•
•
•
Vanligaste orsaken i hela världen
1-8v ålder
Mild - dödlig
Vit-gul avföring
Skadar cellerna i tunntarmen vilket leder till att
kalvarna inte kan ta upp näringsämnena. Vatten dras
ut i tarmen vilket leder till diarré. Bakterierna frodas i
denna miljö.
• Självavläkande eftersom cellerna ersätts med omogna
celler som inte virus inte kan angripa
• Viruset är mycket tåligt och överlever i miljön
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Coronavirus
• 1 v ålder
• Liknar rotavirus men oftast lindrigare
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Cryptosporidium parvum
• Parasit
• Självläker på 1-2 veckor.
• Smittar genom avföring.
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
E- coli
• Upp till 3 veckors ålder
• Finns normalt i tarmen hos alla däggdjur.
• Får de möjlighet att föröka sig kan de bli för många
och leda till skada.
–
–
–
–
Dålig råmjölksrutiner
Dålig foderhygien
Stress
Sekundärt till andra virus/bakterier
• Gul-gråvit diarré
• Producerar toxiner som gör att tarmen producerar mer
vätska än normalt
• Kan dö akut pga toxinerna
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Andra infektionsorsaker
• Eimeria
• Salmonella och BVDV skall alltid
uteslutas som orsaker till diarréer.
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
DEN VIKTIGASTE
BEHANDLINGEN FÖR EN
DIARRÉSJUK KALV ÄR
MJÖLK OCH VÄTSKA, INTE
ANTIBIOTIKA.
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Ett litet räkneexempel
• En kalv med diarré kan ha en 5 %-ig uttorkning
utan att man ser några symtom.
• 5 % av 50 kg är 2,5 liter.
• Kalven behöver alltså 2,5 liter vätska utöver det
normala behovet.
• Tag inte bort mjölken till kalvar med diarré.
• Ge extra vätsketillskott mellan mjölkgivorna.
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Smittsam lunginflammation
•1-6 månader
•Feber
•Ögon- och näsflöde
•Hosta, ökad andningsfrekvens
•Nedsatt allmäntillstånd
•Nedsatt foderlust
Äldre kalvar smittar
de yngre som
fortfarande inte
fått en skyddade
normalflora
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Infektionsämnen
Virus
Bakterier
PIV-3
BVDV
BRSV
Adenovirus
BCV
P. haemolytica
P. multocida
H. somnus
Mycoplasmer
Primär orsak
Chlamydier?
Kommensal
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Virus
Skadar cilier
Infekterar makrofagerna
Tillfrisknar på 4-7 dagar
Värme
Dragfritt
Omvårdnad
Bakterier
Feber kvarstår
Hosta och snabb andning
Näsflödet blir varigt
Antibiotika
NSAID
Värme
Isolering
Dragfritt
Omvårdnad
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Riskfaktorer luftvägsinfektioner
Bristande passiv immunitet - fel i råmjölksrutiner.
Brister i utfodring - energi, protein, vitamin.
Andra sjukdomar - t. ex. diarréer.
Bristande närmiljö - vått, dragigt, ej ombonat.
Dålig luftkvalitet: ammoniak, hög luftfuktighet.
Blandning av uppfödningsomgångar.
Grupphållning
PROFYLAX
Minimera riskfaktorer
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Behandling
•Isolera
•”Vila, värme & vänlighet”
•Antibiotika mot sekundärinfektioner
•NSAID för att lindra symtom
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Ledinflammationer
•
•
•
•
Upp till en månads ålder
Inkörsport = navelsträng
Svullen led/leder
Feber
• Mycket snabbt insättande av antibiotika
Är mer än en led drabbad är det mycket dålig
prognos
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Kalvens sjukdomar
• Kalvar till sjuka kor hade större risk att drabbas av
luftvägsinfektioner.
• Kalvar till 1:a och 2:a kalvare är mindre och växer
sämre och löper större risk att drabbas av diarré.
• Kalvar som får första målet genom digivning löper
större risk att få diarré.
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Inhysning
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Kalvningsbox
Ensambox att föredra
• Kon avskiljs från gruppen vid kalvning
• Moder-kalv störs inte
• Lättare med hygienen
Utformning
• Hela och släta boxväggar
• Svängbara grindar
• Avloppsbrunn
• Halkfritt golv
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Garanterat sjuka kalvar
enligt Hans Samuelsson Svea Husdjur
• Fuktig miljö
– helst i direkt anslutning till mjölkgrop
•
•
•
•
Dålig ventilation
Drag
Svårigheter att ta in strö och gödsla ut
Kalvamma i gemensamhetsbox
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Inhysning - Kalvavdelningen
• Ska inte placeras längs med ytterväggen.
• Ska var dragfri: kolla dörrar och hönedsläpp
mm.
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Inhysning
•
•
•
•
•
•
Ensambox
Gruppbox med hinkutfodring/Knarrhultsamma
Gruppbox med amma - fri tilldelning
Gruppbox med amma- transponder
Kalvhydda
Amko
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Inhysning - Olika system
Ensambox
- Osocialt
- Svårare öka givan
- Arbetskrävande
+ smittmässigt
+ individuell giva
Förbättringstips!
•Utfodring 3 el 4 ggr/dag!
•Napphink
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Inhysning - Olika system
Gruppbox med
Knarrhultsamma
- Svårare att öka givan
+ flexibelt
+ individuell giva
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Inhysning - Olika system
Kalvhyddor
- Osocialt (ensamhydda)
- Arbetsmiljö?
+Smittskydd
+ Luftvolym
+ Flexibelt
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Inhysning - Olika system
• Kalvamma fri tilldelning
- Inga larmlistor
- Avvänjning
+ Socialt
+ Billigt
+ Möjlighet till stora givor
+ Möjlighet till många boxar
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Inhysning – olika system
• Kalvamma fri tilldelning
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Inhysning - Olika system
• Kalvamma med transponder
- Dyrt
- Ofta för stora grupper
+ Individuell utfodring
+ Avvänjning
+ Larmlistor
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Inhysning –Olika system
Amko
- Arbetskrävande i början
- Socialisering viktig
- Säkerhet
- Staf aureus risk
+ kan bli väldigt fina kalvar
+ socialt
+ bra alternativ för kor som inte funkar i
besättningen.
+ parasitinvänjning sommartid
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Inhysning- Gruppbox
Undvik spensugare!
- Fri tillgång till nappar
- ”bryta beteendet” efter utfodring
- Isolera/flytta huliganer.
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Lyckas med gruppbox!
•
•
•
•
•
•
Små grupper (max tio kalvar).
Bra start/anpassad inskolning.
Mycket mat.
Städning/hygien - desinfektion
Hö, kraftfoder, vatten, och salt.
Kontroll
– Rutin för att se till kalvarna.
– Läs larmlistor alt. mät pH.
• Rengöring av nappar / amma
• Tillgång till sjukbox
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin
Hur följer vi upp?
* Sammanställning förmedlingskalvar
* Mät alla 8 veckors/vid flytt etc.
* Vägning under en period.
* Skriv upp alla sjukdomsfall under en
period.
Av Sanna Soleskog och Caroline Fornander, Skara Semin