Transcript dental

UTTALSTRÄNING
Studiedag 28 maj 2014, Tierp
Cirkatider för dagen
09:00 Våra språkljud
10.00 Fikapaus
10.20 forts. språkljud och fonologiska processer
12.00 Lunch
13.00 Åtgärder och materialtips
13.45 Fikapaus/bensträckare och salsbyte
14.00 Materialtillverkning utifrån egen elev
14.45 Dagen summeras och utvärderas
Kommunikationssvårigheter

Vilka olika typer av svårigheter kan man då ha?
KOMMUNIKATION
Uppfatta och
särskilja
språkljud
TAL
ALTERNATIV TILL
TAL
Fonologi
AKK
Producera
språkljud
SPRÅK
Semantik
Passivt ordförråd
Aktivt ordförråd
Grammatik
Grammatisk
förståelse
Grammatisk
uttycksförmåga
Pragmatik
Språkanvändning
Först lite anatomi och fysiologi
Röstorganets tre system:
1.
andningsapparaten
2.
stämbanden
3.
ansatsröret (svalget,
mun- och näshålan)
Att tala är vår mest avancerade motorik!
150 muskler används samtidigt i oerhört
snabbt tempo.
Översikt: hur språkljuden bildas
Andningsapparaten
Stämbanden
Ansatsröret
Fonation
- ljudbildning genom
stämbandsvibration
Tonande ljud
Luften passerar utan
stämbandsviberation
Tonlösa ljud
Ljudet påverkas av
artikulatorerna
Luft från lungorna
Exempel på artikulatorer: tungan, läpparna, käken och gommen
Våra språkljud
Vokal-ljud
a, o, u, å, e, i, y, ä, ö

Konsonant-ljud
b, d, f, g, h, j, k, l, m, n, p, r, s, t, v,
ng-ljudet, ∫ (sje-ljudet)
, ç (tj-ljudet)
-rn, -rs, -rt

, -rd, -rl,
Varför ska vi så noggrant gå igenom
språkljuden?



För att kunna hjälpa en elev att ”hitta” de rätta ljuden
behöver man själv veta hur och var i munnen de bildas.
Kunskap om språkljuden hjälper oss att förstå varför ett
ljud kan vara svårt att producera.
Vid en analys av en elevs tal är det bra att kunna
kategorisera olika ljud för att se om det går att finna
ett mönster. Hittar man ett mönster underlättar det
planeringen av träningen.
Vokalerna: A O U Å E I Y Ä Ö
Alla vokaler är tonande ljud, dvs bildas med stämbandsvibration.
Vokalerna bildas med öppet ansatsrör, dvs luften kan strömma fritt genom
ansatsröret.
Rundade
_________
Orundade
_________
Ytterligare 2 dimensioner
• Hög/sluten eller låg/öppen avser vidden på
passagen mellan tungryggens högsta
punkt och gommen
• Var denna punkt är avgör om vokalen är
främre eller bakre
Konsonanterna
Konsonanterna bildas genom att luften hindras (avspärras eller förträngs)
någonstans i passagen från lungorna och ut genom munnen eller näsan.
Konsonanternas 3 komponenter
1.
Stämbandston
2.
Artikulationssätt
3.
Artikulationsställe
Stämbandston eller ej
Till skillnad från vokalerna, som alla är tonande, kan konsonantljuden både
vara tonande och tonlösa.
Tonande konsonantljud – stämbandsvibration
__________________________________________

Tonlösa konsonantljud – ej stämbandsvibration
___________________________________________

Konsonanterna
Konsonanterna bildas genom att luften hindras (avspärras eller förträngs)
någonstans i passagen genom svalget och munnen.
Konsonanternas 3 komponenter
1.
Stämbandston
3.
Artikulationsställe
Konsonanternas olika artikulationssätt

Klusiler

Frikativor

Lateraler

Tremulanter

Nasaler
Klusiler
Klusiler bildas genom att luftströmmen under ett kort tag helt spärras av,
någonstans från glottis (stämbanden och mellanrummet där emellan) till
läpparna.
Tonande klusiler
__ __ __
Tonlösa klusiler
__ __ __
Ett exempel
Frikativor
Bildas genom att luftströmmen pressas genom en trång passage i
munhålan eller svalget, vilket ger upphov till ett brusljud.
Tonande frikativor
__ __
Tonlösa frikativor
__ __ __ __ __
Ett exempel
Lateraler
Lateraler bildas då luftströmmen tvingas passera tungans långsidor.
Tonande lateral
__
Ett exempel
Tremulanter
Tremulanter bildas genom en serie av korta tillslutningar, där tungspetsen
vibrerar mot tandvallen eller tungroten vibrerar mot mjuka gommen.
Tonande tremulant
__
Ett exempel
Nasaler
Nasaler bildas med genom att gomseglet sänks så att luften får fri passage ut
genom näsan, medan munpassagen på något ställe totalt avspärras.
Tonande nasaler
__ __ __
Ett exempel
Konsonanterna
Konsonanterna bildas genom att luften hindras (avspärras eller förträngs)
någonstans i passagen genom svalget och munnen.
Konsonanternas 3 komponenter
1.
Stämbandston
2.
Artikulationssätt
Konsonanternas artikulationsställen







Bilabialer
Labiodentaler
Dentaler
Alveolarer
Palataler
Velarer
Laryngaler/glottaler
Labialer/Bilabialer
Labialer/Bilabialer bildas med båda läpparna.
Underläppen mot överläppen.
Tonande bilabial klusil:
Tonlös bilabial klusil:
__
__
Tonande bilabial nasal:
__
Ett exempel
Labiodentaler
Labiodentaler bildas med den övre tandraden mot
underläppen.
Tonande labiodental frikativa:
Tonlös labiodental frikativa:
__
__
Ett exempel
Dentaler
Dentaler bildas med tungan vid överkäkens
framtänderna.
__
Tonlös dental klusil: __
Tonande dental lateral: __
Tonande dental nasal:__
Tonlös dental frikativa:__
Tonande dental klusil:
Ett exempel
Alveolarer
Alveolarer bildas med tungspetsen eller tungbladet mot tandvallen.
Tonande alveolar tremulant:
__
Ett exempel
Palataler
Palataler bildas med tungryggen mot hårda gommen.
__
Tonlös palatal frikativa:__
Tonande palatal frikativa:
Tonlös prepalatal frikativa:
__
Prepalataler bildas med tungryggen mot den främre delen av
hårda gommen
Ett exempel
Velarer
Velarer bildas med tungryggen mot mjuka gommen.
Tonande velar klusil:
__
Tonande velar nasal
__
Tonlös velar klusil:
__
Ett exempel
Laryngaler/Glottaler
Laryngaler/Glottaler bildas i struphuvudet vid glottis (stämbanden och
mellanrummet där emellan).
Tonlös laryngal/glottal frikativa:
__
Övriga konsonantljud:





-rd (bord, rörd)
-rt (kort, fartyg)
-rl (porla)
-rn (barn, björn, garn)
-rs (kors, fors)
Dessa konsonantljud kallas för supradentaler eller retroflexer, efter sitt
gemensamma artikulationsställe. De bildas med en bakåtböjd tungspets
mot tandvallens bakre del. De har samma artikulationssätt som det dentala
ljudet, som också avgör om ljudet är tonande eller tonlöst.
Sammanfattning konsonanterna
Ljud
Stämbandston
Artikulationsställe
Artikulationssätt
b
d
f
g
h
j
k
l
m
n
p
r
s
t
v
ng
tjsje-
tonande
tonande
tonlös
tonande
tonlös
tonande
tonlös
tonande
tonande
tonande
tonlös
tonande
tonlös
tonlös
tonande
tonande
tonlös
tonlös
bilabial
dental
labiodental
velar
laryngal/glottal
palatal
velar
dental
bilabial
dental
bilabial
alveolar
dental
dental
labiodental
velar
prepalatal
palatal
klusil
klusil
frikativa
klusil
frikativa
frikativa
klusil
lateral
nasal
nasal
klusil
tremulant
frikativa
klusil
frikativa
nasal
frikativa
frikativa
Verbal och oral dyspraxi
Verbal dyspraxi: Svårigheter när det gäller den
motoriska programmeringen av talrörelser
Oral dyspraxi: Generella svårigheter att viljemässigt
styra munmotoriken.
Källa/Källor
Ågrenskas nyhetsbrev.
MHC-basen – Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga
diagnoser.
Fonetik och fonologi
Den fonetiska aspekten i talutvecklingen:
Barnet lär sig uttala ljuden så de låter korrekt.
Den fonologiska aspekten av talutvecklingen:
Barnet lär sig använda ljuden rätt, d.v.s. rätt ljud på
rätt plats.
Tidigt tal och den fonologiska utvecklingen
– i vilken ordning ska man träna?
De individuella skillnaderna i tillägnandet av våra språkljud är stora, vilket gör
det svårt att ange en bestämd ordning, men vissa generella drag finns. Vid ca
4-5 år har de flesta svenska barn tillägnat sig alla våra språkljud.

Vokalljud (V)
Långt och kort A, I, O och Å uppträder ofta först.


Konsonantljud (K)
KV-stavelser
Vid normal talutveckling uppkommer detta vid ca 6-7 mån ålder. Stavelserna är
öppna, d.v.s slutar på vokal. Ex: ma, pa.

KV-stavelseramsor
Ex: ma-ma-ma-ma-ma, pa-pa-pa-pa-pa…uppfattas ofta som barnets första ord.
Forts… tidigt tal och den fonologiska
utvecklingen – i vilken ordning ska man träna?

KVKV-ord: Ord som har uppbyggnaden varannan konsonant, varannan vokal.
Fortfarande öppna stavelser, d.v.s de slutar på en vokal. Förenklingar sker av KVKord till KV-ord, ex bok blir bo. Små barn upprepar också ofta det första
konsonantljudet, ex TV blir tete och bakre konsonanter byts ofta mot främre ex
gata blir tata.

KVK-ord: Ord med slutna stavelser, slutar på konsonant. Fortfarande ord med
varannan vokal, varannan konsonant, men inga konsonantkluster. Ex stol blir tol.

Konsonantförbindelser KKV-ord: inte ovanligt att yngre barn i
KKV-ord
till KV-ord


I 4-årsåldern är det fonologiska systemet hos de flesta barn färdigutvecklat. Vissa
enstaka uttalsproblem kan däremot kvarstå.
S, R, ç (kjol), ∫ (sked): är de svårast ljuden och det är inte ovanligt att barn
har svårigheter med dessa ljud ända upp i 6-årsåldern
Några fonologiska processer…
Substitutioner –ett ljud ersätts med ett annat
 Strykningar – ett ljud tas bort helt
 Tillägg av segment – ett extra ljud läggs till
 Metateser – omkastning av konsonanter
 Assimilation – en konsonant påverkar en annan

Substitutioner
Substitutioner (ett segment ersätts med ett annat) kan
vara av olika slag.
Stämbandston:
• En tonande klusil (b, d, g) kan t.ex. ersättas med en tonlös klusil (p, t, k),
ex. bok blir pok.
Artikulationssätt: 1 exempel
• Klusilering innebär att en konsonant, ofta en frikativa (s, f, v…), ersätts med
en klusil (p, t, k, b, d, g), ex sol blir tol.
Artikulationsställe: 2 exempel
• Dentalisering innebär att icke dentala konsonanter ersätts med dentala ljud
(t.ex. d, l, n, s, t), och kaka blir tata.
• Eller det motsatta Velarisering, där dentala konsonanter ersätts med velara
konsonanter, t.ex. matta blir macka.
Strykningar – några exempel



Strykning av obetonad stavelse: ex mage blir ma
och elefant blir fant.
Strykning av initial konsonant: ex häst blir äst.
Förenkling av konsonantkluster: ex stol blir tol, brev
blir bev
Initiala konsonantkluster
31 initiala
2-konsonantkluster
sp
st
sk
sm
sn
sv
sl______

pr
tr
kr
br
dr
gr
fr
vr
pl
kl
bl
gl
fl______

pj
fj
bj
mj
nj______

tv
dv
kv______

6 initiala
3-konsonantkluster

kn-

gn-

fn-
s
p
t
k
spl-, spj-, spr-, str-, skr-, skv-
l
j
r
v
Mediala och finala konsonantkluster
Mediala


Kan bestå av upp till 4
konsonanter
Ex vä-sk-a, he-msk-a,
Finala


Kan bestå av upp till 5
konsonanter
Ex fi-sk, sve-nskt,
he-mskt, västku-stskt
Tillägg av segment - inskott
2 exempel:
Tillägg av initial vokal
T.ex. sko blir esko eller språk blir espråk
Inskott av vokal i konsonantkluster
T.ex. flicka blir felicka, tro blir tero
Metateser - omkastningar
2 exempel på omkastningar:
Omkastningar av segment
t.ex. visp blir vips, salva blir savla, byxor blir byskor eller
omkastningar av segment mellan ord som; tala baklänges
– bala taklänges, vässa pennan – pässa vännan
Omkastningar av stavelser
t.ex. Sibyllegatan blir Bysillegatan, makaron blir kamaron
Assimilationer
Assimilation betyder att en konsonant påverkar en annan.
Assimilationer underlättar ofta vårt tal genom att
talorganet vid uttal av ett ljud redan är på väg mot nästa
ljud, men ibland kan det bli galet…
Regressiv assimilation: När ett ljud uttalas assimilerat till ett efterföljande ljud.
Ex ensam blir emsam (artikulationsstället för m påverkar), fågel blir tågel
(artikulationssättet för g påverkar), bok blir pok (det tonlösa ljudet k påverkar)
Progressiv assimilation: När ett ljud uttalas assimilerat med ett föregående ljud.
Ex smörgås blir mömås
Övning – vilken fonologisk process?
MÅLORD
UTTALAS
KNAPP
NAPP
GAFFEL
KAFFEL
MAMMA
MA
PENNA
BADA
FOT
PENGA
BAGA
FOK
SOFFA
FOSSA
GIRAFF
FIFAFF
BLÅ
BELÅ
SOL
TOL
FONOLOGISK PROCESS
LUNCHPAUS

12-13
Generell arbetsgång vid uttalsträning
1.
Grundläggande träning av röst och oralmotorik
2.
Lyssna – höra skillnad
3.
Producera ljudet enskilt
4.
Producera ljudet i korta ord
5.
Producera de tränade orden inne i meningar
6.
Det spontana talet
Arbetsgång enligt PRAXIS
Oralmotorisk träning



En logoped ska alltid vara inkopplad kring elever
med oralmotoriska svårigheter.
Generell ”mungympa” i all ära, men träningen
behöver vara specifikt anpassad till elevens
svårigheter och förutsättningar.
Generell information och exempel på övningar som
kan användas efter diskussion med logoped.
Lyssna – hör skillnad
Tokrita / Minimala par / Hör du något…i…
Enskild produktion: några exempel
Tokrita
Fiska ljud
Olika spelplaner
Talking Tom
Producera ljud i korta ord

Memory – Fonologiskt ordspel

Spelplaner efter intressen
Bygga ord,
räkna ljud,
var i ordet…

Producera ljud i korta ord

Finns i sjön
Fia med knuff + ordkort

Skicka post
Vända kort
Konsonantförbindelser

Konsonant + ord som börjar på konsonant

Dela upp konsonantklustret
Ord i meningar: några exempel

Alla olika typer av tärningsspel:

Jag ser… (delad uppmärksamhet)

Jag vill ha… övningar
Flera övningstips


”Beskrivning av olika aktiviteter”, se stenciler från
Praxis
16 juni visar Åsa G och jag hur man med
Smartboarden som pedagogiskt verktyg kan
uttalsträna. TETT-mässan på Möbeln, Tierp.
Materialtillverkning
Förslag på material att tillverka utifrån elevens svårigheter:
Underlag för att tokrita
 Finns i sjön
 Konsonantförbindelser ljud + bild på
ord
 Egna spelplaner utifrån elevens
intressen
