LM-kurvan - Studentlitteratur
Download
Report
Transcript LM-kurvan - Studentlitteratur
Penning- och finanspolitik i den
öppna ekonomin
Kapitel 16
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Penningmarknaden
Portföljval
Den av individen valda
sammansättningen av sina tillgångar.
Den nominella räntan är
alternativkostnaden för att hålla
pengar.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 2
Individens portföljval
Total förmögenhet
Real förmögenhet
Finansiell förmögenhet
Värdepapper
Pengar
Fördel: hög likviditet Fördel: hög avkastning
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 3
Penningefterfrågan
Ränta, i
Skift p.g.a. ökad inkomst från Y0 till Y1
Md
Md
Pengar, M
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 4
Graden av finansiell utveckling
Hur utvecklat det finansiella systemet är.
Md = Md(P, i, Y, grad av finansiell utveckling)
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 5
Räntans bestämning
Expansiv penningpolitik
Ökning i penningmängden leder till
sänkt ränta. Motsatsen, kontraktiv
penningpolitik leder till höjd ränta.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 6
Räntesänkning genom en expansiv
öppen marknadsoperation
i
Överskottsutbud pengar
M s0
Ms 1
i0
i1
Md
M
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 7
IS-LM-modellen
Sluten ekonomi
Ekonomi utan utrikeshandel.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 8
IS-kurvan
IS-kurvan
Negativt lutande kurva som beskriver
kombinationer av ränta och BNP
sådana att det råder jämvikt på
varumarknaden (AD = Y).
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 9
Härledning av IS-kurvan
AD
I ökar
AD(Y)
Y0
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Y1
BNP
Bild 10
Härledning av IS-kurvan
Ränta
IS
BNP
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 11
Skift i IS-kurvan
AD
G ökar
AD(Y)
Y0
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Y1
BNP
Bild 12
Skift i IS-kurvan
Ränta
IS1
IS0
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
BNP
Bild 13
LM-kurvan
LM-kurvan
Positivt lutande kurva som beskriver
kombinationer av ränta och BNP
sådana att det råder jämvikt på
penningmarknaden (Md = Ms).
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 14
Härledning av LM-kurvan
Ränta
Md(Y1)
Md(Y0)
M
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 15
Härledning av LM-kurvan
Ränta
LM
Y0
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Y1
BNP
Bild 16
Skift i LM-kurvan
Ränta
Ms 0
Ms 1
Md(Y0)
M
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 17
Skift i LM-kurvan
LM0
Ränta
LM1
Y0
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
BNP
Bild 18
IS-LM-modellen
LM: jämvikt på penningmarknaden
Ränta
Jämvikt på varu- och
penningmarknaden
Ijämvikt
Yjämvikt
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
BNP
Bild 19
Penningpolitik
I en sluten ekonomi verkar penningpolitiken genom
ränteförändringar som påverkar investeringarna och
därmed via multiplikatorn BNP.
Första rundan:
MS iIADautonom Yjämvikt
Andra rundan:
Yjämvikt Md i I Yjämvikt
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 20
Expansiv penningpolitik i en sluten
ekonomi ökar BNP och sänker räntan
Ränta
LM0
LM1
i0
i2
i1
IS
Y0 Y2
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
BNP
Bild 21
Finanspolitik
Första rundan:
G ADautonom Yjämvikt
Andra rundan (crowding-out)
Yjämvikt Md i IYjämvikt
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 22
Expansiv finanspolitik i en sluten
ekonomi ökar BNP och räntan
Ränta
LM
IS1
IS0
Y0 Y2
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Y1
Initial effekt: Y0 till Y1
= multiplikator * DG
Y
Crowding-out-effekt:
Y1 till Y2
Bild 23
Crowding-out
Den process i vilken finanspolitiska utgiftsökningar tränger ut privata investeringar genom
att räntan stiger.
Effekten av finanspolitik i en sluten ekonomi blir
mindre än den rena multiplikator-effekten på
grund av crowding-out.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 24
Valutamarknaden
Over the counter-marknad, OTCmarknad
Marknad där byten sker direkt mellan
köpare och säljare utan medverkan av
en central marknadsplats som en börs.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 25
Valutamarknaden
Pris på utländsk valuta:
antal SEK/€
Depreciering
Utbud på euro från
eurolandinvånare
Jämviktskurs
Appreciering
Efterfrågan på eurovaluta från svenskar
Antal euro
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 26
Ändringar i växelkursen under rörlig
växelkurs
Pris på utländsk valuta:
antal SEK/€
Ökat utbud av utländsk
valuta (= ökad efterfrågan på kronor)
Appreciering
Antal euro
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 27
Ändringar i växelkursen under rörlig
växelkurs
Pris på utländsk valuta:
antal SEK/€
Ökad efterfrågan på
utländsk valuta (= ökat
utbud på kronor)
Depreciering
Antal euro
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 28
Kronans växelkurs mot euron och dollarn
1993-2010
SEK/EUR, SEK/USD
12
11
SEK/EUR
10
9
8
7
SEK/USD
6
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
-0 1-0 1-0 1-0 1-0 1-0 1-0 1-0 1-0 1-0 1-0 1-0 1-0 1-0 1-0 1-0 1-0 1-0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3 - 94 - 95 - 96 - 97 - 98 - 99 - 00 - 01 - 02 - 03 - 04 - 05 - 06 - 07 - 08 - 09 - 10 9
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
19
19
19
19
19
19
19
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 29
Fri internationell kapitalrörlighet
Ett tillstånd när inga restriktioner på köp och försäljningar av
utländska tillgångar gäller.
Internationell öppen ränteparitet
Inhemsk och utländsk valuta är lika under fri internationell
kapitalrörlighet.
Liten öppen ekonomi
Öppen ekonomi vars räntenivå är bestämd av den
utländska räntenivån.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 30
Mundell-Fleming-modellen
Mundell-Fleming-modellen
Keynesiansk kortsiktsmodell för en
liten öppen ekonomi där fri
kapitalrörlighet och internationell
ränteparitet gäller.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 31
IS-LM-FE-diagrammet
FE-kurvan
Horisontell linje i IS-LM-diagrammet
där inhemsk ränta är lika med
utländsk. Längs linjen är
valutamarknaden i jämvikt.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 32
IS-LM-FE-modellen
LM: jämvikt på penningmarknaden
Ränta
Jämvikt på varu-, penning
och valutamarknaden
FE: jämvikt på valutamarknaden då i = i*
i*
Yjämvikt
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
IS: jämvikt på varumarknaden
Y
Bild 33
Penningpolitik under fast växelkurs
Penningpolitiken fungerar inte under fri
kapitalrörlighet och fast växelkurs i den
lilla öppna ekonomin eftersom varken
ränta eller växelkurs kan påverkas.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 34
Expansiv penningpolitik:
omedelbar effekt på balansräkningar
Centralbankens balansräkning
T illgångar
Skulder
S tatspapper M onetär bas
Allmänhetens balansräkning
T illgångar
Skulder
S tatspapper
L ån
U tländska
värdepaper
(valutareserv)
U tländska
E get kapital
värdepaper
(valutareserv)
M onetär bas
R ealkapital
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 35
Expansiv penningpolitik:
slutlig effekt på balansräkningar
Centralbankens balansräkning
Allmänhetens balansräkning
T illgångar
T illgångar
Skulder
S tatspapper M onetär bas
Skulder
S tatspapper
L ån
U tländska
värdepaper
(valutareserv)
U tländska
värdepaper
M onetär bas
E get kapital
R ealkapital
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 36
Expansiv penningpolitik under fast
växelkurs har ingen effekt på BNP
Ränta, i
Initial
jämvikt
= slutlig
jämvikt
LM0 = LM2
1. Expansiv
penningpolitik
LM1
i
FE
IS
Yjämvikt
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
2. Minskning av
penningmängden
pga att i < i*
Y
Bild 37
Penningpolitik under rörlig växelkurs
Under fri kapitalrörlighet och rörlig
växelkurs verkar penningpolitiken i den
lilla öppna ekonomin huvudsakligen
genom växelkursförändringar.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 38
Expansiv penningpolitik under rörlig
växelkurs ökar BNP
2. Ökad NX pga depreciering
Ränta
LM0
1. Expansiv
penningpolitik
FE: utländsk räntenivå
LM1
Initial
jämvikt
i
IS1 Slutlig jämvikt
IS0
Y0
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Y2
Y
Bild 39
Finanspolitik under fast växelkurs
Under fri kapitalrörlighet och fast
växelkurs fungerar finanspolitiken i den
lilla öppna ekonomin på samma sett
som i den enkla keynesianska
modellen då varken ränta eller
växelkurs påverkas.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 40
Expansiv finanspolitik under fast
växelkurs ökar BNP
Ränta
1. Ökad G
2. Ökad M
pga att i < i*
LM0
LM1
i
FE: utländsk räntenivå
Initial
jämvikt
IS1 Slutlig jämvikt
IS0
Y0
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Y2
Y
Bild 41
Finanspolitik under rörlig växelkurs
Under fri kapitalrörlighet och rörlig
växelkurs fungerar finanspolitiken inte i
den lilla öppna ekonomin eftersom
växelkursen orsakar förändringar i
nettoexporten vilka går i motsatt
riktning till förändringen i offentliga
utgifter.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 42
Expansiv finanspolitik under rörlig
växelkurs påverkar inte BNP
Ränta
1. Ökad G
LM0
2. Minskad NX
pga. appreciering
i
FE: utländsk räntenivå
IS1
IS0 = IS2
Y0
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Y
Bild 43
Konjunkturen enligt Mundell-Flemingmodellen
Störningar
Fast växelkurs: Förändringar i
autonom efterfrågan
Flytande växelkurs: Förändringar
i penningefterfrågan
Stabiliseringspolitik
Spridningsmekanism
Konjunkturcykel
Multiplikator
Ränteförändringar
Växelkursförändringar
Fluktuationer i
BNP och
arbetslöshet
Fast växelkurs: Finanspolitik
Flytande växelkurs: Penningpolitik
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 44
Den stora öppna ekonomin
Stor öppen ekonomi
Öppen ekonomi som genom sin storlek kan
påverka den internationella räntenivån. De tre
stora öppna ekonomierna är USA, euroområdet
och Japan.
Finans- och penningpolitiska åtgärder i en stor
öppen ekonomi med rörlig växelkurs påverkar
både ränta och växelkurs så att både penningoch finanspolitik är verkningsfulla.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 45
Mundell-Fleming:
sammanfattning: politik
F ast växelkurs
R örlig växelkurs
F inanspolitik
S tor effekt
Ingen effekt
P enningpolitik
Ingen effekt
S tor effekt
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Bild 46
Mundell-Fleming:
sammanfattning: störningar
F ast växelkurs
S tor effekt
A utonom a
efterfrågestörningar
Ingen effekt
Störningar i
penningefterfrågan
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
R örlig växelkurs
Ingen effekt
S tor effekt
Bild 47