Transcript Bo Winnerljung - Nya perspektiv

Samband mellan skolprestationer
och barns långsiktiga utveckling
Sunne, 10 maj 2012
Bo Vinnerljung, professor
Socialt arbete, Stockholms Universitet
Socialstyrelsen
[email protected]
Registerstudierna - underlag
• Analyser av dataset med alla födda 1972-1981.
Samkörning av ca 10 nationella register.
• Uppföljning från 16 års ålder till 2005 (24-33 år).
– ca 930.000 personer, varav bl a
– 9 000 barn i familjer med socialbidrag tre år i sträck
– 7.000 barn som vuxit upp i samhällets vård
= högriskgrupper för psykisk ohälsa m m
Betyg från åk 9
• Låga/ofullständiga betyg =
sämsta sjättedelen i riket
(< (M-1SE))
• Låg/Medel = 1/3
• Medel/Hög = 1/3
• Höga betyg = bästa sjättedelen i riket
(-1SE–M)
(M+1SE)
(>(M+1SE))
Låga betyg har samband med mycket, t ex
• svag kognitiv förmåga
• andra individuella egenskaper
• beteendeproblem
• hälsoproblem
• svagt stöd från hemmiljön, svår uppväxt etc
• skolrelaterade faktorer
• dålig kamratstatus i klassen
Flickor
Pojkar
Socioekonomisk
grupp
Socioekonomisk
Socioekonomisk
grupp
grupp
Övrigt
Övrigt
Arbetare,
Arbetare,
ej facklärd
ej facklärd
Arbetare,
Arbetare,
facklärd
facklärd
Tjänstemän,
Tjänstemän,
låg/mellan*
låg/mellan*
Tjänstemän,
Tjänstemän,
hög
hög
Familjetyp
Familjetyp
Familjetyp
Ensamstående
Ensamstående
Kärnfamilj*
Kärnfamilj*
Ombildad familj
Ombildad familj
Annat
Annat
Utländsk
Utländsk
bakgrund
bakgrund
Utländsk
bakgrund
Nej*
Nej*
Ja
Ja
Ekonomiskt
Ekonomiskt
bistånd
bistånd
Ekonomiskt
bistånd
Nej*
Nej*
Ja
Ja
Uppväxtregion
Uppväxtregion
Uppväxtregion
Storstad
Storstad
Större städer*
Större städer*
Landsbygd Landsbygd
Bostadensupplåtelseform
Bostadens
Bostadens
Äger*
Äger*
Hyr
Hyr
60
50
Procent
40
30
20
10
0
0
10
20
30
40
50
60
Procent
Bra skolresultat, bra utbildning
• Vi visste att bra skola och utbildning var..
– den starkast skyddande faktorn för utsatta barns
långsiktiga utveckling som vi känner till
– “Escape from disadvantage...” (Doria Pilling, 1990)
• Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för
framtida utfall för alla barn
Självmordsförsök efter socioekonomisk
bakgrund och betyg i årskurs 9
Kvinnor
Procent
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
Övriga
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Betyg åk 9:
Låg
Män
Procent
Tjm,
högre
Låg/medel
Övriga
Medel/hög
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Hög
Tjm,
högre
Allvarlig kriminalitet från 20 års ålder efter soc ekon
bakgrund och betyg i årskurs 9
Kvinnor
Procent
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
Övriga
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Betyg åk 9:
Låg
Män
Procent
Tjm,
högre
Låg/medel
Övriga
Medel/hög
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Hög
Tjm,
högre
Narkotikamissbruk från 20 års ålder efter soc ekon
bakgrund och betyg i årskurs 9
Kvinnor
Procent
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
Övriga
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Betyg åk 9:
Låg
Män
Procent
Tjm,
högre
Låg/medel
Övriga
Medel/hög
Arb,
Arb,
Tjm,
ej
facklärda låg/
facklärda
mellan
(ref)
Hög
Tjm,
högre
Vilka bakgrundsfaktorer ökar
risken för narkotikamissbruk?
• Alla födda i Sverige 1973-88 som levde när
de var 16 år: 1,4 millioner
• Följs i ett tiotal register till 2008
Utfall:
Indikation på narkotikamissbruk
• Död med narkotikamissbruk som
huvudsaklig eller bidragande dödsorsak
• Vårdad på sjukhus med nark diagnos
(ej intox)
• Straffad för narkotikabrott
• 3% av befolkningen f 1973-88 (ca 42.000)
Vad är en ”överrisk” ?
• ingen påtaglig överrisk
RR < 1,3
--
• mindre överrisk
• moderat överrisk
• hög överrisk
RR = 1,3-1,5
RR >1,5- 2,0
RR > 2,0
*
**
***
Bakgrundsvariabel
Samband med nark missbruk
RR
Mors socioekonomiska status el utbildning
--
Mor född utanför Europa
**
1,7
Mor ensamstående
*
1,5
Mor tonårsmamma
--
Mor arbetar inte
--
Mor förtidspension
--
Mor lever på socialbidrag
*
1,4
Mor allvarlig psykisk ohälsa
*
1,3
Far allvarlig psykisk ohälsa
--
Mor missbruk
*
1,4
Far missbruk
**
1,6
Mor allvarlig kriminalitet
*
1,3
Far allvarlig kriminalitet
*
1,5
Geografisk uppväxt i storstad vs på landet
**
1,7
Personen är man
***
2,4
Inga/ofullständiga/låga betyg
***
4,1
Oberoende av föräldrars SES
• 10-12 % av alla pojkar med inga/ofullst/låga
betyg har indikation på narkotikamissbruk
• 5-6 % av flickorna
Vad betyder det här för
socialt utsatta barn?
a) De klarar sig mycket dåligt i skolan
b) Skolmisslyckande läggs till andra riskfaktorer
Inga/ofullst/låga betyg
Över medel
Pojkar
Normalgrupp
22%
41%
Kontaktfamilj före tonåren
Barn i fam med mkt soc bidr
Växt upp i fosterhem
55%
57%
60%
15%
13%
11%
Normalgrupp
11%
60%
Kontaktfamilj före tonåren
Barn i fam med mkt soc bidr
Växt upp i fosterhem
37%
40%
43%
27%
25%
23%
Flickor
Växt upp i f-hem: mer än fem år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård).
Har tagit bort alla med förtidspension el likn 18-23 år.
Barn som växer upp i fosterhem.....
• Har mycket dåliga skolprestationer
• Får sämre skolbetyg i åk 9
- jämfört med andra barn med samma begåvning
• Blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola
– jämfört med andra barn med samma begåvning
– jämfört med andra barn med samma betyg
• Vanligt med pessimistiska förväntningar på skolresultat från
socialarbetare, lärare, fosterföräldrar m fl
• Situationen är samma för socialt utsatta barn som växer upp hemma
Vilka faktorer ökar risken för låga betyg
bland barn i familjer med soc bidrag?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Födelseår
Mor grundskola/gymn vs högskola
Uppväxtregion
Familjen hyr bostad (vs äger)
Mor psyk vård
Mor missbruk
Far psyk vård
Far missbruk
***
*
*
-------
Förekomst av narkotikamissbruk
Inga (0) riskmarkörer
(n=106.958)
Fem (5) riskmarkörer
(n=1.377)
Flicka och
Pojke och
Växt upp på landet och
Växt upp i storstad och
Växt upp med båda föräldrar och
Växt upp med båda föräldrar och
Mamma inte socialbidragsberoende och
Mamma socialbidragsberoende och
Misslyckades inte i grundskolan
Misslyckades i grundskolan
0.7% (1/150)
31.3% (1/3)
RR =1
RR=45
Barn från familjer med återkommande socialbidrag
•
•
•
•
•
•
Självmord efter åk 9
Självmordsförsök efter åk 9
Nark missbruk efter 20-årsdagen
Allvarlig krim efter 20-årsdagen
Tonårsförälder
Lever på soc bidrag vid 25 år
RR = 3,6
RR = 3,6
RR = 4,6
RR = 5,1
RR = 5,5
RR = 7,4
(justerat för kön och f-år)
Barn som växer upp i fosterhem
•
•
•
•
•
•
•
självmord
självmordsförsök
allvarlig psykisk ohälsa
narkotikamissbruk
allvarlig kriminalitet
att bli tonårsförälder
bidragsberoende
RR = 6.4
RR = 6.2
RR = 5.0
RR = 6.8
RR = 7.5
RR = 3.8
RR = 9.8
(justerat för kön och f-år)
Samband “skolmisslyckande”
– framtida psykosociala problem
• Hur mycket av storleken på överriskerna för
socialt utsatta barn kan statistiskt förklaras av
ofullständiga/låga betyg (“skolmisslyckande”)?
• Svar: 40-60%
.
Långvarig f-hemsvård: Suicidförsök efter ÅK 9
7
6
RR
5
4
3
2
1
Normal
Kön/föd år
Även för
missl
skolgång
Långvarig f-hemsvård: Allvarlig kriminalitet 20 år+
8
7
6
RR
5
4
3
2
1
Normal
Kön/föd år
Även för
missl
skolgång
Vilka faktorer ökar risken för ogynnsamma
utfall bland barn i familjer med soc bidrag?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Födelseår
Mor grundskola/gymn vs högskola
Uppväxtregion
Familjen hyr bostad (vs äger)
Mor psyk vård
Mor missbruk
Far psyk vård
Far missbruk
• “Skolmisslyckande”
***
----(*)
(*)
(*)
*
***
Hur många “klarar sig”?
“Inga allvarliga problem”
• ej självmord/död efter åk 9
• och ej sjm-försök efter åk 9
• och ej psyk vård efter åk 9
• och ej nark missbruk 20 år
• och ej alk missbruk 20 år
• och ej allvarlig krim 20 år
• och lever inte på socialbidrag vid 25 år
Hur många “klarar sig”?
“Har klarat sig bra”
• “Inga allvarliga problem”
• och inte tonårsförälder
• och inget socialbidrag vid 25 års ålder
• och mer än grundskola vid 26 års ålder
Pojkar
Flickor
”Inga allvarl problem” Ej låga betyg Låga betyg
Ej låga betyg Låga betyg
Normalgrupp
94
80
96
86
Utlandsfödda adopt
88
63
91
74
Svenskfödda adopt
88
74
92
81
Återk soc bidrag i fam
79
57
87
74
Kont fam före tonåren
79
57
88
76
Växt upp i f-hem
72
47
79
61
”Har klarat sig bra”
Ej låga betyg Låga betyg
Ej låga betyg Låga betyg
Normalgrupp
88
56
88
45
Utlandsfödda adopt
Svenskfödda adopt
80
43
82
45
79
46
80
47
Återk soc bidrag i fam
61
29
62
23
Kont fam före tonåren
62
30
66
28
Växt upp i f-hem
59
26
60
23
Vilka faktorer ökar chansen
för gynnsamma utfall bland barn
från socialbidragsfamiljer ?
• Frånvaron av skolmisslyckande
– plus kön, chansen större för flickor
• Ingen/liten betydelse, t ex:
–
–
–
–
stad/land
boendeform
mors utbildning
Mor/far psykisk sjukdom eller missbruk
Slutsatser
• Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida
psykosociala problem – oavsett socioekonomisk bakgrund
• Skolmisslyckande verkar vara den starkaste riskmekanismen för
socialt utsatta barns utveckling efter skolåren.
• Skolprestationer är en variabel riskfaktor, d v s den kan påverkas
(i motsats till kön, gener, erfarenheter från tidig barndom mm).
• Vill man förbättra socialt utsatta barns dystra framtidsutsikter
- måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan.
Fallbeskrivning – Jens, åk 5 (från SkolFam, Norrköping)
Vid projektstarten:
• assistent i skolan, svåra koncentrationssvårigheter
• IK 70 vid utredande kartläggning, arbetsminne 62
• Matematik stanine 1
• Arbetsminnesträning med RoboMemo
• Handlingsplan som följdes på andra sätt
Efter två år:
• IK 86 (+23%), arbetsminne 99 (+60 %)
• Matematik stanine 5
• Koncentrationen stadigt förbättrats
• Gillar skolan!
Lästips
• Social Rapport 2010, kapitel 7. www.socialstyrelsen.se
• Gustafsson J-E et al (2010) School, learning and mental health (sammanfattning
på svenska). Stockholm: Kung Svenska Vetenskapsakademin.
• http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Halsa/Utskottet/kunskapsove
rsikt2_halsa_eng_2010.pdf
• Forsman H & Vinnerljung B (2012) Interventions aiming to improve school
achievements of children in out-of-home care: a scoping review. Children and
Youth Services Review, 34, 1084-1091.
• Tideman E, Vinnerljung B, Hintze K & Isaksson AA (2011). Improving foster
children’s school achievements: Promising results from a Swedish intensive study.
Adoption & Fostering, 35, 44-56.
• Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011). School performance in primary school
and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term
foster care. Children and Youth Services Review, 33, 2489-2487.
Pågående forskn projekt i Malmö
Placerade barns hälsa; Steg 2
• Läkarundersökning av 121 barn som
aktualiserats för utredning/behandling/placering
hos kommunalt vårdbolag i Skåne
• Barnen undersökta av en skolöverläkare med
mycket lång erfarenhet
Bild från Stefan Kling
Antal remisser
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vårdcentral
Ögon
Öron-näsa-hals
Logoped
Kirurg
Ortoped
Barnmedicin
BUP
Hudklinik
Tandhälsovård
Skolhälsovård
Barnhälsovård
Kvinnoklinik
• Summa
24
8
11
1
1
3
18
10
7
4
5
1
1
Vartannat barn
fick minst en remiss
94
(för 121undersökta barn)
Bild från Stefan Kling, Skolöverläkare i Malmö Stad