Transcript PEDAGOGISK DOKUMENTATION

Pedagogisk dokumentation som verktyg för att skapa
meningsfulla sammanhang tillsammans med barnen i
förskolan
Pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg och filosofi i förskolan
Ann Åberg
Konsult , Reggio Emilia Institutet
Pedagogista, Äppelvikens förskolor, Bromma, Stockholm
[email protected]
www.reggioemilia.se
Att gå från att säkert veta…till att nyfiket undra…
” Utforskande,
nyfikenhet
och lust att lära skall
utgöra grunden för den
pedagogiska
verksamheten. Den skall
utgå ifrån barnens
erfarenheter, intressen,
behov och åsikter. Flödet
av barnens tankar och
idéer skall tas tillvara för
att skapa mångfald i
lärandet”.
Sid. 9 Lpfö 98 reviderad 2011
Vad gör arbetet med
dokumentation för
skillnad i BARNENS
vardag?
Hur gagnar det
barnen?
Ordet dokumentation
• Dokumentation ur ett bristperspektiv
• Dokumentation - samlande av minnen
• Pedagogisk dokumentation - att
synliggöra pedagogiska processer, i syfte
att förändra och utveckla
PEDAGOGISK DOKUMENTATION
Ett förhållningssätt
Ett sätt att lyssna
En kommunikation
Vad är pedagogisk dokumentation
• Ett arbetsverktyg som sedan 1945 utvecklats i Reggio
Emilias förskoleverksamhet och som idag används i
många förskolor . Begreppet pedagogisk dokumentation
är myntat av professor Gunilla Dahlberg .
• Utgår från vad barnen kan och gör – inte från vad barn
ännu inte kan eller gör
• Tar vara på barns idéer och intressen
• Visar lärandeprocesser, hos både barn och pedagoger
• Ett verktyg för att utveckla förskolans verksamhet och
göra det möjligt att förändra
Anna Palmer, Stockholms universitet
En dokumentation blir pedagogisk först när
den blir föremål för reflektion och
tolkning och fungerar som ett underlag
för pedagogens arbete när det gäller
organisation - miljö –material .
Barn och naturvetenskap.s.43
LpföFörskolläraren ska ansvara för
att varje barns utveckling och
lärande (dvs. lärprocesser och
lärstrategier) kontinuerligt och
systematiskt dokumenteras,
följs upp och analyseras för att
det ska vara möjligt att
utvärdera hur förskolan
tillgodoser barnens
möjligheter att utvecklas och
lära.
Förskola i utveckling - bakgrund till
ändringar i förskolans läroplan
Läroplanen innehåller inga mål
för vad enskilda barn ska ha
uppnått vid olika tidpunkter eller
i olika åldrar. Det finns inte
heller fastställda normer eller
nivåer för barns förmågor eller
kunskaper. Kunskapen om varje
barns lärande och utveckling
ska heller inte användas för att
kategorisera, sortera eller
jämföra barnen utan utgöra
underlag för planeringen av
den fortsatta verksamheten
med barnen
Sid.19
Vi kan inte skilja barnen från
verksamheten
När vi dokumenterar det
enskilda barnet, eller
barngruppen,blir det
samtidigt en utvärdering
av verksamheten och
pedagogernas agerande
Barns lärande är ALLTID ett
svar på lärandets
möjlighetsvillkor
Pedagogisk dokumentation
hjälper oss att få syn på de
relationer som barn är
involverade i …
Det sociala är så mycket mer
än det mellanmänskliga
A,Palmer , Stockholms universitet
Handen
formar
leran…
….men
leran formar
också
handen
Dekoration eller utgångspunkt för
reflektion, planering och förändring av den
pedagogiska verksamheten?
Hur blir barnen delaktiga….
Hur påverkar
observationerna (det vi ser
och hör att barnen gör) vår
planering av innehåll i
verksamheten?
Skillnaden mellan Dokumentation och Pedagogisk
dokumentation
DOKUMENTATION
Enbart retrospektiv – det här gjorde jag/vi
….beskriver vad som hänt
PEDAGOGISK DOKUMENTATION
är både retrospektiv och prospektiv:
syftar till att föra den pedagogiska arbetsprocessen framåt och förändra och
utveckla det pedagogiska arbetet
Naturvetenskapen möter
barnens frågor
Hur undersöker barnen
naturvetenskapliga fenomen i
vardagen?
Opsis Kalopsis
2011/2012
Tema: Naturvetenskap
•Experiment
•Undersökningar
•Utmaningar
Kopplat till observationer av barnens lekar
Observationsfokus:
Vad är barnens magnet - vad är
det barnen riktar sin blick mot ?
Samla- på barnens ord/görande
Sortera – vad är undersökningsbart
Kategorisera- inom vilka områden rör sig
barnens intressen, lekar, frågor
Vad är barnens magnet - vad är det
barnen riktar sin blick mot ?
Vi har sett att byggandet av
kulbanor lockat många barn
på Opsis. De bygger banor
både ute och inne där de
undersöker olika effekter.
Vad är det barnen försöker
förstå?
Att se bortom det ögat ser och
örat hör…….
Naturvetenskapliga begrepp som barnen
undersöker
•
•
•
•
•
•
•
•
Fart
Acceleration
Kraft
Hävkraft
Jämvikt
Katapulteffekter
Krockeffekter
Balans
•Tyngd
•Hållfasthet
•Friktion
Vilka utmaningar, experiment och undersökningar kan vi erbjuda som kan
kopplas till dessa begrepp för att ge barnen möjlighet att undersöka vidare?
Förändringar i miljön?
Nytt material ?
[Å1]
Pedagogernas förberedelse
• Vad vet vi om dessa begrepp??
• Vad behöver vi ta reda på mer om mer?
Att komma i stämning ?
Vilka utmaningar tror vi att vårt projekt, med fokus på
KULBANOR , kan ge barnen för utmaningar i
läroplanens prioriterade målområden?
Naturvetenskap och teknik
•Konstruktioni
•Balans
•Hållfasthet
•Jämföra – skillnader
•Fart
•Jämvikt
•Acceleration
•Krockeffekter-katapulteffekter
•Friktion
•Kraft
•Jämföra
Matematik
• perspektiv
•Proportion
•Längd
•Bredd
•höjd
•Avstånd
•Storlek
•Form
•Tyngd
•Volym
•Sortera
•Lika-olika
Språk och kommunikation
•Lyssna
•Reflektera
•Berätta –kommunicera
•Förklara –argumentera
•Symboler och bokstäver
•Nya begrepp - ökat ordförråd
•Dramalek
•Teckna
•Måla
Att fånga läroprocesser och
spinna vidare …
• Process = ett förlopp som innebär att
något förändras och utvecklas
(inte bättre och bättre utan förändras)
• Projekt – det vi gör idag hänger samman
med det vi gjorde i går och kommer att
påverka det vi ska göra i morgon
Alice: Det är en pil som ska putta till kulan sen
åker den så in i tunneln och efter det blir det
mindre fart..sen kommer en sten som slår till
kulan och ger mer fart. En rymdraket. Här
stoppar kulan för det kan vara en kloss som
stoppar kulan. Den studsar sen vidare och in i
mål. Målet är en grop som kulan åker ner i.
Alice: Det är en pil som ska putta till kulan sen åker den så in i tunneln och efter det blir det mindre
fart..sen kommer en sten som slår till kulan och ger mer fart. En rymdraket. Här stoppar kulan för det
kan vara en kloss som stoppar kulan. Den studsar sen vidare och in i mål. Målet är en grop som kulan
åker ner i.
..så den åker in i tunneln..och efter
Det är en pil som ska putta till kulan…
det blir det mindre fart..
En rymdraket ….
..här stoppar kulan för det kan vara
en kloss som stoppar kulan…
Sen kommer en sten och slår till kulan
och ger mer fart
Den studsar vidare in i mål. Målet är en
grop som kulan åker ner i
Tankar om dokumentationsarbetet….
Meningen är INTE att få syn på om barnen är på
rätt väg eller fel väg, det handlar inte heller om
att barnen ska förstå ett förutbestämt
kunskapsinnehåll, (…)
Istället gäller det att få fatt i barnens egna
teorier, sätt att förstå och förklara
företeelser, att få syn på oväntade och
överraskande idéer och strategier som ger
möjliga öppningar för vidare undersökningar
när de konfronterar varandra.
Barn och naturvetenskap, sid 88
Wehner-Godée, Elfström mfl
Sekvensritning
Vilka utmaningar tror vi att vårt projekt, med fokus på
KULBANOR , kan ge barnen för utmaningar i
läroplanens prioriterade målområden?
Naturvetenskap och teknik
•Konstruktition
•Experimentera
•Upptäcka tekniska lösningar i vardagen
•Upptäcka behov av förbättringar - pröva
lösningar
•Fundera över nyttan, pröva funktionen,
materialet och konstruktionen och
utformningen (…av banorna )
•Balans
•Hållfasthet
•Jämföra
•Tyngdkraft
•Kraft - Hävkraft
•Klassisk mekanik
•Rörelseenergi
•Centrifugalkraft
•Acceleration
•Krockeffekter
•Katapulteffekter
•Fart
•Friktion
•Flytkraft
•Orsak-verkan
Matematik
• Perspektiv
•Proportion
•Längd
•Bredd
•höjd
•Avstånd
•Storlek
•Form
•Tyngd
•Volym
•Sortera
•Llika –olika
Språk och kommunikation
•Lyssna
•Reflektera – ställa frågor
•Berätta –kommunicera
•Förklara –argumentera
•Symboler och bokstäver
•Nya begrepp - ökat ordförråd
•Dramalek
•Teckna
•Collage
•Lera
•Pärlkonstruktion
•Processteckningar
•Följa ritningar
Barnen har på olika sätt undersökt krafter och
motkrafter. Både spontant och i lekar och genom styrda
utmaningar. Dessa begrepp har barnens undersökande
till stor del rört sig kring:
flytkraft, rörelseenergi, hävkraft, centrifugalkraft,
acceleration, tyngdkraft, friktion och friktionskraft,
klassisk mekanik. Orsak – Verkan
Barnens undersökande innefattar fysiklagar och (som vi
tolkar det) framförallt Newtons andra lag som bl.a.
beskriver förhållandet mellan läge, hastighet och
acceleration.
Att fånga läroprocesser i grupp handlar inte
om att observera hur barnen ÄR utan om
att fånga vad barnen GÖR
Titta
på (fota) det barnen
tittar på
Ringa in:
Vad av det barnen
intresserar sig för är
UNDERSÖKNINGSBA
RT!
Dokumentationsarbetets främsta uppgift är
INTE att befästa och slå fast, det här hände.
Den ska istället vara ett underlag för
reflektioner kring det som hände för att vi ska
kunna ta nästa steg. Vi dokumenterar för att
göra det osynliga synligt.
Vi måste få syn på vad som hände, men inte
för att återberätta det, utan för att lära oss
något och göra oss nyfikna på något nytt.an
för att lära oss något och för att göra oss
nyfikna på något nytt.
H.Lenz-Taguchi , Varför pedagogisk dokumentation s. 70
Att lyssna
Att lyssna är att försöka höra det som
inte hörs och se det som inte syns
Dokumentationsarbetet hjälper oss att få
syn på det osynligas väsentligheter
Gunilla Dahlberg
Synen på barn
och kunskap
Synen på
förskolans
uppdrag
Synen på
pedagogens roll
Pedagogens förhållningssätt och
förskolans verksamhet styrs av teorier
Vem får man BLI på den här förskolan
Utvecklingspsykologiska teorier har
under lång tid varit dominerande i
förskolan.
I de observationer som gjorts i
förskolan har vi tittat på barnen ur ett
bristperspektiv.
Observerat vad barnen INTE kan
H. Lenz-Taguchi ,Varför pedagogisk dokumentation
Allt det barnen gör är ett svar på
det VI gör
Ett svar på det vi gör …den pedagogik vi
bedriver…
INTE ett svar på vilka barn vi har
Vilka kunskapstraditioner kommer vi ur?
Olika teorier om barn…
Barnet som natur
Barnen som natur
Barnet som kunskaps och
kulturåterskapare Traditionell
Barnet som medskonstruktör
av kultur och kunskap
Pragmatisk
”Det naturliga barnet”
(Daghemmet )
”Barnet som reproducerar
kunskap ” (Skola –Lekskola)
Konstruktionistisk
lärandeteori
Kunskap skapas i samspel
med andra och omvärlden”
(lpfö)
Pedagogen som ser det
Pedagogen som
Pedagogen som
”sanna barnet”, barnet
som ÄR
kunskapsförmedlare
medskapare av kultur och
kunskap
•. Utvecklingen sker inifrån en
förutbestämd ordning
•Inväntar utvecklingen –inte
störa
•Fria leken -fritt skapande
•Förenkla
•Bedömer barns normalitet
•Individen i fokus
Förskolans
kunskapstradition
•Instruerande-Undervisande Förmedling
•Generella idéér om barns
lärande och kunskap
•Ämnescentrerad
•Resultat i fokus
•Individen i fokus
Skolans kunskapstradition
•Kooperativt meningsskapande
•Processen i fokus
•Varje barn är unikt
•Ett barn som vill utmanas
•Barnet som BLIR
•Miljö och materials betydelse
•Grupplärande-kooperativt
lärande fokus
lpfö
Barnet som natur
”Det naturliga barnet” (Daghemmet )
Pedagogen som ser det ”sanna barnet”, barnet som ÄR
•
•
•
•
•
•
•
•
Utvecklingen sker inifrån en förutbestämd ordning
Inväntar utvecklingen – inte störa
Mognadstänkande
Fria leken -fritt skapande
Förenkla
Bedömer barns normalitet
Individen i fokus
Barnet som objekt
Förskolans kunskapstradition
Barnet som kunskaps och kulturåterskapare
”Barnet som reproducerar kunskap ” (Skola –Lekskola)
Pedagogen som kunskapsförmedlare
•
•
•
•
•
•
•
Instruerande -Undervisande - Förmedling
Lotsa barnet till rätt svar
Generella idéér om barns lärande och kunskap
Ämnescentrerad
Resultat i fokus
Individen i fokus
Barnet som objekt
Skolans kunskapstradition
Barnet som medkonstruktör av kultur och
kunskap
konstruktionistisk lärandeteori
”Kunskap skapas i samspel i dialog med andra och omvärlden”
Pedagogen som medskapare av kultur och kunskap
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kooperativt meningsskapande
Processen i fokus
Varje barn är unikt
Ett barn som vill utmanas - vill vara aktiv
Barnet som BLIR
Miljö och materials betydelse
Barnet som subjekt
Kooperativa läroprocesser
En verksamhet i ständig rörelse-
Vilka kunskapstraditioner kommer vi ur?
Olika teorier om barn…
Barnet som natur
Barnen som natur
”Det naturliga barnet”
(Daghemmet )
Barnet som kunskaps och
kulturåterskapare Traditionell
Barnet som medskonstruktör
av kunskap Pragmatisk
Konstruktionistisk lärandeteori
”Barnet som reproducerar
kunskap ” (Skola –Lekskola)
”Kunskap skapas i samspel
med andra och omvärlden”
förskolans läroplan
Pedagogen som ser det
Pedagogen som
Pedagogen som
”sanna barnet”, barnet
som ÄR
kunskapsförmedlare
medskapare av kultur och
kunskap
•. Utvecklingen sker inifrån en
förutbestämd ordning
•Inväntar utvecklingen –inte
störa
•Fria leken -fritt skapande
•Förenkla
•Bedömer barns normalitet
•Individen i fokus
Förskolans
kunskapstradition
•Instruerande-Undervisande Förmedling
•Generella idéér om barns
lärande och kunskap
•Ämnescentrerad
•Resultat i fokus
•Individen i fokus
Skolans kunskapstradition
•Kooperativt meningsskapande
•Processen i fokus
•Varje barn är unikt
•Ett barn som vill utmanas
•Barnet som BLIR
•Miljö och materials betydelse
•Grupplärande-kooperativt
lärande fokus
Ompröva vår idé om
att försöka förstå
vem barnet ”ÄR ”
till att öppna sig för
vad ett barn ”kan
BLI”
Möjligheternas blick
och förväntan på
barnet…
Teorierna/föreställningarna vi har ligger i
praktiken .
Vårt jobb är att ringa in dem och vända
och vrida ..inte nödvändigtvis för att
förkasta dem utan för att rubba, störa och
utmana !
Hillevi Lenz-Taguchi
Pedagogiskt förändringsarbete – förskjutningar –
Förhållningssätt – Arbetssätt
Daghem
• Hemlikt
• Kompensation
• Programtänk
• Omsorg
• Förmedlingspedagog
• En som redan vet
• Planering
• Vuxenfokus
• Dokumentation
Förskola
• Verkstadslikt
• Komplement
• Rörlig verksamhetsidé
• Omsorg och lärande
• Medupptäckare
• En som vill lära
• Reflektion och planering
• Barnfokus
• Pedagogisk
dokumentation
Pedagogernas reflektionstunder
kräver organisation
• Vem ansvarar för dagordning?
• Vem ansvarar för att dokumentation finns
på bordet?
• Vem är samtalsledarare?
• Vem dokumenterar samtalet?
Äppelvikens förskolor, Bromma
Underlag för en ”snabbt” nedskriven reflektion i direkt anslutning till en händelse med barnen.
Förberedelse
Datum:………. Barngrupp……………………………………………
Pedagog................................
Pedagogens Observationsfråga –Nyfikenhetsfråga .......................................................................................................................
.......................................................................................................................
..........................
Utmaning till barnen.
.......................................................................................................................
...........................................................................................................
Efterarbete
Underlag för pedagogens reflektion kring detta tillfälle:
• Vad tänker jag om gruppsammansättningen
• Vad tänker jag om valet av material och plats för utmaningen - rummets
och materialets påverkan?
• Vad tänker jag om mitt bidrag som pedagog?
• På vilka andra sätt kunde jag tänkt /gjort ?
• Hur smittade barnen idéer mellan varandra i gruppen?
• Vad verkade barnen mest upptagna/intresserade av?
• Vilka associationer gjorde barnen?
• Hände något oväntat..i så fall vad ?
• Vilka frågor väckte den här händelsen i barnen?
• Några frågor - funderingar som väcktes i mig som pedagog...något jag
förundrades över ?
Veckoreflektion
Samla flera observationer (anteckningar-foto-film) som fungerar som underlag och utgångspunkt för
analysen kring frågorna
Vecka:………………….Avdelning:…………………….
Barnen gör/säger
Vi tänker
Idéer
Planering
Övrigt
Att fånga läroprocesser och
spinna vidare …
• Projekt = det vi gör idag hänger samman
med det vi gjorde i går och kommer att
påverka det vi ska göra i morgon
Att fånga läroprocesser i grupp handlar inte
om att observera hur barnen ÄR utan om
att fånga vad och hur barnen GÖR
Titta på (fota) det barnen
tittar på
Ringa in:
Vad av det barnen intresserar
sig för är
UNDERSÖKNINGSBART!
Omvänd logik…
• Organisation
• Barnen
• Förskolans idé
• Förskolans idé
• Barnen
• Organisation
Vi formar rummet..men
rummet formar också oss
• Barns lärande är interaktivt och
relationellt …..och hela tiden i samspel
med omgivningen
Organisation för en undersökande
miljö…
Hur blir en miljö undersökande…?
•
•
•
•
•
Tillgänglighet…
Föränderlighet
Tydlighet…
Variation…
Skapa mötesplatser…
Barns lärande är alltid ett
svar på:
Lärandets
möjlighetsvillkor
Vad är förskolans bidrag?
Vad är det förskolan kan lägga till som barnen inte redan har hemma?