Barn inom primärvård
Download
Report
Transcript Barn inom primärvård
BARN PÅ VC
AT
Leker
Kontakt
Trött / Slö
HUD
Cyanos
Blekhet
Utslag / tecken på trauma
Turgor
Feber
ANDNING
Indragningar
Näsvingespel
Paradoxala andningsrörelser
Assymetri
Stridor
ANDNINGSFREKVENS
Normalt
Nyfödd - 35+/- 15
1 år - 25
5 år - 20
12 år - 18
Takypné
0-2 mån >60
2-12 mån >50
1-5 år >40
CIRKULATION
Puls
<1år 110-160
2-5 år 95-140
5-12 år 80-120
>12 år 60-100
Femoralispulsar
Kapillär återfyllnad <2 sek
Buk
MoS
Öron
Tonus
Neurologi
DEHYDRERING
Slemhinnor
Fontanellen
Kissar barnet?
>12 h utan miktion = svår dehydrering
BVC
Huvudomfång
Längd + viktkurva
UTVECKLING - VARNINGSTECKEN
Barnet går tillbaka i utvecklingen
10 v – Ej svarsleende
6 mån – Ointresserad av omgivning. Primitiva
reflexer kvar. Skelar. Använder ej båda händerna
10-12 – mån Sitter ej. Ej pincettgrepp.
Kombinerar ej stavelser
18 mån – Går ej. Kan färre än 6 ord
2,5 år – Ej tvåordsmeningar
4 år – Obegripligt tal
ANDNINGSSVÅRIGHETER
Stridor
Inspiratoriska – Hög luftvägsobstruktion
Pseudokrupp
Epiglottit
Främmande kropp svalg/larynx/trakea
Expiratoriska – Låg luftvägsobstruktion
Astma
Obstruktiv bronkit
Främmande kropp perifera bronker
Andnöd
Pneumoni
Obstruktiv bronkit
Astma
Främmande kropp
Hjärtsvikt
Missbildning
HOSTA
Främmande kropp
Infektion
Pseudokrupp: skällande hosta, andnöd, hes 3mån-3år
Pertussis: kikningar, apnéer
Pneumoni/bronkit/bronkiolit
Adrenalin, pulmicort/betapred
vid vilostridor, indragningar
Pneumoni
Klinik
Bakterier
Feber
AF
förhöjd
Indragningar
Astmapip
> 38,5 C (0-3 år)
> 50/min (0-3 år)
< 38,5 C
normal eller
ja
sällan*
ja, uttalade
hos de allra flesta
CRP, saturation, AT
*mykoplasma
Virus
KRONISK HOSTA
Postinfektiös hosta: 1-2 mån, ev inh steroider
Astma: obstruktiv 1 ggn >2 år, 3e anfallet <2 år
GERD
Cystisk fibros
FEBER ≥ 38.5°
Övre och nedre luftvägar, otit
Pyelonefrit
Septisk artrit/osteomyelit
Meningit: petekier, purpura, nackstel, fokalneuro
FEBERKRAMP
6mån – 4-5 år
Debuterar vid hög feber, ≥39°, oftast första
feberdagen
1-2 min (max 15min), symmetrisk kramp
Återhämtar sig snabbt
Ingen hjärnskada
Diff diagnos: meningit, ep, tumör
Första gång eller atypiskt - Barnkliniken
GI SYMPTOM
Gastroenterit 5-15 dgr, oftast virus
Allmäntillstånd, viktnedgång, temp
Dehydreringsgrad
Frekvens, utseende av kräkning, diarré och miktion
OBS blodig diarré!!
Intag av vätska
Slö, komatös
Hud: torr, kall, nedsatt turgor
Fontanell, ögonbulber insjunkna
Torra slemhinnor
Nedsatt perifer cirkulation/kapillär återfyllnad
Råd hem: vätskeersättning (5ml/3min)
Ersätt förlust (30ml/kräk, 60-80 ml/diarré)
GI SYMPTOM
Avföring 3-4ggr/v – 2-3ggr/dag är normalt
Småbarnskolik – skrikighet 3-4 mån
Komjölksallergi – 0-1 år diarré, buksmärtor
Toddler’s diarrhea – 1-4 år
Laktosintolerans – ≥ 5år diarré, magknip, gaser
Obstipation – diarré, kräkningar, buksmärta
IBD (≥5år), celiaki, cystisk fibros, komjölksallergi,
GERD, diabetes
AKUT BUK
Pylorusstenos
Invagination
Appendicit
Diabetesketoacidos
UVI/pyelonefrit
Ileus/bråck
Testispatologi
SJUK IGEN…
Normalt antal infektioner hos
barn:
Barn under 4 år: 6-8 viroser/år
(upp mot 15).
Barn över 4 år: oftast färre.
FIKA!
AKUT PYELONEFRIT HOS
BARN
Kardinalsymptom
Feber ≥ 38,5° C
Ofta kräkningar
Ibland relativt opåverkade
Diagnostik
U-sticka, u-odling, CRP, (S-krea)
Blåspunktion bäst!
Behandling
Lägg in frikostigt
AB 10 d (cefalosporiner)
Uppföljning
UL 2-3 d
DMSA scint 1v
MUC om patologi
AKUT TONSILLIT HOS BARN
Tonsillitbild ovanligt under 4 åå
Virus vanligast
På andra plats kommer Sp
Tvärtom hos vuxna
Sp symtom
Oftast bara rodnad
Ibland snuva och impetigo
Sväljningssmärtor och nutritionsproblem
Utredning
Om virala symptom – ingen provtagning
Annars snabbtest, ev odling
Behandling
Om pos Strep A + klinik
Kåv12,5 mg/kg kroppsvikt 3 gånger/
dygn i 10 dagar
Pc allergi – Erytromycin
Kom ihåg att barn ofta bär på Strep A!
Fynd av denna behöver därför inte vara orsaken
till de kliniska symptomen!
SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §1
[…]
AT-läkaren skall också förvärva ett terapeutiskt
förhållningssätt – utifrån ett vetenskapligt och
humanistiskt synsätt – som inkluderar såväl
förmåga till helhetssyn som förmåga att
upprätthålla en god patient-läkarrelation i
diagnostik och terapi.
[…]
SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §2
Efter fullgod AT skall AT-läkaren
[…]
…ha blivit väl förtrogen med samarbetsformer
som finns mellan sjukvårdens olika vårdnivåer
…
[…]
SOSFS 1999:5 6 kap. Allmänmedicin
§1
[…]
Under det allmänmedicinska
tjänstgöringsavsnittet skall tillämpning och
fördjupning av kunskaper och färdigheter från
föregående avsnitt betonas. AT-läkarens förmåga
till kommunikation, information, empati och
självkännedom samt förmåga att aktivt söka och
inhämta ny information och nya kunskaper skall
särskilt tränas.
[…]
SOSFS 1999:5 6 kap. Allmänmedicin
§4
AT-läkaren skall […] ha kännedom om
[…]
3. verksamhet inom barnavårdcentral (BVC),
mödravårdcentral (MVC), skolhälsovård och
ungdomsmottagning.
SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §1
[…]
AT-läkaren skall också förvärva ett terapeutiskt
förhållningssätt – utifrån ett vetenskapligt och
humanistiskt synsätt – som inkluderar såväl
förmåga till helhetssyn som förmåga att
upprätthålla en god patient-läkarrelation i
diagnostik och terapi.
[…]
- Pardon me sir, how do I get to Carnegie Hall?
- Practice, practice, practice!