Barn inom primärvård

Download Report

Transcript Barn inom primärvård

BARN PÅ VC
AT
Leker
 Kontakt
 Trött / Slö

HUD
Cyanos
 Blekhet
 Utslag / tecken på trauma
 Turgor
 Feber

ANDNING
Indragningar
 Näsvingespel
 Paradoxala andningsrörelser
 Assymetri


Stridor
ANDNINGSFREKVENS
Normalt
 Nyfödd - 35+/- 15
 1 år - 25
 5 år - 20
 12 år - 18
Takypné
 0-2 mån >60
 2-12 mån >50
 1-5 år >40
CIRKULATION

Puls
<1år 110-160
 2-5 år 95-140
 5-12 år 80-120
 >12 år 60-100

Femoralispulsar
 Kapillär återfyllnad <2 sek

Buk
 MoS
 Öron

Tonus
 Neurologi

DEHYDRERING
Slemhinnor
 Fontanellen
 Kissar barnet?


>12 h utan miktion = svår dehydrering
BVC
Huvudomfång
 Längd + viktkurva

UTVECKLING - VARNINGSTECKEN
Barnet går tillbaka i utvecklingen
 10 v – Ej svarsleende
 6 mån – Ointresserad av omgivning. Primitiva
reflexer kvar. Skelar. Använder ej båda händerna
 10-12 – mån Sitter ej. Ej pincettgrepp.
Kombinerar ej stavelser
 18 mån – Går ej. Kan färre än 6 ord
 2,5 år – Ej tvåordsmeningar
 4 år – Obegripligt tal

ANDNINGSSVÅRIGHETER

Stridor

Inspiratoriska – Hög luftvägsobstruktion
Pseudokrupp
 Epiglottit
 Främmande kropp svalg/larynx/trakea


Expiratoriska – Låg luftvägsobstruktion
Astma
 Obstruktiv bronkit
 Främmande kropp perifera bronker


Andnöd






Pneumoni
Obstruktiv bronkit
Astma
Främmande kropp
Hjärtsvikt
Missbildning
HOSTA
Främmande kropp
 Infektion

Pseudokrupp: skällande hosta, andnöd, hes 3mån-3år
 Pertussis: kikningar, apnéer
 Pneumoni/bronkit/bronkiolit

Adrenalin, pulmicort/betapred
vid vilostridor, indragningar
Pneumoni
Klinik
Bakterier
Feber
AF
förhöjd
Indragningar
Astmapip
> 38,5 C (0-3 år)
> 50/min (0-3 år)
< 38,5 C
normal eller
ja
sällan*
ja, uttalade
hos de allra flesta
CRP, saturation, AT
*mykoplasma
Virus
KRONISK HOSTA

Postinfektiös hosta: 1-2 mån, ev inh steroider

Astma: obstruktiv 1 ggn >2 år, 3e anfallet <2 år

GERD

Cystisk fibros
FEBER ≥ 38.5°

Övre och nedre luftvägar, otit

Pyelonefrit

Septisk artrit/osteomyelit

Meningit: petekier, purpura, nackstel, fokalneuro
FEBERKRAMP
6mån – 4-5 år
 Debuterar vid hög feber, ≥39°, oftast första
feberdagen

1-2 min (max 15min), symmetrisk kramp
 Återhämtar sig snabbt
 Ingen hjärnskada

Diff diagnos: meningit, ep, tumör
 Första gång eller atypiskt - Barnkliniken

GI SYMPTOM

Gastroenterit 5-15 dgr, oftast virus
Allmäntillstånd, viktnedgång, temp
 Dehydreringsgrad

Frekvens, utseende av kräkning, diarré och miktion
OBS blodig diarré!!
 Intag av vätska
 Slö, komatös
 Hud: torr, kall, nedsatt turgor
 Fontanell, ögonbulber insjunkna
 Torra slemhinnor
 Nedsatt perifer cirkulation/kapillär återfyllnad


Råd hem: vätskeersättning (5ml/3min)
Ersätt förlust (30ml/kräk, 60-80 ml/diarré)
GI SYMPTOM
Avföring 3-4ggr/v – 2-3ggr/dag är normalt
Småbarnskolik – skrikighet 3-4 mån
 Komjölksallergi – 0-1 år diarré, buksmärtor
 Toddler’s diarrhea – 1-4 år
 Laktosintolerans – ≥ 5år diarré, magknip, gaser
 Obstipation – diarré, kräkningar, buksmärta


IBD (≥5år), celiaki, cystisk fibros, komjölksallergi,
GERD, diabetes
AKUT BUK
Pylorusstenos
 Invagination
 Appendicit
 Diabetesketoacidos
 UVI/pyelonefrit
 Ileus/bråck
 Testispatologi

SJUK IGEN…
Normalt antal infektioner hos
barn:
Barn under 4 år: 6-8 viroser/år
(upp mot 15).
Barn över 4 år: oftast färre.
FIKA!
AKUT PYELONEFRIT HOS
BARN

Kardinalsymptom
Feber ≥ 38,5° C
Ofta kräkningar
Ibland relativt opåverkade
Diagnostik
U-sticka, u-odling, CRP, (S-krea)

Blåspunktion bäst!
Behandling
Lägg in frikostigt
AB 10 d (cefalosporiner)

Uppföljning
UL 2-3 d
DMSA scint 1v
MUC om patologi

AKUT TONSILLIT HOS BARN
Tonsillitbild ovanligt under 4 åå
Virus vanligast
På andra plats kommer Sp
Tvärtom hos vuxna
Sp symtom
Oftast bara rodnad

Ibland snuva och impetigo
Sväljningssmärtor och nutritionsproblem
Utredning
Om virala symptom – ingen provtagning

Annars snabbtest, ev odling
Behandling
Om pos Strep A + klinik
Kåv12,5 mg/kg kroppsvikt 3 gånger/
dygn i 10 dagar
Pc allergi – Erytromycin

Kom ihåg att barn ofta bär på Strep A!
Fynd av denna behöver därför inte vara orsaken
till de kliniska symptomen!
SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §1
[…]
AT-läkaren skall också förvärva ett terapeutiskt
förhållningssätt – utifrån ett vetenskapligt och
humanistiskt synsätt – som inkluderar såväl
förmåga till helhetssyn som förmåga att
upprätthålla en god patient-läkarrelation i
diagnostik och terapi.
[…]
SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §2
Efter fullgod AT skall AT-läkaren
[…]
…ha blivit väl förtrogen med samarbetsformer
som finns mellan sjukvårdens olika vårdnivåer
…
[…]
SOSFS 1999:5 6 kap. Allmänmedicin
§1
[…]
Under det allmänmedicinska
tjänstgöringsavsnittet skall tillämpning och
fördjupning av kunskaper och färdigheter från
föregående avsnitt betonas. AT-läkarens förmåga
till kommunikation, information, empati och
självkännedom samt förmåga att aktivt söka och
inhämta ny information och nya kunskaper skall
särskilt tränas.
[…]
SOSFS 1999:5 6 kap. Allmänmedicin
§4
AT-läkaren skall […] ha kännedom om
[…]
3. verksamhet inom barnavårdcentral (BVC),
mödravårdcentral (MVC), skolhälsovård och
ungdomsmottagning.
SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §1
[…]
AT-läkaren skall också förvärva ett terapeutiskt
förhållningssätt – utifrån ett vetenskapligt och
humanistiskt synsätt – som inkluderar såväl
förmåga till helhetssyn som förmåga att
upprätthålla en god patient-läkarrelation i
diagnostik och terapi.
[…]
- Pardon me sir, how do I get to Carnegie Hall?
- Practice, practice, practice!