En hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Margareta Kristenson , Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköping Nationell Koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande Sjukhus och vårdorganisationer

Hälso - och sjukvårdens utmaning

Ändrad demografi – fler äldre Ändrat sjukdomspanorama – fler långvarigt sjuka Allt större delen av vårdinsatser ”reparativa” Nya krav från brukarna Ny kunskap och teknik

Hälso - och sjukvårdens utmaning

Ändrad demografi – fler äldre Ändrat sjukdomspanorama – fler långvarigt sjuka Allt större delen av vårdinsatser ”reparativa” Nya krav från brukarna Ny kunskap och teknik med Strama ekonomiska ramar!

Det internationella nätverket Health Promoting Hospitals

Startade utifrån ett samarbete mellan Europakontoret för WHO´s avdelningar för   Health Promotion och Health Services Management

Ta tillvara sjukhusens Kunskap Auktoritet Kontaktyta för att stärka folkhälsoinsatserna

Genom en tydigare målorientering, mot hälsa och hälsovinst skapa en effektivare hälso- och sjukvård!

8

OTTAWA-manifestet

Att öppna sjukvårdens murar mot samhället!

Patient perspektivet

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande naturlig del i all behandling

Medarbetar perspektivet

Bli modell för den goda arbetsplatsen

Befolknings perspektivet

Bidra med kunskap och aktivt delta

Hälsa är…

…..

ett.. tillstånd av  fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart  frånvaro av sjukdom

Hälsobegreppet har två dimensioner

professionell

e Blir lättar frisk? e Blir lättar sjuk?

Nationella riktlinjer för

sjukdomsförebyggande

insatser - alkohol, fysisk aktivitet, matvanor och tobak (Socialstyrelsen) Befolkningsinriktad primärprevention Individinriktad primär prevention Sekundärprevention Behandling av manifest sjukdom Rehabilitering, omvårdnad

Sjukdomsförebyggande insatser, genom att främja goda levnadsvanor hos patienter inför operation- har

omedelbar effekt!

Alcohol cessation int.

Colorectal Resection

100 % Without Intervention Smoking cessation int.

Hip/Knee Replacement

100 % Without Intervention Physical exercise int.

Spine Surgery

10 days Without Intervention Intervention Intervention Intervention 80 80 8 60 40 * 60 40 * 6 4 * 20 20 0 Postop complications

(BMJ 1999)

0 Postop complications

(Lancet 2002)

2 0 Postop recovery

(Submitted )

Hälsofrämjande åtgärd,

enl. socialstyrelsens Termbank - 2009

Åtgärd för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.

…stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga .

Hälsofrämjande resurser



Känsla av sammanhang

Meningsfullhet, Hanterbarhet, Begriplighet

 

Tillit

Trygghet

-

Hopp

Empowerment

Kraft- Egenmakt

Hälsofrämjande miljöer

Naurkontakt, Växter, Vatten, Färg, Form, Ljus, Musik, Konst Social gemenskap, Husdjur Tystnad, Avskildhet Harmoni

Depression ökar risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt

BDI=Beck Depression Inventory P=0.01

P<0.001

P<0.001

Lespérance F & al.Circulation 2002;105:1049

Patient perspektivet

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande naturlig del i all behandling

Medarbetar perspektivet

Bli modell för den goda arbetsplatsen

Befolknings perspektivet

Bidra med kunskap och aktivt delta

Managementperspektivet

Genom en tydligare hälsoorientring skapa en effektivare HoS

Managementperspektivet

Använda

hälsoorientering

som en strategi för att skapa en effektivare hälso- och sjukvård Tydliga, explicita mål Resultatuppföljning som bas för verksamhetsutveckling

Varför mäta resultat?

Varför mäta resultat?

Resurser Process Produkt Resultat Effektivitet

EFFICACY

Fungerar under idealsituationen Kontrollerade kliniska försök.

EFFICACY

Fungerar under idealsituationen Kontrollerade kliniska försök.

EFFECTIVENESS

Fungerar i rutinverksamheten

EFFICIENCY

Resultat i förhållande till ekonomisk insats.

Vilka resultat mäter kvalitetsregistren?

Komplikationer Överlevnad Sjukdomsbesvär läkarbedömning Sjukdomsbesvär patientbedömning Patienttillfredställelse Läkning ADL-funktion Hälsorelaterad livskvalitet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Procent

Det svenska HFS-nätverket 2011

30 medlemsorganisationer, drygt 70 sjukhus/vård organisationer = sjukhus, primärvårdsorg = landsting, privata vårdföretag Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)

Nätverkets vision

Att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom en tydligare målinriktning mot förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning

Stöd till utvecklingsarbete inom nätverkets medlemsorganisationer          Hälsofrämjande förhållningssätt Att främja goda levnadsvanor Hälsofrämjande vårdmiljö Psykisk hälsa Hälsofrämjande arbetsplats Resultatmätning av PROM i rutinsjukvården Befolkningsinsatser - skadeprevention Indikatorer för en hälsofrämjade hälso- och sjukvård Utveckling av avtal för att stödja en hälsoinriktad hälso och sjukvård

Hälsofrämjande förhållningssätt

   Webbaserat och självinstruerande utbildningsmaterial avseende Det Goda Mötet i vården framtaget, i samarbete med Landstinget i Östergötland.

Piloter testade i Östergötland; öppen och sluten vård, uppskattat!

Materialet färdigt för spridning 2011.

Främja goda levnadsvanor



Alkoholprevention, Riskbruk på sjukhus



Tobaksprevention, Tobaksfri i samband med operation



Matvanor hos barn och unga, undernäring på sjukhus



Fysisk aktivitet på Recept (FaR)



Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer

Hälsofrämjande vårdmiljö

 Nationell konferens 16-17 nov, Malmö!

Därefter skapa broschyr/bok .

PROM

 Att använda mått på patientens självskattade bedömning av HoS resultat som grund för verksamhetsutveckling via validerade mått avseende bla hälsorelaterad livskvalitet tex SF 36 och EQ 5 D •    Samarbete med Nationella Kvalitetsregister Seminarier/workshops Goda exempel på webbplatsen för fördjupad analys och spridning PROMcenter www.promcenter.se

Medel från SKL i samarbete med Sydöstra sjukvårdsregionen och Universiteten i Linköping och Jönköping – fokus Nationella Kvalitetsregister

Hur används PROMS måtten idag?

För att redovisa goda resultat av insatser För hälsoekonomiska analyser För att identifiera subgrupper som inte blir bra?

Som bas för verksamhetsutveckling??

Strokepatienter före och efter dagsjukvård

EQ-5D index 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0

före intervention efter intervention

Strokepatienter före och efter dagsjukvård

EQ-5D Andel (%) som anger måttliga eller svåra problem inom varje dimension 100 90 80 30 20 10 0 70 60 50 40 rörlighet hygien huvudsakliga aktiviteter smärtor/besvär oro/nedstämdhet

före intervention efter intervention

Skaderegistrering- som grund för skadeprevention

 Kartläggning med syfte att identifiera goda exempel avseende skaderegistrering vid akutmottagning  Skapa modell där registrering kopplas till en fungerande överföring till kommunerna för skadeförebyggande insatser.

 Samarbete med olika nationella aktörer inom området.

Indikatorer



Patienter

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande 

Befolkning

Kunskapsförmedling och aktivt deltagande 

Medarbetarna

Den goda arbetsplatsen 

Styrning/Ledning

Hälsoorientering som strategi Årliga mätningar sedan 2004

20c. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier/mål finns i verksamhetsplan på verksamhetsnivå.

Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)

1. Preventiva program tillämpas angående tobak.

Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)

Kollegial granskning

 Kollegial granskning – lärande granskningar – baserat på bl a resultat av indikatormätningarna.

 Manual har utarbetats för pilotprojektet  Fyra sjukhus och två landsting har genomfört granskningar 2009-10  Fyra sjukhus/primärvårdsorganisationer genomför granskningar 2011 Erfarenheter: ”Värd varje insatt krona!”

Avtal/ersättningssystem

 ”Skåneprojektet”, ersättningsmodell för insatser att stödja förändring av levnadsvanor (tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat), implementering av steg 2 (ersättning för rådgivning som lett till aktivitet) klar.

 Kartläggning pågår av befintliga avtalstexter, och erfarenheter av dessa särskilt vad gäller sjukdomsförebyggande insatser avseende levnadsvanor.

- Har parterna en gemensam målbild?

Utvecklingsbehov..

    Dialog om HoS uppdrag, mål, och måluppfyllelse.

Vidareutveckling av kvalitetsindikatorer mot process och resultatmått Resultatmätning för benchmarking, verksamhets utveckling och lärande Fortsatt integrering av H i HoS ordinarie uppdrag!