Teknikdidaktik

Download Report

Transcript Teknikdidaktik

Teknikdidaktisk forskning och undervisning: några exempel Jonas Hallström, forskningsledare TekNaD, ISV samt CETIS, Linköpings universitet

Ämnesdidaktisk forskning Didaktikens grundfrågor • VAD ska undervisas/läras?

• HUR ska detta undervisas/läras?

• VARFÖR ska detta undervisas/läras?

• VAR någonstans ska man undervisas/lära?

• Med VEM ska man undervisas/lära?

• NÄR ska man utmanas i sitt lärande?

• MED HJÄLP AV VAD ska man undervisas/lära?

(Selander, 2010)

Teknikdidaktisk forskning – en översikt • Internationellt sett är det som kallas

Technology Education Research

ett dynamiskt forskningsområde. Forskningen är “väl utvecklad, differentierad och dynamisk” (Hagberg & Hultén, 2005) vad det gäller ex. institutioner, konferenser och tidskrifter.

Svensk teknikdidaktisk forskning Forskning inom teknikens didaktik i Skandinavien var länge begränsad. Hagberg & Hultén gjorde följande analys 2005: •Några enstaka avhandlingar har publicerats, ex. om svensk teknikutbildning i relation till demokrati och genus, barns lärande i och intresse för naturvetenskap och teknik.

Svensk teknikdidaktisk forskning • Det har hittills mest handlat om punktinsatser.

• Bristen på seniora forskare är stor, ex. finns ingen professur i teknikdidaktik. • Låg grad av internationell publicering i ledande tidskrifter och på konferenser.

Svensk teknikdidaktisk forskning sedan 2005!

Flera avhandlingar har lagts fram, fr.a. inom FontD: •Eva Blomdahl (2007), •Lars Björklund, Magnus Hultén, Veronica Bjurulf (2008), •Claes Klasander (2010), •Maria Svensson (2011), •Per Norström (lic. 2011), •en ny Skandinavisk tidskrift har startats:

NorDiNa,

•den internationella publiceringen har ökat kraftigt, t.ex. i

ITDE

.

Svensk teknikdidaktisk forskning – sedan 2005!

• • • Nya forskningsbaserade antologier/läromedel av seniora forskare:

Världens gång – teknikens utveckling

(LiU)

Teknikdidaktik

(KaU) •

På spaning efter teknisk bildning

(GU), • CETIS anordnar årliga forskningsseminarier för teknikdidaktiska forskare vid Rockelstad slott, med internationell medverkan, • regelbunden forskningsinformation till CETIS nätverk av lärarutbildare.

Svensk teknikdidaktisk forskning – sedan 2005!

• FontD/TekNaD har tagit och kommer att ta in flera nya doktorander och licentiander med teknikdidaktisk inriktning.

• Forskarskolan TUFF i samarbete mellan SU, KTH och Högskolan i Gävle. Forskarskola med fr.a. licentiander.

• Det finns numera två professorer i teknikdidaktik (GU och KTH) och flera docenter.

Svensk teknikdidaktisk forskning – sedan 2005!

• Ökat svenskt deltagande i internationella konferenser, ex. TERC, Australien (2004; 2010; 2012), PATT (2007, 2009, 2011), TENZ, NZ (2007) m.fl.

• CETIS och KTH håller i årets PATT-konferens i Stockholm, 26-30 juni.

Svensk teknikdidaktisk forskning – sedan 2005!

Några utvecklingslinjer: • Teknikens utbildningshistoria • Teknikens ämnesinnehåll, t.ex. tekniska system, teknikhistoria • Teknikens undervisningspraktik • Teknik som kunskapsområde

Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping • Vi har ett kurspaket om fyra 15 hp-kurser i det som i 01:ans lärarutbildning kallades inriktning och nu kallas ämne i ämneslärarutbildningen:

Teknikens väsen

,

Teknikens ändamål och metoder

,

Teknikens komponenter och system

och

Teknik och design.

Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping • I fördjupningen har vi ytterligare kurser som är inriktade mot gymnasiet. Detta är det svåraste med tanke på hur specialiserad tekniken är i gymnasiet och det stora utbudet kurser som finns på t.ex. Teknikprogrammet. • ”Lite av varje eller mycket av lite”? Vi har valt det förra!

Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping • Kurserna som finns mot gymnasiet är:

Teknik, produktutveckling & miljö

samt

Tekniken i kommunikationssamhället

(el. examensarbete).

Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping • De moment som vi tycker är centrala för tekniken har vi valt ut både mot bakgrund av forskning inom teknikdidaktik, –filosofi, –historia och –sociologi, och det som står i kursplanerna i skolan, först Lpo 94/Lpf 94 och nu Lgr 11/Gy 11.

Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping

Teknikvetenskap Naturvetenskap Teknik

tvärvetenskapligt

VFU

Ämnesdidaktik

Humaniora Samhällsvetenskap

Teknikdidaktik mot grundskolan handlar inte om ingenjörsutbildning utan

teknisk allmänbildning

.

Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping -

Teknikens väsen

Vad är teknik?

- Hur utvecklas tekniken?

Grundläggande tekniska lösningar, olika material Teknik utanför klassrummets väggar, ex. museer, industrilandskapet -

Teknikens ändamål & metoder

Framgångsrika tekniska lösningar: styr & regler, elektronik, hydraulik ”Tekniska misstag” - Teknisk kunskapsutveckling - Teknikdidaktisk forskning om attityder och begreppsbildning

Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping

Teknikens komponenter & system

- System: definition, avgränsning, omgivning, aktörer etc.

- Olika exempel som kärnkraft, el, vatten & avlopp mm.

- Teorier om tekniska system och forskning om tekniska system i undervisningen Fördjupning i valfritt system -

Teknik & design

Vad är design och designprocessen?

- Designhistoria - Eget designprojekt - Design i undervisningen

Teknikdidaktik i lärarutbildningen – exemplet Linköping

Teknik, produktutveckling & miljö

- Olika teorier och förhållningssätt till teknik, design och teknisk förändring - CAD-uppgift Miljö och producentansvar mm

Examensarbete i teknik

- Forskningsproduktion, dvs samla in eget empiriskt material

Teknik i kommunikations samhället

Kurserna bygger på ett kärninnehåll i skolans teknikämne (enl. kursplanen), men också forskning inom teknikdidaktik, -filosofi, -sociologi, historia etc., ex. vad det gäller teknikens väsen, teknikens historiska utveckling, tekniska system, teknik och hållbar utveckling.

Sammanfattningsvis så är

teknikdidaktik

: - ett ämnesdidaktiskt forsknings område om teknik i förskola, skola, gymnasium & lärarutbildning.

- en knippe ”verktyg” för att förstå teknikundervisning på olika nivåer.

Tack för att ni lyssnade!