Transcript Resistens mot växtskyddsmedel - frukt 2013.pdf

Resistens mot växtskyddsmedel
– frukt 2013
www.jordbruksverket.se
Resistens mot växtskyddsmedel
– frukt 2013
Vissa skadegörare börjar ibland visa tecken på motståndskraft (resistens) till enskilda
växtskyddsmedel. Odlare reagerar när de märker en gradvis minskad effekt av medel som
har tidigare varit effektiva. Effekten avtar succesivt med varje ny generation som bekämpas
med samma medel. Även andra medel med samma verkningsmekanism (tillhör samma
resistensgupp) slutar fungera och då talar men om korsresistens.
Uppkomsten av resistens kan förhindras eller åtminstone hämmas genom att behovsanpassa
användning av kemikalier.
Varför uppstår resistens?
Växtskyddsmedel delas in i grupper efter verkningssätt. Alla växtskyddsmedelsgrupper är inte
lika påverkbara (beroende på verkningsmekanismer) och alla skadegörare är inte lika benägna
att utveckla resistens. Skadegörare med snabb förökningstakt är i regel svårare att hantera
eftersom de producerar ett stort antal nya individer. Risken är då större att några har anpassat
sig (muterat) så att de blivit mindre känsliga för växtskyddsmedel. Skorv och mjöldagg är
exempel på ombytliga sjukdomar och löss är exempel på sådana skadedjur.
Preparat inom samma grupp kan ge upphov till korsresistens. Det innebär att minskad
känslighet (resistens) mot ett preparat medför även minskad känslighet mot andra preparat med
samma verkningssätt. Välj därför passande bekämpningsstrategier med försiktighet.
Åtgärder som förebygger risken för resistens mot växtskyddsmedel
• välj sorter med så god resistens som möjligt och minska smittotrycket genom olika
odlingsåtgärder
• undvik upprepade behandlingar med preparat med samma verkningssätt, ju färre
behandlingar desto mindre risk
• blanda eller växla mellan preparat med olika verkningssätt
• använd lämpliga prognosmetoder och bekämpningströsklar, så att bekämpningen görs vid
optimal tid och innan angreppet är kraftigt etablerat
Resistens mot insekts- och kvalstermedel
Insekts- och kvalstersmedels verkningssätt
Medel i tabellen är uppdelade i grupper efter verkningssätt enligt IRAC
(Insecticide Resistance Action Committee).
Gruppnummer anger IRAC-kod. Se även www.irac-online.org
Frukt - kemiska insektmedel
Preparat
Aktiv substans
Registreringsinnehavare
Godkänt t.o.m.
Resistensgrupp
enligt IRAC1
Användningsområde
Beta-Baytroid SC 025
betacyflutrin
Mahteshim-Agan
2013-12-31
Pyretroid
3A
Äpple och päron
Calypso 480 SC
tiakloprid
Bayer CropScience
2014-12-31
Neonikotinoid
4A
Äpple, päron, plommon
och körsbär
DU-DIM 48 SC
diflubensuron
Nordisk Alkali
2013-12-31
Benzoylurea
15
Äpple och päron
karate 2,5 WG
lambda-cyhalotrin
Syngenta
2015-12-31
Pyretroid
3A
Plommon och körsbär
Mospilan SG
acetamiprid
Nordisk Alkali
2014-12-31
Neonikotinoid
4A
Äpple, päron och körsbär
Steward 30 WG
indoxakarb
DuPont
Oxadiazine
22A
Äpple och päron
Teppeki
flonicamid
Nordisk Alkali
2020-08-31
Pyridin
9
Äpple och päron
Resistens mot svampmedel
Svampmedels verkningssätt
Uppdelning av fungicidgrupper efter verkningssätt är framtagen av FRAC (Fungicide Resistance
Action Committee). Gruppnummer anger FRAC-kod. Se även www.frac.info
Frukt - kemiska svampmedel
Preparat
Aktiv substans
Registreringsinnehavare
Godkänt t.o.m.
Resistensgrupp
enligt FRAC1
Risk för
resistens
Användningsområde
Candit
kresoximmetyl
BASF
2015-12-31
Strobilurin
F11
hög
Äpple och päron
Delan
ditianon
BASF
2015-05-31
Antraquinon
M9
låg
Äpple , päron och körsbär
Kumulus DF
svavel
BASF
2014-06-30
Oorganiskt ämne
M2
låg
Frukt
Scala
pyrimetanil
BASF
2014-12-31
Anilinpyrimidin
F9
medel
Äpple och päron
Signum
boskalid, pyraklostrobin
BASF
Off label
2015-12-31
Karboxamid F7
+ Strobilurin F11
hög
Äpple, päron, plommon
och körsbär
Teldor WG 50
fenhexamid
Bayer CropScience
2015-12-31
Hydroxyanilid
F17
lågmedel
Plommon och körsbär
Topas 100 EC
penkonazol
Syngenta
2014-06-30
Triazol DMI
F3
medel
Äpple och päron
Jordbruksverket
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00 (vx)
E-post: [email protected]
www.jordbruksverket.se
OVR273