Transcript Soldater under 1600

Soldater i trettioåriga kriget



Svenska bönder
tvingades att bli
soldater
Andra soldater
värvade man för
pengar
Krigsfångar
stoppade man in i
den egna armén.
Svenska bönder tvingades att
bli soldater



De flesta av de svenska
soldaterna togs ut bland
bönderna.
Staten bestämde t ex att 1 av
10 vapenföra män skulle tas
ut till soldat. I varje by
bestämde några personer, bl
a prästen, vilka som skulle tas
ut.
Det var inte många som kom
levande tillbaka. Därför sågs
det nästan som en dödsdom
att bli utskriven som soldat
Andra soldater värvade man för
pengar

Antingen gjorde man avtal med befälhavare
och hyrde in färdiga förband med flera
soldater, eller också anlitades värvare som
reste runt och värvade enskilda soldater. Den
värvade fick först en värvningspeng som
kallades för ”lega”. Därför kallas också dessa
soldater för ”legoknektar” - soldater som
slåss för pengar.
Sold

Soldatens lön kallades för ”sold”. Solden
betalades inte ut så ofta eftersom det alltid
var ont om kontanter. Det var istället genom
plundring en legoknekt kunde bli rik. De
värvade soldaterna i den svenska armén
kom från många olika länder men de flesta
kom från Tyskland.
Straff

Det kunde vara ett straff att bli uttagen till
soldat. Vanliga brottslingar togs ut, men
också ”försvarslösa”, arbetslösa eller
studenter som misskötte sig.
Infanteri

Soldater som strider till
fots kallas för infanteri.
Alla soldater bar värja.
Det fanns två olika
typer av fotsoldater:
pikenerare och
musketerare.
Pikenerarna använde
långa pikar som vapen.
En pik var 5 - 6 meter
lång. Musketerarna
använde musköter
(gevär).
Kavalleri

Soldater som strider till häst
kallar man för kavalleri. Det
fanns två olika typer av
kavalleri under trettioåriga
kriget, lätt och tungt. Det lätta
kavalleriet bar endast en liten
rustning bestående av
bröstplåt, ryggplåt och en
hjälm. Det tunga kavalleriet
bar en rustning som nästan
täckte hela kroppen.
Rustningen var mycket tung,
den kunde väga 25-30 kilo.
Krigsfångar stoppade man in i
den egna armén.

Soldaterna under trettioåriga kriget slogs inte
av lojalitet mot sitt land eller sin religion, utan
framför allt för pengar. Segrarna på slagfältet
övertog ofta fiendens soldater som sedan fick
strida för deras armé.
Indelta soldater
I slutet av 1600-talet förstod
kung Karl XI att landet
måste ha en egen armé
som snabbt kunde rycka
ut om det kom ett anfall.
Därför bestämde han att
varje by i hela landet
skulle ha ett soldattorp
med åker och betesmark.
På det torpet skulle en
soldat och hans familj
kunna försörja sig. I
fredstid var soldaten alltså
bonde.
Detta sätt att få soldater till den svenska
armén behölls ända till 1901! Mias farfars
far var en av dessa indelta soldater. Han
hette Hjalmar Ferdinand Brundin och
började som soldat redan när han var 11
år. Han bodde med sin mor och sina
syskon på fattighuset i Uppsala och måste
tidigt hitta ett jobb. Han blev
trumslagarpojke vid Upplands Regemente
och fick så småningom ett eget soldattorp i
Knaby i norra Uppland. Han slapp vara
med i något krig, men varje år fick han ge
sig iväg hemifrån för att vara med på
övningar med regementet i Uppsala. Hans
torp var litet och familjen levde fattigt. För
att få lite mer pengar jobbade Hjalmar
också som skomakare i byn.