Transcript Skrivprocessen och kamratrespons.pdf

Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk – något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi kommer att arbeta med i förberedda tal. Arbetet med texter kommer att bli enklare om vet hur arbetsgången – skrivprocessen – ser ut från idé till färdig text. Du kan sätta upp delmål på vägen och behöver inte ha hela texten i huvudet på en gång. Skrivprocessen och retoriken Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Förberedelser Intellectio Har med intellect att göra -­‐
-­‐
-­‐
Ämne Mottagare Syfte -­‐
Materialinsamling Inventio Jämför engelskans invent: hitta på, uppfinna. -­‐
Disposition Dispositio Jämför med svenskans disposition Utkast Elocutio Respons på innehåll Emendatio Jämför engelskans eloquent: vältalig Jämför engelskans emendation: rättelse, förbättring. Pronuntatio och actio Jämför eng. pronounce. Bearbetning Respons på språk Bearbetning (redigering) Publicering 1 Stegen mot en lyckad text 1. Förberedelsefasen •
•
•
Ämnet: Vad ska du skriva om? Syftet: Varför ska du skriva? Informera, påverka, underhålla undervisa etc.? Hur är uppgiften formulerad? Mottagaren: Till vem eller vilka ska du skriva? Vilken språklig nivå bör jag välja för att budskapet ska nå fram? Vad vet läsarna redan om det jag skriver? Vilken ny information behöver de få? Om du känner till dina läsares förkunskaper kan du låta viss självklar information vara underförstådd. Du behöver exempelvis inte förklara hur Word är uppbyggt för en supporttekniker. •
Texttyp: Vad för slags text ska du skriva? (debattartikel, vetenskaplig uppsats, dikt, rapport, krönika, analys …) Vad är typiskt för just den texttyp som efterfrågas? Hur är t.ex. en krönika uppbyggd, vilken funktion har den och vilka språkdrag är typiska. Samla idéerna Vilken metod du använder för att få ner idéerna på papper beror helt på vad som passar dig. Här är några förslag på hur du kan göra: a) Kortskrivning: Skriv ditt ämne som rubrik i ett dokument. Sätt ett stoppur på fem minuter. Skriv nu så mycket du kan om ditt ämne. Låt tankarna flöda. När klockan ringer har du förhoppningsvis ett grundmaterial att utgå ifrån. b) Tankekarta: I en tankekarta skriver man ämnet mitt på pappret. Runt ordet skriver du nyckelord som har med ordet att göra. På så sätt har du sorterat dina tankar-­‐ och redan börjat skapa struktur för din text. Här två verktyg för att göra mindmaps online: https://bubbl.us/ popplet 2 c) Listning: Skriv ditt ämne överst i dokumentet. Lista sedan så många nyckelord du kan komma på. När du är klar kollar du igenom listan och stryker över oväsentligheterna och sorterar de viktiga orden. Söker du ämnen för argumenterande tal eller text kan du göra listor genom att titta i tidningar och skriva upp ämnen som är värda att debattera. Samla fakta •
•
Vad mer behöver du ta reda på? Hur ska jag ta reda på det? Det vanligaste sättet är att läsa sig till det man behöver veta. Men innan du kastar dig över att göra det är det bra att fundera över om det finns andra lämpliga sätt att samla information. Finns det någon lämplig person att intervjua? Kan du göra enkätundersökningar eller laborationer? Vet du någon film eller har du sett bilder du kan använda dig av? •
Var hämtar du den information du behöver? Välja ut och disponera Titta på din tankekarta, lista eller korskrivningstext: •
Vad hör till ämnet? Vilka idéer håller fortfarande? •
Vad kan sovras bort? Behövs mer material? •
Gör en disposition, en plan över den struktur som du vill att texten ska ha. Som vi redan nämnt är det viktigt att tänka på att olika texter kräver olika dispositioner. Vilken disposition är mest lämplig för just den texttyp du ska skriva? Har man gått igenom de första punkterna vet man mer om vilken typ av text man ska skriva. Då kan man också anpassa dispositionen efter den aktuella situationen och texttypen. 3 2. Skriv första utkastet, kladden Det är inte alltid man behöver jobba med början och skriva dig mot slutet. Om det är ett lite större arbete går det lika bra att skriva på en del i strukturen där du har inspiration och lätt att komma igång. På så vis kan skrivandet liknas vid ett legobygge. Du har din ritning (dispositionen) och alla delarna (innehållet, stoffet). På det sättet kan du sätta ihop enstaka delar för att till sist foga samman till en helhet. 3. Få respons De första gångerna ni arbetar med kamratrespons bör ni följa den här arbetsgången för att lära er tekniken. • Läs upp din text en eller två gånger. • Be någon i klassen att: -­‐ ge minst en positiv, konkret kommentar -­‐ Ställa frågor på sådant som de inte fått svar på i texten. Hur? Var? Varför? Vem? -­‐ Kontrollera att du hållit dig till ämnet, hållit den röda tråden. Kan något strykas? Svara inte på frågorna som dyker upp! Skriv istället ner kommentarerna och frågorna. Är det någon fråga som du inte förstår ska du givetvis ta reda på vad den betyder. I fortsättningen är det viktigt att ni varierar arbetet i responsgrupperna så att ni till exempel en gång tittar lite speciellt på dispositionen, en annan gång på argumentationen och en tredje gång på variationen i språket. 4. Bearbeta och skriv rent •
Fungerar inledningen som aptitretare? Vill läsaren fortsätta att läsa resten av det som du har skrivit? Informerar den om vad som kommer senare i texten? •
Finns det en tydlig avslutning? Finns det något som hjälper läsaren att komma ihåg just denna text? 4 •
•
•
Täcker innehållet i texten vad rubriken utlovar? Kommer styckena i rätt, logisk ordning? Har du satt punkt, utropstecken och frågetecken på rätt ställen? Är orden rättstavade? Är meningslängden varierad, d.v.s. att du försöker variera kortare och längre meningar? 5. Publicera, läs upp. 5 Texttriangeln Texttriangeln visar hur du kan se på texter. I triangelns översta nivå börjar arbetet med en text. Vad du ska skriva och vem som ska läsa eller lyssna påverkar ditt val av genre. När du väl har ett ämne eller innehåll börjar formen eller strukturen att bli intressant. Det är ofta ett samspel mellan innehåll och struktur. Rörelsen i triangeln fortsätter ner till nästa nivå – meningsnivån. Då börjar formuleringen av texten. Ganska ofta blir det också en fråga om val av ord och då är du ännu mer på detaljnivå. Slutligen når du de minsta detaljerna som styr ditt arbete av texten: rättstavning, skiljetecken och referenser. 6 Kamratrespons Kamratrespons innebär att du tar hjälp av dina kamrater för att skapa bra texter och för att utveckla ditt skrivande. Det innebär också att du på motsvarande sätt ger dina kamrater skrivstöd. Här följer några allmänna råd:
Utgångspunkter för kamratrespons
• Tänk positivt och var konstruktiv. • Försök att vara så konkret som möjligt, motivera och ge exempel. Arbeta så här när du får respons
• Kom ihåg att den text som du skrivit inte är den färdiga produkten, utan bara ett utkast som ska bearbetas. Poängen med kamratrespons är att du ska få hjälp med att bearbeta texten. •
Fråga om sådant du inte förstår av responsen. •
Ta till dig allt som sägs, även om du får synpunkter som du inte håller med om. I slutändan är det du som bestämmer hur din text ska bearbetas. Se mall på nästa sida 7 Mall för kamratrespons Använd den här mallen som utgångspunkt när du ska ge respons på en kamrats text. Försök att vara så tydlig och konkret som möjligt i din respons. Var positiv och ge konstruktiv kritik! 1. Helheten: Mitt allmänna omdöme om texten. Fyller uppgiften sitt syfte? Kontrollera mot uppgiftsbeskrivning och texttypen/genren. 2. Lyft fram textens starka sidor: berätta vilka partier, uttryck eller meningar du särskilt uppskattar. 3. Formulera ett par frågor om sådant du inte förstår eller som du tycker bör utvecklas eller kanske strykas. Ge konkreta förslag. 4. Disposition: Hur är inledning och avslutning? Fångar inledningen läsaren. Finns det en koppling mellan inledning och avslutning? 5. Styckeindelning: Är texten tydligt och korrekt styckeindelad? Är det naturliga övergångar mellan styckena? 5. Detaljerna: * Stavfel * Skrivfel (slarvfel) * Särskrivningar. * Upprepningar. Gäller responsen en argumenterande text ska du även ställa följande frågor: ● Kan du tydligt urskilja författarens tes? ● Vilka argument tycker du är allra bäst och varför? Har förargumenten en tydlig koppling till tesen? Behandlas och bemöts motargument? ● Saknar du något argument? Vilket? ● Hur är urvalet av fakta? Finns det tillräckligt med fakta eller behöver texten kompletteras med fler faktauppgifter? 8