Transcript 6c Att tolka kommunens ekonomi.

Att tolka en kommuns ekonomi
utifrån årsredovisningen
God ekonomisk hushållning och
balanskravet
En kort diskussion kring
begreppen
Hur kan vi hitta balansen mellan olika krav?
Kommun
Socialstyrelsen
Skolverket
Socialtjänstlagen
Förordningar
och andra krav
Kommunallagen
8 kap
Kommunallagen
Anhöriga
God ekonomisk
hushållning
Kommuninvånare
Kommunallagen
8 kap
Massmedia
Krav på balans i
ekonomin
Vad innebär god ekonomisk hushållning och balanskravet?
Varför ”God ekonomisk hushållning”
Kommunallagen 8 kap 1 §
Kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk
hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet
som bedrivs genom andra juridiska personer.
Varför god ekonomisk hushållning?
Finansiering = Kommunal konsumtion
Det gäller att hitta balansen
Finansiering = Kommunal konsumtion
För högt skatteuttag leder till en obalans
Finansiering = Kommunal konsumtion
Framtida kommuninvånares konsumtionsval kommer att
begränsas på grund av att man tvingas finansiera vad tidigare
generationer har konsumerat.
Vad utmärker god ekonomisk hushållning!
Kommunen skatteintäkter och övriga intäkter skall
kunna finansiera den löpande verksamheten och i de
flesta kommuner bör också samtliga årets investeringar
finansieras med skatteintäkter.
Detta medför att kommunens kort- och långsiktig
betalnings-beredskap förbättras i takt med dagens
inflationen.
Lyckas kommunen inte med detta, kommer på sikt både
den kort- och långsiktiga betalningsberedskapen att
försvagas, vilket innebär en belastning i framtiden.
Avslutningsvis!
”de levande generationen bör ej förstöra vad
de tidigare generationerna hopbragt till de
efterlevandes gagn
Kommunallagen 1953
Varför balanskravet?
• Infördes år 2000 i kommunalagens och kommunal redovisningslag.
• Anses i lagstiftningen vara en miniminivå på god ekonomisk
hushållning
• Reviderades 2005.
• Tas fram enligt en speciell konstruktion.
• Årets resultat i resultaträkningen med avdrag för försäljningsinkomster.
Resultatet måste då bli positivt!
Balanskravet (Kommunallagen)
• 4 § Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger
kostnaderna.
Undantag från tredje stycket får göras om det finns synnerliga
skäl.
Balanskravet (Kommunallagen)
• 5 a § Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger
intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade
egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast
följande tre åren.
Fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske.
Beslut om reglering skall fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det
negativa resultatet uppkom.
• 5 b § Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt resultat
inte skall göras
1. om det har uppkommit till följd av ett beslut med stöd av 8 kap. 4§ fjärde
stycket,
2. om orealiserade förluster i värdepapper uppstått, eller
3. om det finns andra synnerliga skäl.
Finansiell (ekonomisk) analys
av en kommun
RK-modellen
Fyra aspekter vid finansiell bedömning
Vilken balans har redovisningsenheten
haft över sina intäkter och kostnader
under året och över tiden?
Resultat
Vilken kapacitet har redovisningsenheten att möta finansiella
svårigheter på lång sikt?
Kapacitet
Identifiera
problem
Risk
Föreligger några risker som
kan påverka redovisningsenheten
resultat och kapacitet?
God ekonomisk
hushållning
eller ej?
Kontroll
Vilken kontroll har
redovisningsenheten över den
finansiella utvecklingen?
RK-modellen: Nyckeltal
Resultatrelaterade nyckeltal
Nettokostnadsandel
Investeringsrelaterade nyckeltal
Skattefinansieringsgrad
Soliditet
Skuldsättningsgrad
Kommunalskatt
Resultat
Kapacitet
Identifiera
problem
Risk
God ekonomisk
hushållning
eller ej?
Kontroll
Likviditetsmått
Finansiella nettotillgångar
Valuta- och ränterisk
Pensionsåtagande
Borgensåtagande
Budgetföljsamhet
Prognossäkerhet
Finansiella målsättningar
Resultaträkning
Resultat
Belopp i mkr
2008
2009
2010
Verksamhetens intäkter not 1
6 714
6 664
6 940
-26 871
-27 510
-27 828
Jämförelsestörande verksamhetsposter not 3
-142
-
-1 250
Avskrivningar och nedskrivningar not 4
-638
-714
-770
-20 937
-21 560
-22 908
19 005
19 437
19 888
Kommunalekonomisk utjämning mm not 5
2 268
2 366
3 239
Finansiella intäkter not 6
1 576
980
833
-1 631
-944
-823
0
273
-
281
552
229
Extraordinära intäkter
-
-
-
Extraordinära kostnader
-
-
-
281
552
229
Verksamhetens kostnader not 2
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter not 5
Finansiella kostnader not 6
Jämförelsestörande finansiella poster not 7
Resultat före extraordinära poster
Årets resultat
Resultat
Årets resultat
2008
2009
2010
281
552
229
Årets resultat i relation till skatteintäkter
och kommunalekonomisk utjämning (procent)
1,3 %
2,5 %
1,0 %
Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster
(mkr)
423
279
1 479
2,0 %
1,3 %
6,4 %
Årets resultat (mkr)
Årets resultat exkl. jämförelsestörande
poster i relation till skatteintäkter och
kommunalekonomisk utjämning (%)
Resultat exkl. jämförelsestörande poster
3000
2006-2010 = 4,4% i
genomsnitt per år
2500
2000
1500
6,4%
1000
6,4%
5,8%
2,0% 1,3%
500
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
resultat exkl. jäm.poster
årets resultat
Resultat
Årets resultat
Ett resultat på runt 2% brukar betraktas som god
ekonomisk hushållning, då det i de flesta svenska
kommuner ger ett utrymme till att, förutom finansiera den
löpande driften, även finansiera en stor del av kommunens
investeringar.
Detta får till konsekvens att ingen eller minimal upplåning
av främmande kapital behövs. Kommunens
betalningsberedskap förbättras eller förblir oförändrad.
Detta gäller dock över en längre tidsperiod.
Nettokostnadsandel
Resultat
Procent
2008
2009
2010
Verks. intäkter och kostnader (netto)
94,7
95,6
90,3
3,0
3,3
3,3
97,7
98,9
93,6
0,3
-0,2
0,0
98,0
98,7
93,6
0,7
-1,3*
5,4
98,7
97,4
99,0
Avskrivningar
Driftkostnadsandel före jämförelsestörande
poster och finansnetto
Finansnetto
Driftkostnadsandel efter finansnetto
Jämförelsestörande poster (netto)
Driftkostnadsandel
Resultat
Nettokostnadsandel
Ett nettokostnadsandel på runt 98% brukar betraktas som
god ekonomisk hushållning, då det i de flesta svenska
kommuner ger ett utrymme till att, förutom finansiera den
löpande driften, även finansiera en stor del av kommunens
investeringar.
Detta får till konsekvens att ingen eller minimal upplåning
behövs. Kommunens betalningsberedskap förbättras eller
förblir oförändrad.
Detta gäller dock över en längre tidsperiod.
Kapacitet
Resultat
Investeringar och skattefinansieringsgraden av investeringar
2008
2009
2010
1 827
1 444
1 360
Investeringsvolym / bruttokostnader (%)
7%
5%
5%
Skattefinansieringsgraden av investeringar (%)
50%
88%
73%
Investeringsvolym (mkr)
Kapacitet
Resultat
Vad är skattefinansieringsgrad?
• Skattefinansieringsgraden av investeringarna - beskriver
hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan
finansieras med skatteintäkter när löpande driften är
finansierad. 100% innebär att samtliga investeringar kan
finansieras med skatteintäkter.
Under 100% tvingas kommunen låna medel. Över 100% kan
kommunen amortera skulder eller öka likvida medel
Resultat
Balansräkningens tillgångar
Belopp i mkr
2008
2009
2010
6
5
5
Materiella anläggningstillgångar not 4
12 914
13 515
13 851
Finansiella anläggningstillgångar not 9
15 377
14 112
13 475
Summa anläggningstillgångar
28 297
27 632
27 331
16
16
17
6 237
9 527
11 154
675
1 175
482
6 928
10 718
11 653
35 225
38 350
38 984
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Förråd och lager
Kortfristiga fordringar not 10
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Resultat
Balansräkningens eget kapital och skulder
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
EGET KAPITAL not 11
6 562
7 114
7 343
281
552
229
1 357
1 435
1 462
346
313
1 518
1 703
1 748
2 980
Långfristiga skulder not 14
17 379
18 008
17 955
Kortfristiga skulder not 15
9 581
11 480
10 706
Summa skulder
26 960
29 488
28 661
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
35 225
38 350
38 984
Borgensförbindelser not 16
2 780
2 694
2 612
Pensionsavsättningar inom linjen not 17
8 617
8 880
8 522
Särskild löneskatt not 18
2 089
2 153
2 067
varav årets resultat
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar för pension och liknande förpliktelser not 12
Övriga avsättningar not 13
Summa avsättningar
SKULDER
SUMMA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Kapacitet
Soliditet
Soliditet enligt balansräkningen
procent
2008
2009
2010
Soliditet
19
19
19
Soliditet exklusive upplåning
som sker för bolagens behov
38
40
41
Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser
Procent
Soliditet inkl. samt.
pensionsförpliktelser och
löneskatt
2008
2009
2010
-12
-10
-8
Kontroll
Risk
Pensionsåtagande
Mkr
Avgifts. del, placeras av anställda
Långfristig pensionsavsättning
Ansvarsförbind. tidigare. pen. system (före 1998)
Summa: Pensionsåtagande
Särskild löneskatt
Summa: Pensionsåtagande och löneskatt
2008
2009
2010
402
428
452
1 084
1 146
1 169
8 564
8 812
8 474
10 050
10 386
10 095
2 439
2 520
2 449
12 489
12 906
12 544
Vad är soliditet?
• Soliditet - eget kapital i förhållande till totala tillgångar.
Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka
utvecklas. Ju högre soliditet desto starkare finansiellt
handlingsutrymme
Har vi ”God ekonomisk hushållning”
i Göteborgs Stad?
Identifierade styrkor 2010
•
Starkt löpande driftsresultat
God ekonomisk hushållning eller
ej.
•
Förbättrad balans mellan
skatteintäkter och nettokostnader
•
Resultat
Ja
•
Kapacitet
Nja
•
Risk
Ja (Pensioner?)
•
Kontroll
Ja
•
Merparten av investeringar har
finansierats med skatteintäkter
och försäljningar
Identifierade problem/svagheter
2010
•
Inga direkta svagheter 2010
•
Hur klarar dagens resultat- och
skuldsättning förväntad
verksamhet inom 10-15 års
period?