Transcript Miljöprövning och miljötillsyn i fiskodling

Fiskodling
- prövning och tillsyn enligt
miljöbalken
HaV 2012-05-02
[email protected]
Organisation 2012
Landshövding
Stab
Internrevisor
Länsråd
Administrativ
Ledningskansli
Ekonomi
Kommunikationssekretariat
Landsbygd
Livsmiljö
Miljö
Miljöanalys
Naturvård
Regional
tillväxt
Samhällsutveckling
Arbetsgrupper inom miljöenheten
• Prövning av miljöfarlig verksamhet
ca 100 ärenden/år
• Tillsyn av miljöfarlig verksamhet
ca 300 ärenden/år
• Täktverksamhet
ca 300 ärenden/år
• Naturvård- Vindkraft, vattenverksamhet,
markanvändning, artskydd m.m.
• Förorenade områden (EBH)
Anmälningsplikt för fiskodling
• Gäller för fiskodling eller övervintring av
fisk där mer än 1,5 ton foder förbrukas per
kalenderår.
• Kommunens miljö- och
hälsoskyddsnämnd el. motsvarande
beslutar.
Tillstånd för fiskodling
Tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken
•
Gäller för fiskodling eller övervintring av fisk där
mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår.
•
Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation beslutar.
Samråd med myndigheter och ev. allmänhet
Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning
Aktiva tillståndspliktiga fiskodlingar
Aktiva tillståndspliktiga fiskodlingar
i Västerbotten
•
•
•
•
Storuman, Luspholmen, 500 ton fisk/år
Ankarsund, 1300 ton foder/år
Slussfors, 360 ton foder/år
Malgomaj, 2400 ton foder/år
(tidsbegränsat tom år 2018)
• Umgransele, 350 ton fisk/år
• Daikanvik, 300 ton fisk/år
• Gallejaur, 600 ton foder/år
Miljöaspekter vid prövning
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Lokalisering
De allmänna hänsynsreglerna
Vatten
Buller
Kemikalier
Transporter
Avfall
Miljömål
etc
Framtida prövning för ett hållbart
vattenbruk
• Samla all lagstiftning i en och samma prövning?
Djurskydd, livsmedel, miljö och smittskydd. Fördel med
ett samlat tillstånd och en tillsynsmyndighet för
verksamheten.
Djurskydd
Livsmedel
Tillstånd
Smittskydd
Miljö
Tillsyn enligt miljöbalken
• Kontroll och tillsyn av vattenbruk sker idag enligt olika bestämmelser
och olika myndigheter eller olika handläggare inom myndigheter.
Livsmedelslagen, djurskyddslagen, smittskyddslagen och
miljöbalken är aktuella.
• Tillsyn på fiskodlingar prioriteras i ”konkurrens” med stora
miljöfarliga verksamheter såsom exempelvis Rönnskärsverken,
gruvverksamheter, reningsverk och deponier.
• I jämförelse med andra miljöfarliga verksamheter betalar fiskodlingar
en hög tillsynsavgift i förhållande till miljöpåverkan och den faktiska
tid för tillsyn som avsätts till branschen.
• Det finns i dagsläget ingen tydlig koppling mellan tillsynsintäkter och
resurser för Länsstyrelsens arbete med tillståndpliktiga miljöfarliga
verksamheter såsom det gör för tillsyn som delegerats till
kommunala miljönämnder.
Tillsynsmyndighetens roll enligt miljöbalken för en
hållbar utveckling
Tillsyn, prioriteringsverktyg för ett
hållbart vattenbruk
• Länsstyrelsen i Västerbotten tillämpar en modell för att bedöma
miljöfarliga verksamheter utifrån anläggningens miljö- och
hälsorisker.
• Prioriteringsgrunderna utgörs av faktisk miljöpåverkan, nationella
och regionala miljömål, miljökvalitetsnormer samt hur
verksamhetens egenkontroll fungerar.
• Modellen ligger till grund för Länsstyrelsens behovsutredning och
tillsynsplan. Intervall för besök, besiktningar, handläggning av
miljörapporter, hantering av ärenden rörande egenkontroll osv
bestäms av anläggningens klassning.
Tillsyn, prioriteringsverktyg för ett
hållbart vattenbruk
Under s t r uk et = ak t i v gr uv a
Risk
1 St or t i ds åt gång, 2 medel s t or t i ds åt gång, 3 medel l i t en t i ds åt gång, 4 l i t en t i ds åt gång
M iljöpåverkan
Liten <--
--> Stor
20
Fi s k odl i ngFi1 s k odl i ng 1
18
Fi s k odl i ngFi1 s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
16
2
1
Fi s k odl i ng 1
14
Fi s k odl i ng 1
12
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
V i l hel mi na
Fi s k odl i ng 2 10
A RV s
0
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
5
10
Fi s k odl i ng 1
St or umans f l y gpl ans
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
Rundv i k s s ågen
Fi s k odl i ng 1
8
Fi s k odl i ng 3
6
Fi s k odl i ng 5
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odlFi
i ng
s k1odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
<-- Litet
Komplexitet --> Stort
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
15
Fi s k odl i ng 1
20
25
30
35
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
4
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 1
4
Fi s k odl i ng 1
Fi s k odl i ng 4
Fi s k odl i ng 1
2
#RE FE RE NS!
0
Fi s k odl i ng 1
K ur s i v = upps k at t ni ng, behöv er k ol l as
Fi s k odl i ng 1
3
40
45
50
Framtida tillsyn för ett hållbart
vattenbruk
• Länsstyrelsen har i dagsläget ansvar för djurskyddstillsyn,
miljöbalkstillsyn (för tillståndspliktig verksamhet), fiskerifrågor och
smittskydd men på olika enheter och olika handläggare.
• Samla all lagstiftning och anpassa frågebatteriet i
prioriteringsmodellen för framtida tillsyn.
• Prioriteringsmodellen anger klass 1-4. För klass 1 planeras för flest
antal tillsynsdagar per år. Modellen är i dagsläget anpassad för alla
typer av miljöpåverkan och används för tillsynsprioritering av alla
miljöfarliga verksamheter. I framtiden är det möjligt att anpassa
modellen utifrån branscher och deras specifika förutsättningar.
• Det är också möjligt att exempelvis klassa in objekt i modellen
utifrån större regioner eller till och med nationellt. Exempelvis skulle
modellen kunna samla all lagstiftning (miljö, livsmedel, smittskydd
och djurskydd) och användas nationellt för tillståndspliktiga
fiskodlingar med foderförbrukning på >40 ton/år.
Framtida tillsyn för ett hållbart
vattenbruk
Anläggningens påverkan på hälsan och miljön
Lägesbeskrivning av anläggningen
3 Har tillstånd
0 poäng
Enligt MB
1 poäng
Enligt ML
2 poäng
Nej
4 Lagefterlevnad (inkl. villkor)
Bra
Ganska bra Dåligt
5 Omfattas av specialregler (EG-direktiv
utom Seveso), föreskrifter)
obetydligt
något
mycket
6 Sevesoanläggning
Nej
Ja, lägre
Ja, högre
7 Har miljöledningssystem (ISO eller EMAS)
Ja
Nej
8 Egenkontroll (enligt länsstyrelsens erfarenhet)
bra
acceptabel dålig
9 Periodisk besiktning förekommer
ja/borde finnas
behövs ej
bra
10
Miljörapporten/egenkontrollrapportering
g Utsläpp av näringsämnen och
syreförbrukande ämnen direkt till recipient
N-tot (ton)
P-tot (ton)
TOC (ton)
COD-Cr och BOD7 (ton)
14 Reningsutrustning, luft
behövs ej
något
omfattande
15 Reningsutrustning, vatten
behövs ej
något
omfattande
16 Föroreningssituationens komplexitet,
bedömt utifrån MIFO- klassningen fas 2
Klass 3- 4
Klass 2
Klass 1
Liten (+0)
1-2 st
Liten (+0)
<1500
<10
<1,5
<15
<1
Mellan (+1) Stor (+2)
3-4 st
>4 st
Mellan (+1)
1500-15000
10-50
1,5- 15
15-150
1- 75
0 >0
Stor (+2)
>15000
>50
15- 150
>150
75-150
>1
Mkt stor (+3)
Liten (+0)
Mellan (+1) Stor (+2)
Mkt stor (+3)
<5
<0,1
<10
<5
5-50
0,1-1
10-100
5-1000
>50
>10
>100
>1000
Liten (+0)
<0,1 kg
<0,1 kg
<0,01
<2
<1
<1
<1
<2
Mellan (+1)
0,1-0,5
0,1-1,0
0,01-0,5
2-50
1-50
1-50
1-50
2-100
Stor (+2)
0,5-5
1,0-10,0
0,5-5
50-200
50-200
50-200
50-200
100-500
Låg (+0)
< 1,0
<20
Mellan (+1) Hög (+2)
1,0-10
>10
20-50
>50
Mkt Hög (+3)
<100
<100
100-1000
100- 1000
1000-10000
1000-5000
>10000
>5000
Icke farligt
S<1 %
Farligt
S=1-5 %
Farligt,
komplex
riskbild
S=5-15%
S>15%
Låg (+0)
Mellan (+1) Hög (+2)
>150
>150
>3
h Metaller till vatten. Om tre metaller är stor
eller mycket stor så styr det klassningen.
Cd (kg)
Pb (kg)
Hg (kg)
As(kg)
Cu (kg)
Cr (kg)
Ni (kg)
Zn(kg)
dålig eller mycket dålig
omfattande
11 Föränderlig verksamhet
nej
ja
ja, mycket
Alternativt EBH- arbeten pågår.
12 Lokaliseringens lämplighet
bra
mindre bra dålig
För gruvor= recipinets sårbarhet men med hänsyn till ev närliggande samhällen.
13 Skyddsområde, vattentäkt
nej
yttre
inre
Miljömålen
Begränsad klimatpåverkan
Bara naturlig försurning
Skyddande ozonskikt
Ingen övergödning
Grundvatten av god kvalitet
Myllrande våtmarker
Ett rikt odlingslandskap
God bebyggd miljö
1: Antal miljömål som berörs
(lista längst ner)
2 Hälso- och Miljöpåverkan
a Luftutsläpp av CO2 (ton)
b Luftutsläpp av NOx (ton)
c Luftutsläpp av SO2 (ton)
d Luftutsläpp av VOC
e Luftutsläpp av stoft (ton)
f Luftutsläpp av Hg, Cd, Pb (ton)
i Energiförbrukning (GWh)
j Transportintensiv (antal)
k Avfallsalstring/mängd (kg/år)
Om nedlagd gruva - deponerad mängd (ton)
l Avfallets farlighet (antingen eller)
Industriavfall
Gråberg
Mkt stor (+3)
>5
>10
>5
>200
>200
>200
>200
>500
m Kemikalieintensiv
Frisk luft
Giftfri miljö
Säker strålmiljö
Levande sjöar och vattendrag
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Levande skogar
Storslagen fjällmiljö
n Risker med kemikaliehantering
o Bullerstörningar
p Luktstörningar
q Förorening av mark/grundvatten/byggnad
Både mängden och mångfalden av kemikalier är styrande
för poängsättningen. Verksamheter som har kemikalier som
bas för sin produktion, t.ex. härdplastfabriker och vissa
ytbehandlare, är ”mellan” eller ”stor”. Bör även gälla
verksamheter som har omfattande kemikaliehantering för
intern rening av processavloppsvatten.
Kemikaliernas miljö- och hälsofarliga egenskaper avgör
Bedömningsfråga, då detta är lägesberooende. Om man har
återkommande överskridanden, alt klagomål ska detta
beaktas.
Bedömningsfråga,då detta är lägesberooende. Om man har
återkommande klagomål ska detta beaktas.
Bedömningsfråga
Erfarenheter
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Fett, oljehinna
Lukt
Badkvalitet
Lokalisering
Övergödning
Sedimentuppbyggnad
Fisketurism
Blodvatten
Död fisk
Framtida möjligheter
• Avfall-Död fisk som en resurs. Biogas, kompost eller gödsel. Totalt
uppstod ca 166 000 kg död fisk år 2011 i länets 4 största odlingar.
Den döda fisken grävs ned på anvisad plats av kommunen eller
skickas för destruktion till Karlskoga.
• Översyn av regler angående animaliska biprodukter. I dagsläget kan
inte självdöd fisk tillgodogöras för biogasproduktion i länet eftersom
reglerna föreskriver en förbehandling innan biogasutvinning. Risken
för smittspridning av självdöd fisk torde vara större vid
nedgrävningsförfarande/bortskaffning än återvinningsförfarande.
• Många befintliga tillstånd är meddelade i strid med förordningen om
animaliska biprodukter då de släpper ut blodvatten till recipienten.
Enligt förordningen ska detta avfall tas omhand och
hygieniseras/destrueras.
• Fisketurism som en följd av vattenbruken.
Animaliska biprodukter, död fisk och
slaktavfall från fiskodlingar, aktuellt läge i
Västerbotten
•
Tuvans avloppsreningsverk och biogasanläggning i Skellefteå har tillstånd att hantera
15000 ton organiskt avfall för biogasproduktion per år eller 5000 ton TS/år. De
utnyttjar i dagsläget ca 50 % av sin tillståndsgivna kapacitet. Skellefteå kn ser gärna
att de kan ta emot död fisk men sådant avfall faller under kategori 2- avfall som
måste hygieniseras i 135 grader under 20 minuter innan rötning.
Skellefteå kn har alltså möjlighet att ta emot tarm- och maginnehåll från slakt av fisk
från fiskodlingar (kategori 3- avfall). Däremot kan de inte ta emot självdöd fisk som
kräver denna särskilda hygienisering. Kommunen anser som lst att död fisk (högt
protein- och fettinnehåll) är en jättebra biogasresurs som borde tas omhand på ett
bättre sätt än nedgrävning. De har dessutom ett utrymme i gällande tillstånd för
verksamheten. Risken för smittspridning torde vara större med nuvarande
nedgrävningsförfaranden? Han påtalar att de driver försök med pelletering av avfallet
efter biogasutvinning som då hettas upp till 200 grader, vilket borde ta död på det
mesta som ev. kan föras med död fisk.
Det krävs ändring av Jordbruksverkets regler ifall biogasanläggningen i Skellefteå ska
kunna ta emot självdöd fisk, de har i dagsläget inga planer på att ändra
verksamheten för att kunna ta emot detta kategori 2- avfall.
Tack för mig!