Transcript Arena, kontext, Blind spots, Risk 2010, Trend 2010, Detaljerad

Underlag för strategiska beslut;
utvidgad SWOTANALYS
• Kartläggning av oss själva – arena – kontext
– Business blindspots
•
•
•
•
•
Omvärld och trendspaning
Steg 1
SWOT
Steg 2
Hot och möjlighetsmatris
Steg 3
VRIO
Analys och Slutsatser;
– vilka är vi – vad ska vi åstadkomma – hur gör vi det
• Action; vad, vem, när och hur
ansvarsfrihet Delaktighet och inflytande
Skola v s pedagogisk omsorg
Sociala media
Virituellt lärande
Ökad jämförelse
Ökad individualisering
ARENA
valångest
tillväxtzon
konkurrens
Självstyrande skolor
Potentiella föräldrar
Företags
förskolor
Universitet/
utbildningar
föräldrakooperativ
Nuvarande föräldrar
politik
Nationella styrdokument
transport
personalkooperativ
uak
Barn o ungdomar
friskolor
företag
”utbildning och lärande grupp 2” Gillet 2011-02-18
Fria val
Utbildning
och
lärande
(vi)
flyktingströmmar
rättighetstrend Världsläget
världsekonomi
Politiska viljan
Sociala media
Virituellt lärande
Demografi
Media
Ökad jämförelse
forskningLagar o avtal Externa
leverantörer
arbetsvillkor
kunder
ARENA
Blivande
medarbetare
Uppsala
universitet
politiker
Interna leverantörer
Skolverket
infrastruktur
föräldrar
miljö
mätbarhetstrend
valbarhet
EU
uak
Elever och Barn
konkurrenter
fackförbund
Teknisk utveckling
”utbildning och lärande grupp 1” Gillet 2011-02-18
Utbildning
och
lärande
(vi)
RISKINVENTERING
Utbildning och lärande
•
•
•
•
•
•
IT –utvecklingen
Anpassning/flexibilitet
Läraravtalet
Kompetensförsörjning
Rekrytering för framtiden
Styrning
•
•
•
•
•
Resurser
Röda tråden
Bemötande
Klarar ej leveranslöften
Kvalitetsarbete
•
Ej konkurrenskraftiga resultat
•
•
•
Rött = stor risk, ej förberedda
Orange = lägre risk, något förberedda
Grönt = låg risk, förberedelser gjorda
2010
TRENDANALYS
Grundskolan
2010
• Globalisering
• Svårigheter med kompetensförsörjning
• 2/3-delssamhället existerar, motsättningar
mellan grupper
• Kunder och intressenter ställer allt högre krav
• Fetma och ohälsa sprider sig
• Miljömedvetenheten ökar
Affärsområde Grundskola
10 mars 2011
Deltagare
• Lars Romanus, affärsområdeschef
• Åsa Wiberg, vice affärsområdeschef
• Anders Pettersson, vice affärsområdeschef
• Helena Lundvik, vice affärsområdeschef
• Barbro Rinander och Martin Nilsson; processledare
Varför SWOT ?
Åskådliggör ett företags styrkor och svagheter, samt möjligheter och hot i
omvärlden. En systematisk och bred granskning av ett företag och dess
omgivning.
Ska bygga på fakta!
SWOT = Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats
Mål
Egenanalys: Bestämma lämplig strategi för att omvandla svagheter till
styrkor, undvika hoten och utnyttja möjligheterna
Omvärldsanalys: Identifiera de väsentligaste trenderna och drivkrafterna i
omvärlden för att skapa en robust strategi.
Business BLINDSPOTS - grundskola
Grundlösa antaganden:
– Vi är bättre (än konkurrenterna) på att ta hand om elever
– Vi har ett samhällsansvar
– Det var bättre förr! – Vi hade mer resurser förr.
• Myter
– Vi (kommunala grundskolan) kommer alltid att finnas kvar
– Vård & bildning kommer att finnas kvar
– Vi är en öppen organisation
• Tabun
– Dolda agendor
– Möten i slutna rum och informella möten
Steg 1: SWOT-analys
av affärsområde grundskola
I
n Styrkor
t • Vilka fördelar har organisationen?
e • Vad gör man bra?
r
n
t
E
x
t
e
r
n
t
Möjligheter
• Vilka intressanta trender kan vi se i
omvärlden?
• Vilka förändringar vad gäller tex
teknikutveckling, lagstiftning,
demografiska mönster kan verka till
vår fördel?
Svagheter
• Vad skulle man kunna göra bättre?
• Vad gör man mindre bra?
• Vad ska man helst undvika?
Hot
• Vilka hinder kan förväntas uppstå?
• Vad händer i omvärlden som kan
försvåra för oss?
SWOT-analys av affärsområde grundskola
Positivt
I
n
t
e
r
n
t
E
x
t
e
r
n
t
Styrkor
• Kompletterande hög kompetens i
stab och ledning
• Bra kunskap om nuläge och framtid
• Sammanhållning i rektorsgruppen
och väl utvecklade och många
nätverk
• Tillgång till AO Resurs & kunskap
Möjligheter
• Skollagen och de nya
styrdokumenten. Den samlade
läroplanen.
• Krav på ökad delaktighet för
elever.
• Befolkningsökning – ökat
elevantal
Negativt
Svagheter
• Ledning, styrning och
kommunikation.
• Arbetsbelastning i organisationen,
te x förutsättningar för rektor
• Samarbete med en del AO
Brister i ”röda tråden”
• Strategier för lönebildning saknas
Hot
• Oklara beslut och tolkningar av roller
och ansvar i styrmodellen.
• Rekrytering och behålla ledare och
lärare
• Segregeringen
Steg 2: Hot och möjlighetsmatris
•
•
Hotmatris
Möjlighetsmatris
Identifiera farligaste hoten
Bedöm sannolikhet och påverkan
•
•
Identifiera bästa möjligheterna
Bedöm sannolikhet och påverkan
Möjlighetsmatris
Hög
INGET VINSINTRESSE BARA
ETT GENUINT INTRESSE
FÖR MÄNNISKOR
STÖRRE
FRISKOLA
LÄGGS NER
P
å
v
e
r
k
a
n
NYA STYRDOKUMENTEN
; LÄROPLAN O
SKOLLAG
KRAV PÅ
ELEVERS
DELAKTIGHET
ÖKAR
TILLVÄXT GER
ÖKAT ELEVANTAL
EN MER
MOGEN
MARKNAD
LAGSTIFTNING MOT
VINSTER I
UTBILDNINGSFÖRETAG
ÖKAT
SAMARBETE
MED VÅRA
KONKURRENT
ER
Låg
Sannolikhet
BESLUT OM
HUVUDMANN
ASKAPET
LÄRARLEGITIMATION
Hotmatris
Hög
SJÄLVSTYRE SOM
FENOMEN
KVARSTÅR
P
å
v
e
r
k
a
n
REKRYTERING
AV
KOMPETENTA
LEDARE
VILL POLITIKEN HA
EGEN REGIN KVAR?
OUTTALAT MÅL?
INGEN ÖPPEN
DISKUSSION
LÄRARYRKETS STATUS
MINSKAR – SVÅRT
REKRYTERA
OTYDLIGHET I
ROLLER O ANSVAR
INOM KOMMUNEN
- UAK GÅR IN I
”HUR”-FRÅGOR,
UPPF.MODELLEN
FRIA SKOLVALETS
KONSEKVENSER: ÖKAD
SEGREGERING O
LANDSORTSSKOLORNA
KONKURRERAS UT
OTYDLIGHET O
ALLTFÖR KOMMUNIKATIONS
NEG
BRIST INOM V&B
FOKUS FR
OKLARA
SKOLINSP.
FÖRUTSÄTTN. KRING
LOKAL
STYRELSEN
LOKALER O
INGEN FRAMGÅNG I ATT
BRIST LYSSNAR MER PÅ ERSÄTTNINGAR
FINNA ROLLER MELLAN
ANDRA ÄN SINA
LÄGRE
ARB,GIV O FACK
LEDARE O
MARKNADS
LEDNINGEN
ANDEL /
POL. BESLUT OM
LYCKAS INTE FÅ
ÖKAD
FLYTT AV
DEM ATT FÖRSTÅ
KONK. FR
STÖDRESURSER
SITT UPPDRAG
FRISKOLOR
UTANFÖR
ALLTFÖR MÅNGA
ORGANISATIONEN HYSER MISSTRO
MOT OSS
ANMÄLNINGSFLOD AV
ELEVÄRENDEN
Låg
Sannolikhet
Steg 3: VRIO-analys
Value-Rare-Imitate-Organisation
Värde
•
Medför styrkan någon möjlighet för organisationen att respondera på hot eller möjligheter i
organisationens omvärld?
•
Ger den en konkurrensfördel ur ett kundperspektiv?
Raritet /sällsynthet/
•
Besitter konkurrenterna samma styrka?
•
Är det många andra som besitter samma styrka?
Imiterbarhet/kopiera
•
Är det kostsamt att imitera styrkan?
•
Ju svårare att imitera desto större strategiskt värde.
•
Timing är en styrka som ger ett tidsförsprång och viktig del i att utveckla ett strategiskt övertag.
Organisation
•
Är man organiserad så att man kan utnyttja styrkan på bästa sätt?
•
Ju bättre organisationen kan utnyttja sina styrkor desto värdefullare är dessa vilket ger en
långsiktig konkurrensfördel.
Tydliggör styrkorna från SWOT-analysen med en
VRIO-matris
Är styrkorna/resurserna värdefulla, sällsynta (rariteter), svåra att imitera samt effektivt
organiserade?
Styrka
B
C
D
E
Värde Raritet
Imitera
Org
VRIO-matris Grundskolan
Styrka
Värde Raritet
Imitera
Org
A Tillgång till AO
Resurs & kunskap
Ja
Ja
?
B
C
D
E
Ja
SWOT-analys, konvertering
I
n Styrkor
t • Vilka fördelar har organisationen?
e • Vad gör man bra?
r
n
t
2/ Matcha styrkor
och möjligheter
e
x
t
e
r
n
t
Svagheter
• Vad skulle man kunna göra bättre?
3/ • Vad gör man mindre bra?
• Vad ska man helst undvika?
Konvertera
svagheter
till styrkor
Möjligheter
• Vilka intressanta trender kan vi se i
omvärlden?
• Vilka förändringar vad gäller tex
teknikutveckling, lagstiftning,
demografiska mönster kan verka till
vår fördel?
Hot
• Vilka hinder kan förväntas uppstå?
• Vad händer i omvärlden som kan
försvåra för oss?
1/ Konvertera hot
till möjligheter
Action - vad ska vi nu fokusera på?
• Vilka hot ska vi arbeta mest med för att
konvertera till möjligheter?
• Vilka svagheter måste konverteras till
styrkor eller hanteras?
• Vilka styrkor kan matchas mot
möjligheter?
• Vilka är (eller kan bli) våra unika styrkor
som vi ska organisera för och som ska
kommuniceras?
Dokumentation Styrkor, grundskolan
(samtliga gula lappar, underlag till bild 10)
•
•
•
•
Kompletterande hög kompetens i stab och ledning
Ledningsgruppen – sammanhållning, kompletterar varann, kompetens, har kul
Bra stödjande system – ekonomi, resursteam, kvalitetssystem
Bra koll på ekonomin utifrån de förutsättningar som sätts på arenan
Tillgång till AO ROK
•
•
Bra kunskap om nuläge och planering för framtiden
Bra resultatutveckling över tid (elever och ekonomi)
•
•
•
Sammanhållning i rektorsgruppen och väl utvecklade och många nätverk
Affärsområdesledningen har starkt mandat bland rektorerna
Enheterna vill tillhöra V&B, affärsområdet enar grundskolan
Dokumentation Svagheter, grundskolan
(samtliga gula lappar, underlag till bild 10)
•
•
•
•
•
•
•
Ledning, styrning och kommunikation
Informella möten ses som positivt
Bristande förtroende för affärsområdet hos den egna politiska ledningen
Dåliga relationer till betalande kund
Bristande intresse från den egna förvaltningsledningen för grundskolans verksamhet
Brist i ansvarstagande och stöd från V&B:s ledning för affärsområdet
Bristande information och kommunikation inom V&B:
- skapar oro i huset
- försvårar för vice affärsområdeschefer i arbetet med att leda rektorer
•
•
•
•
•
•
Arbetsbelastning i organisationen, t ex förutsättningar för rektor att vara ledare och att planera verksamheten
Svårt behålla kompetenta ledare & medarbetare
Ledningsgruppen hinner inte delge varann information
Ledningsgruppens mötesstruktur
Ingen tid för eget arbete och reflektion
Ledningens sammansättning speglar inte samhället
•
•
•
•
•
•
Brister i samarbetet med gymnasiet och förskolan
Intern konkurrens mellan enheter inom affärsområdet
Strategier för lönebildning saknas
Skoljuridisk kompetens saknas
15 % av lärarna är ej behöriga
Organisationens storlek kan vara ett hinder för utveckling